Ensam äldre man i tomteluva vinkar till barnbarn som han ser på en skärm.

Ingen vanlig jul i år

I år blir det inte en vanlig jul för någon av oss. Jag, och många med mig, går in i förberedelserna med tungt hjärta – tankarna kretsar kring de nära och kära som kommer att tvingas sitta ensamma och ledsna på grund av smittoläget.

Nu hoppas jag att du vill ge en julgåva som sprider hopp, eftersom många i våra patientgrupper har drabbats hårt under pandemin.

Förutom att covid-19 kan vara livsfarligt för vissa så ger sjukdomen också stort indirekt lidande. Jag tänker till exempel på den ALS-drabbade vars läkarbesök skjuts på framtiden. Strokepatienten som inte får hela sin rehabilitering. Och personen med psykisk ohälsa som plågas av ökad isolering.

Den allra värsta situationen vågar jag dock påstå att vi ser på Sveriges demensboenden, där coronaviruset har tagit väldigt många liv. Restriktionerna är också oerhört tuffa för de boende och stressande för personalen. De sjuka kan reagera med sorg, ilska och oro – och de anhöriga kan inte ens finnas där för dem. Det är hemskt.

Nu ber jag om din julgåva för att hjärnforskningen inte ska tappa fart. I dagsläget känns ett nytt genombrott viktigare än någonsin. Problemet är att hjärnforskningen får förhållandevis lite stöd redan som det är. Coronakrisen påverkar dessutom ekonomin negativt och gör studier på patienter svårare. Med gemensamma krafter kan vi däremot ge hjärnforskningen bättre resurser under nästa år.

För mig är det djupt personligt. Jag tvingades maktlöst se på när min pappa tynade bort i Alzheimer – och dog. Min dröm är att familjer inte ska behöva drabbas så hårt, vare sig det handlar om demens, stroke, ALS eller någon annan svår sjukdom. Hela livet sitter ju i hjärnan!
Därför ber jag om ditt stöd till hjärnforskningen i jul.
Ge en gåva som räddar liv!

God jul och gott nytt år!

Anna Hemlin,
Generalsekreterare, Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

Därför uppmärksammar vi NPF-dagen

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.

Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.