Provrör med blod

Blodprov ger tidig diagnos av Alzheimers sjukdom

Det kan vara svårt att diagnosticera Alzheimers sjukdom därför att symptomen kan överlappa med andra demenssjukdomar. Men nu har forskare funnit en markör i blodet som mer exakt kan diagnostisera Alzheimer i de tidiga stadierna av sjukdomen.

– Detta är ett stort genombrott och jag tror att detta blodprov kan användas kliniskt inom bara några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande från Lund universitet.

Vid Alzheimers sjukdom bildas det klumpar eller plack av proteinet, beta-amyloid och “trassliga nystan” av proteinet  tau. Det är när tau får  extra fosfatmolekyler på sig som det trasslar ihop sig till nystan.

Blodprovet som forskarna har utvecklat upptäcker det fosforylerade tau som bildas tidigt i sjukdomsprocessen.

– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Men det finns många orsaker till minnessvårigheter, som exempelvis sömnbrist, depression och andra demenssjukdomar som måste utredas vid minnessvårigheter. Hos individer med lindrig minnesnedsättning kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har Alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson.

Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen

Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 60–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 100 000 personer i Sverige idag.

– Jag tror att blodprovet har stor potential att förbättra diagnostiken av demenssjukdomar både på specialiserade minneskliniker och i primärvården. Förbättrad diagnostik för Alzheimers kan leda till bättre behandling och vård av drabbade individer, men testet kan också underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya terapier mot sjukdomen , säger Oskar Hansson.

Studien baserar sig på 580 individer och visade att blodprovet hade både stor känslighet och specificitet: det upptäckte cirka 90 procent av alla fall av Alzheimers  sjukdom och gav endast få falska positiva svar hos patienter med annan demenssjukdom. Studien visade vidare att bland icke-dementa individer hade de med förhöjda plasma-nivåer av fosforylerat tau en tiofaldig ökad risk för att utveckla Alzheimer under de följande åren.

Idag används avbildningstekniker som PET-kamera och magnetresonanstomografi tillsammans med  ryggvätskeprov för att ställa diagnos.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av studien.

Här kan du läsa hela pressmeddelandet från Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.