Ung kvinnlig forskare på laboratoriet

Nya rön ger hopp om ett läkemedel mot Alzheimer

Läkemedelsbolaget Biogen har beslutat att ansöka om godkännande för adacanumab, ett biologiskt läkemedel mot Alzheimers sjukdom vars fas III-studier stoppades så sent som i våras. Det meddelar företaget i ett pressmeddelande. Om adacanumab godkänns blir det det första läkemedlet mot Alzheimers sjukdom som bromsar sjukdomsutvecklingen.

Det är nya analyser av ett betydligt större dataset som nu är tillgängligt kring läkemedelskandidaten adacanumab, där dessutom fler patienter fått den högsta dosen. Dessa data tyder nu på att behandlingen kan ha effekt tidigt i sjukdomsförloppet. Resultaten som företaget presenterar visar att de patienter som fått läkemedlet hade en minskad försämring av kognitiva funktioner som minne, orienteringsförmåga och språk. Patienterna hade också en minskning av mängden amyloida plack i hjärnan.

– Det här är ett lyft för Alzheimerforskningen och ett hopp för framtiden för patienterna. Det visar att det är värt att ta fram läkemedel som minskar plackbildningen. Sedan kanske det behöver kompletteras med andra läkemedel som är riktade mot andra sjukdomsmekanismer, säger Kaj Blennow, professor och överläkare vid Göteborgs universitet.

Fortfarande behövs mer forskning om Alzheimer

Biogen har för avsikt att ansöka om godkännande av adacanumab tidigt 2020. Läkemedlet testades på patienter som är i en tidig fas av sjukdomen och om läkemedlet godkänns är det avsett för den patientgruppen.

-Nu har vi förhoppningsvis snart ett läkemedel, men det är inte så att forskningen är slut i och med det. Vi måste förstå hur vi ska ge det på bästa sätt, hur vi ska hitta rätt patienter, hur tidigt vi ska kunna ge det och hur vi ska följa effekten av behandling, säger Kaj Blennow. För att lyckas med detta behöver vi biomarkörer, inte minst blodtester för att screena, och ryggvätsketester för att diagnosticera patienter. Vi behöver också kunna monitorera vilken effekt aducanumab har på andra sjukdomsprocesser vid Alzheimer, inte minst om minskning av plackmängeden också leder till en minskning av graden av nervcellsskada.

Fakta om Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demenssjukdom. Vid sjukdomen bildas det proteinklumpar i hjärnan som gör att hjärnans nervceller förtvinar och dör, speciellt i de regioner där minnet sitter. Den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minne, inlärning, tänkande och sociala interaktioner. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider. I Sverige finns cirka 100 000 personer som har Alzheimer och varje år insjuknar runt 20 000 svenskar i en demenssjukdom.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.