Ung kille ligger nedlutad framför sin dator Varför personer med ADHD oftare får migrän vill Isabell Brikell, en av Hjärnfondens stipendiater ta reda på.

Isabell Brikell vill ta reda på varför personer som har ADHD oftare får migrän

Isabell Brikell är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på riskfaktorer, medicinsk behandling och samsjuklighet inom ADHD. Hon är intresserad av varför personer med ADHD ofta även har neurologiska sjukdomar och speciellt hur gener och miljöfaktorer bidrar till att personer som har ADHD ofta får migrän. #postkodeffekten

Namn: Isabell Brikell 
Universitet: Karolinska Institutet & Aarhus Universitet
Forskningsområde: ADHD och migrän

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Isabell Brikell forskar på Karolinska Institutet och Aarhus Universitet.
Isabell Brikell forskar på Karolinska Institutet och Aarhus Universitet.

Vi vet idag att det finns ett starkt samband mellan migrän och ADHD hos båda vuxna och barn. Forskning visar även att vuxna som lider av båda ADHD och migrän har sämre livskvalitet och mer mental ohälsa än personer med endast en av diagnoserna. Det är dock oklart vad som driver samsjuklighet mellan ADHD och migrän och det finns väldigt lite forskning inom området.

Min forskning syftar specifikt till att 1) etablera till vilken grad genetiska faktorer kan förklara samsjuklighet mellan ADHD och migrän, 2) identifiera vilka genetiska markörer som ökar risken för både ADHD och migrän och studera de biologiska mekanismerna som dessa genetiska markörer är involverade i och 3) identifiera livsstil- och hälsofaktorer som bidrar till ADHD, migrän, och deras samsjuklighet.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som har ADHD och migrän?

Målet är att få en ökad förståelse om varför ADHD och migrän sammanfaller, den underliggande biologin och miljömässiga riskfaktorer för båda tillstånden. På längre sikt kommer dessa forskningsresultat hjälpa oss att blir bättre på att behandla och förebygga samsjuklighet mellan ADHD och migrän. På kort sikt kommer forskningen leda till ökad medvetenhet om hur vanligt det är att leva med ADHD och migrän och vilka utmaningar det kan leda till. Idag är det inte många som vet att migrän oftare drabbar personer med ADHD.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

För att kunna göra genetiska studier så krävs det information om både genetiska markörer och sjukdomarna vi studerar på ett väldigt stort antal individer. Eftersom ADHD oftare diagnosticeras och behandlas hos unga pojkar än flickor, medan migrän tenderar att vara mest prevalent hos vuxna kvinnor så finns det väldigt få forskningsstudier som har samlat in den typen av data. Jag har turen att jobba i Danmark och Sverige där vi har data om ADHD och migrän på nästan hela befolkningen från patientregister samt genetisk information från den danska iPSYCH studien och det Svenska Tvilling Registret. Det betyder att jag har tillgång till några av de få studier i världen där vi faktiskt kan studera genetiska riskfaktorer för samsjuklighet mellan ADHD och migrän.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid varit intresserad av psykologi och studerade psykologi i England. Där är utbildningen mer inriktad mot forskning och där upptäckte jag att forskningen om samspelet mellan gener och miljö i psykisk ohälsa var intressant. ADHD är en komplex funktionsnedsättning som börjar tidigt i livet där miljön och gener båda spelar stor roll och just därför valde jag att fokusera på ADHD. Hjärn- och genetisk forskning är också ett fält som utvecklas enormt snabbt med hjälp av ny teknologi och stora internationella samarbeten. Det gör det till ett väldigt spännande område att jobba inom.

#postkodeffektenPostkodlotteriet

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.