Daniel Gyllborg forskar om hjärnan vid Stockholms universitetvid Daniel Gyllborg forskar om hjärnans struktur på Stockholms universitet.

Daniel Gyllborg vill göra en tredimensionell atlas av hjärnan

Hjärnan är det mest komplicerade organet i kroppen och är ansvarig för våra tankar, rörelser, minne och språk. Med runt 100 miljarder celler, består hjärnan av många olika celltyper som har speciella egenskaper som avgör deras funktion. I dag vet vi inte exakt var de olika celltyperna är lokaliserade och därför vill Daniel Gyllborg skapa en tredimensionell karta över hjärnan.

Namn: Daniel Gyllborg
Universitet: Stockholms Universitet
Forskningsområde: Tredimensionell kartläggning av celltyper i hjärnan

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Under de senaste 10 åren har det skett en enorm utveckling av metoder som gör att det går att bestämma vilka gener som används i enskilda celler ( singel-cell RNA-sekvensering) och att identifiera olika celltyper. Att identifiera alla celltyper i hjärnan kommer närmare och närmare verkligheten. Kunskap om olika cellers egenskaper och normala funktioner är viktiga för att förstå hur de påverkas av neurologiska störningar. Även om de nya metoderna har avslöjat molekylära signaturer för celltyper i hjärnan och andra organ i kroppen, har de sina begränsningar. De flesta ger inte information om var cellerna är lokaliserade och vilka deras grannceller är.

Vi  vill använda en teknik som fysiskt kartlägger alla celltyper i hjärnan i en tredimensionell atlas.  Vi kommer inte bara ge ett referensverktyg för att lokalisera alla celler, det blir en utgångspunkt för att studera förändringar vid neurologiska sjukdomar och att kunna diagnostisera dem med ännu mer precision.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av neurologiska sjukdomar?

Att förstå sådana grundläggande begrepp som placeringen av en cell i hjärnan och hur den förändras vid sjukdom eller skada kan leda till att det går lättare att ta fram nya medicinska läkemedel. Det är därför viktigt att konstruera en sådan tredimensionell kartläggning av alla celltyper i hjärnan.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Singel-cellsekvensering har växt enormt under de senaste åren för att hjälpa till att identifiera alla celltyper och genererar mycket information och data. Nu behövs metoder för att kunna hantera ökningen av data för att kunna göra cellkartläggningen på ett robust sätt som också är korrekt.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hjärnan är förmodligen det mest komplexa organet i vår kropp men den definieras av en viss struktur av olika celltyper som utvecklas ganska tidigt i vårt liv. Även om det har forskats på hjärnan i århundraden finns det fortfarande mycket mer att förstå. Vi förstår inte grunderna för de flesta neurologiska sjukdomarna och ny kunskap  leder ofta till många fler frågor. Jag tror att en bättre förståelse för vad som är normalt kan ge en bättre inblick när det går fel, även om definitionen av vad som är normalt fortfarande debatteras.

Vad är din drivkraft som forskare?

Inte bara de oändliga frågorna som uppstår under min forskning, men att det finns människor över hela världen som forskar på samma ämne på lab som specialiserat sig på olika metoder tycker jag är intressant. I forskning är detaljerna viktiga och att med hjälp av de ledtrådar som vi hittar  kunna lösa frågor  intresserar mig också.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Dela sidan

Engagera dig redan idag