Nobelpriset i kemi går i år till två kvinnor, Jennifer Doudna (tv) och Emmanuelle Charpentier (th) Nobelpriset i kemi går i år till två kvinnor, Jennifer Doudna (tv) och Emmanuelle Charpentier (th), för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i celler, djur, växter och mikroorganismer. Foto: Nobelprize.org

Nobeldagen den 10 december

Idag är det Nobeldagen. Men under detta speciella år blir det ingen bankett i Stadshuset utan samtliga pristagare kommer att få ta emot medaljer och diplom i sina hemländer. Årets nobelpris i kemi går till två kvinnor vars upptäckter kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.

Under den här veckan har pristagarna hyllats med alltifrån ljusinstallationer och digital utställning till konsert och fördjupande samtal. Och mycket går att följa online och blir därmed tillgängligt för många fler.

Årets nobelpris i kemi

Nobelpriset i kemi går i år till två kvinnor, Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier, för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i celler, djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat forskningen inom kemi, biologi och medicin och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar. Emmanuelle Charpentier var verksam vid Umeå universitet när hon gjorde sina banbrytande upptäckter.

Gensaxen upptäcktes först i naturen som ett maskineri hos exempelvis bakterier för att skydda sig mot attackerande virus. Virusets DNA-kedjor förstörs genom att det klipps sönder och maskineriet beskrivs därför som en gensax.

Gensaxen har två huvudbeståndsdelar. Den ena är ett protein, Cas9, som är det enzym som klipper av DNA-kedjor. Den andra är en samling av DNA-fragment, CRISPR. Cas9 plockar ut ett DNA-fragment ur CRISPR och letar efter förekomster av samma sekvens i andra DNA-kedjor. När Cas9 träffar på en sådan klipper den bort denna DNA-bit.

Tidigare var det tidsödande och ibland omöjligt att ändra arvsmassan i en cell, växt eller organism. Med gensaxens hjälp kan forskare i princip göra ett snitt och klippa bort en bit DNA i vilken gen som helst i arvsmassan. Sedan utnyttjas cellens naturliga system för att reparera snittet och därmed har genen förändrats. Eftersom gensaxen är så lätt att använda, har den fått stor spridning inom grundforskningen. Den används av biokemister och cellbiologer för att förändra DNA i celler och försöksdjur, i syfte att förstå hur olika gener fungerar och samspelar till exempel under ett sjukdomsförlopp.

Hopp om att kunna bota ärftliga neurologiska sjukdomar

Inom medicin utvecklar forskarna metoder för att med hjälp av gensaxen kunna reparera gener i större organ, som musklerna och hjärnan.

I djurförsök har de visat att specialutformade virus kan leverera gensaxen till önskade celler och man har behandlat dödliga ärftliga neurologiska sjukdomar som spinal muskelatrofi och Huntingtons sjukdom. Spinala muskelatrofier är en grupp ärftliga sjukdomar där motoriska nervceller i mellanhjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen bryts ned. Nedbrytningen av nervceller leder till muskelsvaghet och muskelförtvining.

Huntingtons sjukdom är en annan ärftlig neurologisk sjukdom som påverkar rörelsemönster och beteende. Det finns idag ingen botande behandling för Huntingtons sjukdom.

Metoden behöver dock utvecklas ytterligare innan den kan prövas på människor.

Arvid Carlsson fick Nobelpriset 2000 för upptäckten av dopamin

Sverige har hitintills haft 8 pristagare som fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin. En av dem är Arvid Carlsson som fick Nobelpriset 2000. Tillsammans med två amerikanska forskare gjorde han banbrytande upptäckter rörande dopamin som är en signalsubstans i hjärnan som har stor betydelse för kontroll av våra rörelser.

Deras forskningsrön ledde i sin tur till insikten att Parkinsons sjukdom orsakas av dopaminbrist i vissa delar av hjärnan och till att man kunde få fram ett effektivt läkemedel (L-dopa) mot denna sjukdom. Arvid Carlsson har gjort en rad följdupptäckter som ytterligare kartlagt dopaminets roll i hjärnan. Han har bl a påvisat verkningsmekanismer för läkemedel som används för behandling av schizofreni. Dessutom har forskningen lagt grunden för moderna läkemedel mot ångest och depression.

(Källa: Pressmeddelande från Kungliga vetenskapsakademin)

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.