Funda Orhan forskar om schizofreni på Karolinska Institutet.

Funda Orhan vill förstå vad som orsakar schizofreni

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.
#postkodeffekten

Namn: Funda Orhan
Universitet: Karolinska Institutet
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: Neurovetenskap

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Bildandet och eliminering av synapser (kopplingar mellan nervceller) är en viktig process i den normala hjärnans utveckling. Under tidig barndom sker först en intensiv ökning av antalet synapser. Senare under tonåren rensas funktionellt överflödiga synapser bort. Utvecklingen av schizofreni kan bero på störningar i den processen. Syftet med detta projekt är att utreda mekanismerna som gör att synapser elimineras och hur avvikelser kan bidra till uppkomsten av sjukdomen. Vi kommer att använda en unik cellulär modell för att utforska dessa mekanismer under sjukdomsspecifika förhållanden.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av schizofreni

Mitt mål är att mina forskningsresultat ska generera ny kunskap om orsaken bakom schizofreni och på så vis lyckas identifiera specifika mål för framtida läkemedelsbehandling.

Vilken är den största utmaningen inom forskningen om schizofreni?

De exakta orsakerna bakom schizofreni är fortfarande okända. För närvarande kan sjukdomen varken förebyggas eller botas.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hjärnan är otroligt gåtfull. Det känns väldigt spännande och utmanande att få möjligheten att forska om det komplexa organet i kroppen. Det finns fortfarande mycket att upptäcka!

Vad är din drivkraft som forskare?

Att min forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp och att jag därmed får bidra till att förbättra människors liv.

Fakta om schizofreni

  • Schizofreni drabbar mest yngre personer mellan 18 och 35 år.
  • Cirka 35 000 personer i Sverige har schizofreni.
  • Den största riskfaktorn för att drabbas av schizofreni är ärftlighet

Relaterat

Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.