Provrör med blod

Blodprov ger tidig diagnos av Alzheimers sjukdom

Det kan vara svårt att diagnosticera Alzheimers sjukdom därför att symptomen kan överlappa med andra demenssjukdomar. Men nu har forskare funnit en markör i blodet som mer exakt kan diagnostisera Alzheimer i de tidiga stadierna av sjukdomen.

– Detta är ett stort genombrott och jag tror att detta blodprov kan användas kliniskt inom bara några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande från Lund universitet.

Vid Alzheimers sjukdom bildas det klumpar eller plack av proteinet, beta-amyloid och ”trassliga nystan” av proteinet  tau. Det är när tau får  extra fosfatmolekyler på sig som det trasslar ihop sig till nystan.

Blodprovet som forskarna har utvecklat upptäcker det fosforylerade tau som bildas tidigt i sjukdomsprocessen.

– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Men det finns många orsaker till minnessvårigheter, som exempelvis sömnbrist, depression och andra demenssjukdomar som måste utredas vid minnessvårigheter. Hos individer med lindrig minnesnedsättning kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har Alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson.

Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen

Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 60–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 100 000 personer i Sverige idag.

– Jag tror att blodprovet har stor potential att förbättra diagnostiken av demenssjukdomar både på specialiserade minneskliniker och i primärvården. Förbättrad diagnostik för Alzheimers kan leda till bättre behandling och vård av drabbade individer, men testet kan också underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya terapier mot sjukdomen , säger Oskar Hansson.

Studien baserar sig på 580 individer och visade att blodprovet hade både stor känslighet och specificitet: det upptäckte cirka 90 procent av alla fall av Alzheimers  sjukdom och gav endast få falska positiva svar hos patienter med annan demenssjukdom. Studien visade vidare att bland icke-dementa individer hade de med förhöjda plasma-nivåer av fosforylerat tau en tiofaldig ökad risk för att utveckla Alzheimer under de följande åren.

Idag används avbildningstekniker som PET-kamera och magnetresonanstomografi tillsammans med  ryggvätskeprov för att ställa diagnos.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av studien.

Här kan du läsa hela pressmeddelandet från Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.