Sanaz Gabery forskar om Huntingtons sjukdom vid Lunds universitet Sanaz Gabery forskar om Huntingtons sjukdom vid Lunds universitet. Hon vill undersöka hur de delar av hjärnan som tillhör det limbiska systemet. påverkas vid sjukdomen. Det limbiska systemet styr våra känslor, lust och en del av våra tankefunktioner. #postkodeffekten

Sanaz Gabery – så påverkar Huntingtons sjukdom känslor och lust

Sanaz Gabery, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om Huntingtons sjukdom. Att få möta patienter och deras anhöriga och ta del av deras berättelser om hur sjukdomen påverkar deras liv har haft en stor inverkan på henne och är en viktig drivkraft för hennes arbete. #postkodeffekten

Namn: Sanaz Gabery
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Malmö
Forskningsområde:Huntingtons sjukdom

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig dödlig sjukdom som ger en kombination av motoriska (rörelser) och psykiatriska symtom som oftast uppkommer i ett tidigt skede av sjukdomen.

Idag finns inget sätt att bota sjukdomen. Forskningsfynd har visat att personer som drabbas av Huntingtons sjukdom får en minskning av hjärnans grå substans (cellkroppar) i hjärnans motorcentrum vid Huntingtons sjukdom. Det kan förklara en del av de motoriska symptomen som drabbar patienterna.

Nyligen har forskarna hittat att det även finns förändringar i hjärnans vita substans, axoner, som sammankopplar cellkropparna. Axoner är långa, smala utskott som leder ut signalerna från en nervcell mot nästa nervcell.

De förändringarna verkar dessutom ske i ett tidigt stadium av sjukdomsförloppet, före förändringen i den grå substansen. Därför vill vi undersöka hur vitsubstansen är påverkad i de delar av hjärnan som tillhör det limbiska systemet. Det limbiska systemet styr våra känslor, lust och en del av våra tankefunktioner.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av Huntingtons sjukdom?

Vi vill med våra studier förstå vilken roll vitsubstansförändringar i det limbiska systemet spelar vid  sjukdomsutvecklingen av Huntingtons sjukdom. Dessa förändringar kan kanske till en viss del förklara uppkomsten av de tidiga icke-motoriska symptomen som påverkar många Huntington patienter. Vi hoppas att våra resultat kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier vid  sjukdomen.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde som rör Huntingtons sjukdom?

Det har gått över 25 år sedan den sjukdomsframkallande genen vid Huntingtons sjukdom upptäcktes.  Fortfarande kvarstår många grundläggande frågor kring vilka biologiska förändringar som sker i hjärnan och vilken betydelse de har för sjukdomsutvecklingen. Därför behövs det mer forskning som kan bidra till utvecklingen av nya behandlingar för Huntingtons sjukdom.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Så länge jag kan minnas har jag alltid varit nyfiken på hur kroppen fungerar. Som liten älskade jag att bläddra i medicinböcker. Någonstans längs vägen blev jag fascinerad av hjärnan och hur den tillåter oss att åstadkomma den tankeverksamhet och det driv som gör oss så unika. Min nyfikenhet har nog aldrig lagt sig, och jag fortsätter att vilja lära mig mer om hjärnan.

Vad är din drivkraft som forskare?

Under åren som jag har varit involverad i Huntingtonforskning har jag haft möjligheten att delta på patientträffar och sammankomster. Att få ta del av när patienter och deras anhöriga berättar om hur sjukdomen påverkar deras liv har haft en stor inverkan på mig. Dessa möten fortsätter att verka som en katalysator för mig i det arbete som jag gör.

Fakta om Huntingtons sjukdom

  • Huntingtons sjukdom är en ärftlig sjukdom som ger en störd funktion hos nervceller i hjärnan
  • Den kallas ibland för danssjuka eftersom en del av besvären består i ofrivilliga rörelser
  • Diagnos ställs genom en neurologisk undersökning och fastställs med DNA-analys
  • Det vanligaste är att patienter insjuknar vid 35-40 års ålder, men det kan börja redan före 20 års ålder

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.