Ung kvinnlig forskare på laboratoriet

Nya rön ger hopp om ett läkemedel mot Alzheimer

Läkemedelsbolaget Biogen har beslutat att ansöka om godkännande för adacanumab, ett biologiskt läkemedel mot Alzheimers sjukdom vars fas III-studier stoppades så sent som i våras. Det meddelar företaget i ett pressmeddelande. Om adacanumab godkänns blir det det första läkemedlet mot Alzheimers sjukdom som bromsar sjukdomsutvecklingen.

Det är nya analyser av ett betydligt större dataset som nu är tillgängligt kring läkemedelskandidaten adacanumab, där dessutom fler patienter fått den högsta dosen. Dessa data tyder nu på att behandlingen kan ha effekt tidigt i sjukdomsförloppet. Resultaten som företaget presenterar visar att de patienter som fått läkemedlet hade en minskad försämring av kognitiva funktioner som minne, orienteringsförmåga och språk. Patienterna hade också en minskning av mängden amyloida plack i hjärnan.

– Det här är ett lyft för Alzheimerforskningen och ett hopp för framtiden för patienterna. Det visar att det är värt att ta fram läkemedel som minskar plackbildningen. Sedan kanske det behöver kompletteras med andra läkemedel som är riktade mot andra sjukdomsmekanismer, säger Kaj Blennow, professor och överläkare vid Göteborgs universitet.

Fortfarande behövs mer forskning om Alzheimer

Biogen har för avsikt att ansöka om godkännande av adacanumab tidigt 2020. Läkemedlet testades på patienter som är i en tidig fas av sjukdomen och om läkemedlet godkänns är det avsett för den patientgruppen.

-Nu har vi förhoppningsvis snart ett läkemedel, men det är inte så att forskningen är slut i och med det. Vi måste förstå hur vi ska ge det på bästa sätt, hur vi ska hitta rätt patienter, hur tidigt vi ska kunna ge det och hur vi ska följa effekten av behandling, säger Kaj Blennow. För att lyckas med detta behöver vi biomarkörer, inte minst blodtester för att screena, och ryggvätsketester för att diagnosticera patienter. Vi behöver också kunna monitorera vilken effekt aducanumab har på andra sjukdomsprocesser vid Alzheimer, inte minst om minskning av plackmängeden också leder till en minskning av graden av nervcellsskada.

Fakta om Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demenssjukdom. Vid sjukdomen bildas det proteinklumpar i hjärnan som gör att hjärnans nervceller förtvinar och dör, speciellt i de regioner där minnet sitter. Den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minne, inlärning, tänkande och sociala interaktioner. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider. I Sverige finns cirka 100 000 personer som har Alzheimer och varje år insjuknar runt 20 000 svenskar i en demenssjukdom.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.