En ä persons handligger ömt på en annans hand på ett bord

Jul i skuggan av hjärnsjukdomar

Julen är en underbar tid som de allra flesta förknippar med kärlek och gemenskap med nära och kära. Men tyvärr firar alltför många jul i skuggan av hjärnans sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, stroke eller psykisk ohälsa. Både de sjuka och anhöriga drabbas hårt och därför behövs mer resurser till hjärnforskningen.

Jag tänker ofta på min barndoms jular. Jag kommer ihåg hur hela familjen spelade Monopol och vi byggde så mycket att plasthusen tog slut och vi fick lägga smågodis på spelplanen. Och jag kan nästan känna doften från pappas julstök i köket, när han ordnade med både skinka och knäck.

Det är fina minnen. Just därför känns det tomt när pappa inte längre är med oss på julafton. För några år sedan gick han bort i Alzheimers sjukdom.

Botemedel saknas mot många hjärnsjukdomar

Jag vet att alltför många känner igen sig, eftersom flera av hjärnans sjukdomar helt saknar botemedel. Trots att exempelvis demens och stroke ger enormt lidande och gigantiska vårdkostnader så får hjärnforskningen faktiskt förhållandevis lite stöd. Det gör mig ledsen, eftersom jag vet hur många familjer som behöver ökat hopp.

Därför ber jag nu om din julgåva! Hjärnforskningen har redan gett många människor fler fina jular tillsammans. Jag tänker till exempel på dem som har sluppit bli invalidiserade efter en stroke eller fått bättre livskvalitet tack vare MS-läkemedel. Nu vill jag att fler ska få uppleva den här typen av genombrott.

Hela livet sitter i hjärnan

Det är inte omöjligt att vi inom några år kan bota Alzheimers sjukdom – och bli bättre på att reparera hjärnan efter stroke eller utmattningssyndrom. Men bara hjärnforskningen kan ta oss dit.

Vad kan egentligen vara viktigare än en frisk hjärna? Hela livet sitter ju där. Så var med och håll fler känslor, tankar, minnen och drömmar levande. Stöd hjärnforskningen med en julgåva redan idag!

God Jul och Gott nytt år!

Anna Hemlin, Generalsekreterare

Relaterat

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

”Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom”

Martin Hallbeck, professor och överläkare, leder en forskargrupp som studerar hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Målet är att lära sig stoppa denna dödliga process. Läs Martin Hallbecks egna ord och ge en gåva till livsviktig hjärnforskning.

Karin Hoxters föräldrar håller om varandra

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Ett brinnande hjärtformat ljus

Sorgen över att ha Alzheimers sjukdom

Ulrika Harmsen, är 45 år och för drygt ett år sedan fick hon veta att hon har demens. Här berättar hon om hur svårt det ibland är att hantera den sjukdom hon drabbats av och den sorg hon känner.