Hjärnfonden
Ge en gåva
Cecilia lundberg, professor i neurobiologi vid Lunds universitet

Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet . Hon är också ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

”Det finns hjärnforskning av högsta kvalitet som saknar resurser”

För Hjärnfonden är det självklart att de insamlade pengarna går till den mest lovande hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – den expertgrupp som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon om varför din gåva är så viktig.

Hjärnans sjukdomar är inte bara väldigt vanliga, de slår ofta också väldigt hårt. Både mot den drabbade och de anhöriga. Det vet jag alltför väl, eftersom min egen mamma gick bort i Alzheimer. Därför känns det väldigt fint att jag genom mitt arbete får vara med och göra skillnad varje dag. Men utan ditt stöd skulle det inte vara möjligt.

Resurserna till hjärnforskningen är för små

Tyvärr är det så att hjärnforskningen får förhållandevis små resurser – trots att flera svåra sjukdomar inte går att bota. Det är tragiskt för dem som drabbas och ett stort och dyrt problem får vårt välfärdssamhälle. Den enda lösningen är förstås mer pengar till hjärnforskningen.
Själv leder jag en forskargrupp som söker efter nya behandlingsformer för Parkinsons sjukdom.

Jag kan konstatera att en stor del av min tid går åt till att söka pengar. Och som ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd vet jag hur hård konkurrensen är – och att resurserna inte räcker.
I nämnden är vi 23 personer med olika perspektiv på hjärnan. Allt från forskande professorer till neurologer och psykiatriker som arbetar kliniskt. Det är en ynnest att få vara del av en så extremt erfaren grupp, vars samlade kunskap används för att vaska fram den hjärnforskning som har högst potential – som ska få Hjärnfondens stöd.

Lovande behandling av Alzheimers sjukdom

Den frustrerande delen av nämndens arbete är att vi ofta måste säga nej till väldigt kvalificerade ansökningar ”bara” för att pengarna inte räcker till. Varje krona du ger till Hjärnfonden gör därför verklig skillnad. Du är med och gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

Det är värt att komma ihåg att det finns många skäl att vara hoppfull. Jag ser hela tiden nya framsteg. Till exempel har Uppsalaforskare, med stöd av Hjärnfonden, de senaste åren tagit fram antikroppar som riktar sig mot det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. En mycket lovande behandlingsform för en hemsk sjukdom.

För att Hjärnfonden ska kunna fortsätta att stödja den här typen av lovande hjärnforskning behövs ditt stöd. Hundratusentals svenskar lider i denna stund av ohälsa i hjärnan. Din gåva ger dem hopp – och räddar liv.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta