Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Nya rön ger hopp om ett läkemedel mot Alzheimer

Läkemedelsbolaget Biogen har beslutat att ansöka om godkännande för adacanumab, ett biologiskt läkemedel mot Alzheimers sjukdom vars fas III-studier stoppades så sent som i våras. Det meddelar företaget i ett pressmeddelande. Om adacanumab godkänns blir det det första läkemedlet mot Alzheimers sjukdom som bromsar sjukdomsutvecklingen.

Ung kvinnlig forskare på laboratoriet.

Det är nya analyser av ett betydligt större dataset som nu är tillgängligt kring läkemedelskandidaten adacanumab, där dessutom fler patienter fått den högsta dosen. Dessa data tyder nu på att behandlingen kan ha effekt tidigt i sjukdomsförloppet. Resultaten som företaget presenterar visar att de patienter som fått läkemedlet hade en minskad försämring av kognitiva funktioner som minne, orienteringsförmåga och språk. Patienterna hade också en minskning av mängden amyloida plack i hjärnan.

– Det här är ett lyft för Alzheimerforskningen och ett hopp för framtiden för patienterna. Det visar att det är värt att ta fram läkemedel som minskar plackbildningen. Sedan kanske det behöver kompletteras med andra läkemedel som är riktade mot andra sjukdomsmekanismer, säger Kaj Blennow, professor och överläkare vid Göteborgs universitet.

Fortfarande behövs mer forskning om Alzheimer

Biogen har för avsikt att ansöka om godkännande av adacanumab tidigt 2020. Läkemedlet testades på patienter som är i en tidig fas av sjukdomen och om läkemedlet godkänns är det avsett för den patientgruppen.

– Nu har vi förhoppningsvis snart ett läkemedel, men det är inte så att forskningen är slut i och med det. Vi måste förstå hur vi ska ge det på bästa sätt, hur vi ska hitta rätt patienter, hur tidigt vi ska kunna ge det och hur vi ska följa effekten av behandling, säger Kaj Blennow. För att lyckas med detta behöver vi biomarkörer, inte minst blodtester för att screena, och ryggvätsketester för att diagnosticera patienter. Vi behöver också kunna monitorera vilken effekt aducanumab har på andra sjukdomsprocesser vid Alzheimer, inte minst om minskning av plackmängeden också leder till en minskning av graden av nervcellsskada.

Fakta om Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demenssjukdom. Vid sjukdomen bildas det proteinklumpar i hjärnan som gör att hjärnans nervceller förtvinar och dör, speciellt i de regioner där minnet sitter. Den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minne, inlärning, tänkande och sociala interaktioner. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider. I Sverige finns cirka 100 000 personer som har Alzheimer och varje år insjuknar runt 20 000 svenskar i en demenssjukdom.

Läs mer om Alzheimer sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta