Flera generationer i en familj promenerar tillsammans. 100 000 svenskar har Alzheimers sjukdom. Både de sjuka och deras anhöriga drabbas hårt – och de förtjänar hopp.

Tänk om Alzheimerforskningen missar något viktigt – på grund av resursbrist!

Alzheimers sjukdom är så komplex att den måste angripas från många, vitt skilda håll. Både de sjuka och deras anhöriga drabbas hårt – och de förtjänar hopp. Då behövs både mer och ny hjärnforskning. Problemet är att resurserna är begränsade.

Docent Anna Erlandsson
Anna Erlandsson är docent i neurobiologi och forskar om Alzheimer vid Uppsala universitet.

Docent Anna Erlandsson, är en av dem som har fått stöd till nydanande Alzheimerforskning. Här förklarar hon hur viktig din gåva är för hjärnforskningen.

“Idag finns det inte någon effektiv behandling mot Alzheimers sjukdom, vilket är otroligt sorgligt. Det säger jag både som hjärnforskare och anhörig. När jag såg min morfar tyna bort i sjukdomen kände jag ren maktlöshet över att det inte gick att hjälpa honom.

Alzheimers sjukdom måste prioriteras högre

Och på jobbet blir jag ibland frustrerad över att kampen mot Alzheimers sjukdom inte prioriteras högre i samhället. Trots att det knappt går att föreställa sig en hemskare sjukdom – varken för de drabbade eller deras anhöriga.

Det här är svårt att förklara för de äldre personer jag träffar som nervöst frågar mig när ett botemedel kan tänkas komma. Deras värsta mardröm är att hjärnan ska förtvina. Tyvärr måste jag svara att viktiga pusselbitar saknas i Alzheimerforskningen.

Forskningen behöver arbeta med fler infallsvinklar

Där kommer min forskargrupps arbete in i bilden. Länge handlade Alzheimerforskningen främst om nervceller, men vi tror att andra celler i hjärnan också spelar en avgörande roll. Vi arbetar nu med att ta reda på om hjärnans vanligaste stödjeceller, astrocyterna, bidrar till att sjukdomen sprids och blir mer aggressiv.

Vi hoppas förstås att vårt arbete på sikt kan leda till en ny behandlingsform. Men sanningen är att ingen vet var de stora genombrotten kommer att ske. Därför är det helt avgörande att Alzheimerforskningen kan arbeta med flera olika infallsvinklar på samma gång. Det behövs helt enkelt mer hjärnforskning.

Jag tror att vi kommer att lyckas besegra Alzheimers sjukdom, men på vägen behöver jag och mina kollegor allt stöd vi kan få. Så var med och rädda liv genom att ge en gåva till hjärnforskningen!”

Anna Erlandsson
Docent i neurobiologi

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.