Hjärnfonden
Ge en gåva
Funda Orhan forskar om schizofreni på Karolinska Institutet.

Funda Orhan vill förstå vad som orsakar schizofreni

Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.
#postkodeffekten

Namn: Funda Orhan
Universitet: Karolinska Institutet
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: Neurovetenskap

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Bildandet och eliminering av synapser (kopplingar mellan nervceller) är en viktig process i den normala hjärnans utveckling. Under tidig barndom sker först en intensiv ökning av antalet synapser. Senare under tonåren rensas funktionellt överflödiga synapser bort. Utvecklingen av schizofreni kan bero på störningar i den processen. Syftet med detta projekt är att utreda mekanismerna som gör att synapser elimineras och hur avvikelser kan bidra till uppkomsten av sjukdomen. Vi kommer att använda en unik cellulär modell för att utforska dessa mekanismer under sjukdomsspecifika förhållanden.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av schizofreni

Mitt mål är att mina forskningsresultat ska generera ny kunskap om orsaken bakom schizofreni och på så vis lyckas identifiera specifika mål för framtida läkemedelsbehandling.

Vilken är den största utmaningen inom forskningen om schizofreni?

De exakta orsakerna bakom schizofreni är fortfarande okända. För närvarande kan sjukdomen varken förebyggas eller botas.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hjärnan är otroligt gåtfull. Det känns väldigt spännande och utmanande att få möjligheten att forska om det komplexa organet i kroppen. Det finns fortfarande mycket att upptäcka!

Vad är din drivkraft som forskare?

Att min forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp och att jag därmed får bidra till att förbättra människors liv.

Fakta om schizofreni

  • Schizofreni drabbar mest yngre personer mellan 18 och 35 år.
  • Cirka 35 000 personer i Sverige har schizofreni.
  • Den största riskfaktorn för att drabbas av schizofreni är ärftlighet

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta