Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Anna Erlandsson

Docent i neurobiologi

Lästid: 2 minuter

Tänk om Alzheimerforskningen missar något viktigt – på grund av resursbrist!

Alzheimers sjukdom är så komplex att den måste angripas från många, vitt skilda håll. Både de sjuka och deras anhöriga drabbas hårt – och de förtjänar hopp. Då behövs både mer och ny hjärnforskning. Problemet är att resurserna är begränsade.

Flera generationer i en familj promenerar tillsammans.

100 000 svenskar har Alzheimers sjukdom. Både de sjuka och deras anhöriga drabbas hårt – och de förtjänar hopp.

Porträtt av Anna Erlandsson.

Anna Erlandsson är docent i neurobiologi och forskar om Alzheimer vid Uppsala universitet.

Docent Anna Erlandsson, är en av dem som har fått stöd till nydanande Alzheimerforskning. Här förklarar hon hur viktig din gåva är för hjärnforskningen.

“Idag finns det inte någon effektiv behandling mot Alzheimers sjukdom, vilket är otroligt sorgligt. Det säger jag både som hjärnforskare och anhörig. När jag såg min morfar tyna bort i sjukdomen kände jag ren maktlöshet över att det inte gick att hjälpa honom.

Alzheimers sjukdom måste prioriteras högre

Och på jobbet blir jag ibland frustrerad över att kampen mot Alzheimers sjukdom inte prioriteras högre i samhället. Trots att det knappt går att föreställa sig en hemskare sjukdom – varken för de drabbade eller deras anhöriga.

Det här är svårt att förklara för de äldre personer jag träffar som nervöst frågar mig när ett botemedel kan tänkas komma. Deras värsta mardröm är att hjärnan ska förtvina. Tyvärr måste jag svara att viktiga pusselbitar saknas i Alzheimerforskningen.

Forskningen behöver arbeta med fler infallsvinklar

Där kommer min forskargrupps arbete in i bilden. Länge handlade Alzheimerforskningen främst om nervceller, men vi tror att andra celler i hjärnan också spelar en avgörande roll. Vi arbetar nu med att ta reda på om hjärnans vanligaste stödjeceller, astrocyterna, bidrar till att sjukdomen sprids och blir mer aggressiv.

Vi hoppas förstås att vårt arbete på sikt kan leda till en ny behandlingsform. Men sanningen är att ingen vet var de stora genombrotten kommer att ske. Därför är det helt avgörande att Alzheimerforskningen kan arbeta med flera olika infallsvinklar på samma gång. Det behövs helt enkelt mer hjärnforskning.

Jag tror att vi kommer att lyckas besegra Alzheimers sjukdom, men på vägen behöver jag och mina kollegor allt stöd vi kan få. Så var med och rädda liv genom att ge en gåva till hjärnforskningen!”

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta