Blodprov ger tidig diagnos av Alzheimers sjukdom

– Detta är ett stort genombrott och jag tror att detta blodprov kan användas kliniskt inom bara några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande från Lund universitet.

Vid Alzheimers sjukdom bildas det klumpar eller plack av proteinet, beta-amyloid och “trassliga nystan” av proteinet  tau. Det är när tau får  extra fosfatmolekyler på sig som det trasslar ihop sig till nystan.

Blodprovet som forskarna har utvecklat upptäcker det fosforylerade tau som bildas tidigt i sjukdomsprocessen.

– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Men det finns många orsaker till minnessvårigheter, som exempelvis sömnbrist, depression och andra demenssjukdomar som måste utredas vid minnessvårigheter. Hos individer med lindrig minnesnedsättning kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har Alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson.

Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen

Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 60–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 100 000 personer i Sverige idag.

– Jag tror att blodprovet har stor potential att förbättra diagnostiken av demenssjukdomar både på specialiserade minneskliniker och i primärvården. Förbättrad diagnostik för Alzheimers kan leda till bättre behandling och vård av drabbade individer, men testet kan också underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya terapier mot sjukdomen , säger Oskar Hansson.

Studien baserar sig på 580 individer och visade att blodprovet hade både stor känslighet och specificitet: det upptäckte cirka 90 procent av alla fall av Alzheimers  sjukdom och gav endast få falska positiva svar hos patienter med annan demenssjukdom. Studien visade vidare att bland icke-dementa individer hade de med förhöjda plasma-nivåer av fosforylerat tau en tiofaldig ökad risk för att utveckla Alzheimer under de följande åren.

Idag används avbildningstekniker som PET-kamera och magnetresonanstomografi tillsammans med  ryggvätskeprov för att ställa diagnos.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av studien.

Här kan du läsa hela pressmeddelandet från Lunds universitet