Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet - Nya framsteg kräver alltid nya resurser, säger Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Idag utgör sjukdomar i hjärnan nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår – och 35 procent av hela sjukdomsbördan i Europa. Hjärnans sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar kostar samhället mer än både cancer och hjärtkärlsjukdomar. Ändå får hjärnforskningen förhållandevis lite stöd. Du kan med andra ord göra stor skillnad.

Som hjärnforskare insåg jag snart att det var svårt att få anslag till sina projekt, även för duktiga forskare med lovande resultat. Det var en av anledningarna till att jag 1994 var med och grundade Hjärnfonden. Det har förbättrat situationen avsevärt, men det behövs fortfarande betydligt mer resurser. Just därför är din gåva så viktig.

Hjärnforskning om Alzheimer, ALS och Parkinson

Du kan vara säker på att varje krona du ger får maximal effekt, tack vare Hjärnfondens vetenskap­liga nämnd. Denna expertgrupp ser till att medlen alltid går till Sveriges allra främsta och mest angelägna hjärnforskning – inom till exempel Alzheimer, Parkinson, stroke, ALS, depression, bipolär sjukdom, schizofreni, beroende, traumatiska hjärnskador, ryggmärgsskador, migrän, epilepsi och MS. Nämndens viktiga arbete är nog det jag är mest stolt över med Hjärnfonden.

Hjärnan är, så vitt vi vet, universums mest komplexa struktur. Därför är hjärnforskning dyr och beroende av avancerad teknik. Samtidigt är forskningen det enda sättet att stoppa de sjukdomar och skador som både tar liv och orsakar stort lidande för ett stort antal människor.

Forskning som gör framsteg

Jag har stort hopp om framtiden, eftersom jag hela tiden ser små framsteg – och ibland stora. Ett exempel inom grundforskningen är optogenetik. Genom genmodifiering kan nervceller göras ljuskänsliga, så att vi kan styra deras aktivitet med laserimpulser och få ökad förståelse av nervcellernas funktion.

Ett annat exempel är genetiska undersökningar av mycket stora grupper sjuka och friska människor. Detta ger helt ny information om vilka genvarianter som ger ökad sjuk­domsrisk, vilket möjliggör utveckling av nya läkemedel.

Hjärnforskningen är beroende av avancerad och kostbar teknik

Att upptäcka och förfina nya tekniker är en förutsättning för morgondagens stora upptäckter. För att hjärnforskningen ska kunna fortsätta jakten på nya behandlingsformer behövs du. Ditt stöd räddar liv. Ge en gåva redan idag!

Vänliga hälsningar
Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.

Ett kollage med en hjärna och två svartvita hjärnforskare mot en beige bakgrund.

Hjärnfonden delar ut 120 miljoner till svensk hjärnforskning

2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Forskarna arbetar med Alzheimer, ALS, psykisk ohälsa, stroke och många andra områden inom neurologi på universitet runt om i Sverige.

Forskare pipetterar ett prov på ett laboratorium.

Hjärnfonden delar ut 105,3 miljoner till svensk hjärnforskning

I år får 99 forskningsprojekt dela på 105,3 miljoner kronor. Det är ett viktigt tillskott till svensk hjärnforskning och tar oss närmare ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.

Hjärnfonden delar ut rekordbelopp på 106 miljoner till svensk hjärnforskning

Viljan att stödja svensk hjärnforskning har aldrig varit större. Hjärnfonden gör den största utdelningen någonsin när 90 forskningsprojekt får dela på totalt 106 miljoner kronor.

Medelålders man har huvudvärkoch håller sig om huvudetman har svår huvudvärk

Klusterhuvudvärk – en bortglömd sjukdom

Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk) är en extremt plågsam form av huvudvärk som kommer i attacker. Smärtan är oerhört intensiv och värre än den man upplever vid njursten eller förlossning. Det finns inget botemedel och vad som orsakar Hortons huvudvärk är okänt.

Kvinnlig forskare arbetar i dragskåp

77,3 miljoner till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden delar ut 77,3 miljoner kronor till 82 forskningsprojekt och fortsätter att vara en viktig finansiär av svensk hjärnforskning.