Flera generationer i en familj promenerar tillsammans. 100 000 svenskar har Alzheimers sjukdom. Både de sjuka och deras anhöriga drabbas hårt – och de förtjänar hopp.

Tänk om Alzheimerforskningen missar något viktigt – på grund av resursbrist!

Alzheimers sjukdom är så komplex att den måste angripas från många, vitt skilda håll. Både de sjuka och deras anhöriga drabbas hårt – och de förtjänar hopp. Då behövs både mer och ny hjärnforskning. Problemet är att resurserna är begränsade.

Docent Anna Erlandsson
Anna Erlandsson är docent i neurobiologi och forskar om Alzheimer vid Uppsala universitet.

Docent Anna Erlandsson, är en av dem som har fått stöd till nydanande Alzheimerforskning. Här förklarar hon hur viktig din gåva är för hjärnforskningen.

”Idag finns det inte någon effektiv behandling mot Alzheimers sjukdom, vilket är otroligt sorgligt. Det säger jag både som hjärnforskare och anhörig. När jag såg min morfar tyna bort i sjukdomen kände jag ren maktlöshet över att det inte gick att hjälpa honom.

Alzheimers sjukdom måste prioriteras högre

Och på jobbet blir jag ibland frustrerad över att kampen mot Alzheimers sjukdom inte prioriteras högre i samhället. Trots att det knappt går att föreställa sig en hemskare sjukdom – varken för de drabbade eller deras anhöriga.

Det här är svårt att förklara för de äldre personer jag träffar som nervöst frågar mig när ett botemedel kan tänkas komma. Deras värsta mardröm är att hjärnan ska förtvina. Tyvärr måste jag svara att viktiga pusselbitar saknas i Alzheimerforskningen.

Forskningen behöver arbeta med fler infallsvinklar

Där kommer min forskargrupps arbete in i bilden. Länge handlade Alzheimerforskningen främst om nervceller, men vi tror att andra celler i hjärnan också spelar en avgörande roll. Vi arbetar nu med att ta reda på om hjärnans vanligaste stödjeceller, astrocyterna, bidrar till att sjukdomen sprids och blir mer aggressiv.

Vi hoppas förstås att vårt arbete på sikt kan leda till en ny behandlingsform. Men sanningen är att ingen vet var de stora genombrotten kommer att ske. Därför är det helt avgörande att Alzheimerforskningen kan arbeta med flera olika infallsvinklar på samma gång. Det behövs helt enkelt mer hjärnforskning.

Jag tror att vi kommer att lyckas besegra Alzheimers sjukdom, men på vägen behöver jag och mina kollegor allt stöd vi kan få. Så var med och rädda liv genom att ge en gåva till hjärnforskningen!”

Anna Erlandsson
Docent i neurobiologi

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.