Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

“Du gör skillnad för hjärnforskningen”

Professor Lars Olson har ägnat sig åt hjärnforskning sedan början av 60-talet. Mycket har förstås hänt under åren, men en röd tråd som han ser är den ständiga bristen på resurser. Därför var han med och grundande Hjärnfonden för snart 30 år sedan. Här berättar han mer om aktuell hjärnforskning och varför ditt stöd är så viktigt nu.

Tack vare Hjärnfondens arbete har svensk hjärnforskning fått betydligt bättre förutsättningar. Tyvärr räcker inte det. Idag utgör nämligen sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår. Kostnaderna är större än för både cancersjukdomar och hjärt kärlsjukdomar. Ändå får hjärnforskningen förhållandevis litet forskningsstöd. Därför ber jag om din gåva idag.

Tack vare Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd vågar jag lova att varje krona du ger används på bästa sätt. Den här expertgruppen ser till att pengarna går till Sveriges mest lovande hjärnforskning – inom till exempel Alzheimer, stroke, Parkinson, depression, bipolär sjukdom, schizofreni, beroendesjukdomar, epilepsi, MS, hjärnskador, migrän, ryggmärgsskador och ALS. Det handlar om diagnoser som angår oss alla, eftersom de drabbar många så hårt.

Kan ljus och ljud motverka Alzheimer?

Själv sörjer jag min bästa vän som gick bort i höstas på grund av bipolär sjukdom. På pappret tog hen livet av sig, men det är viktigt att poängtera att det inte var min vän som tog sitt liv, det var den hemska sjukdomen – som det inte fanns någon tillräckligt effektiv behandling för.
Det finns mycket som behöver göras i kampen mot ohälsa i hjärnan. Tack och lov gör hjärnforskningen hela tiden nya framsteg – ibland på de mest märkvärdiga sätt. Exempelvis verkar ljus och ljud som sänds ut på en viss frekvens kunna motverka bildning av Alzheimerliknande plack hos möss. Ett annat spännande område som det pratas mycket om är möjligheten att ”väcka” stamceller i hjärnan för att få dem att motverka sjukdomar och skador.

Om hjärnforskningen får tillräckliga resurser finns det med andra ord skäl att vara hoppfull. Jag hoppas att vi ska kunna trappa upp kampen mot hjärnans sjukdomar och skador – för att undvika stort lidande och skenande vårdkostnader. Du kan göra skillnad i jakten på nästa genombrott, så ge en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar
Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta