Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

”Du gör skillnad för hjärnforskningen”

Professor Lars Olson har ägnat sig åt hjärnforskning sedan början av 60-talet. Mycket har förstås hänt under åren, men en röd tråd som han ser är den ständiga bristen på resurser. Därför var han med och grundande Hjärnfonden för snart 30 år sedan. Här berättar han mer om aktuell hjärnforskning och varför ditt stöd är så viktigt nu.

Tack vare Hjärnfondens arbete har svensk hjärnforskning fått betydligt bättre förutsättningar. Tyvärr räcker inte det. Idag utgör nämligen sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår. Kostnaderna är större än för både cancersjukdomar och hjärt kärlsjukdomar. Ändå får hjärnforskningen förhållandevis litet forskningsstöd. Därför ber jag om din gåva idag.

Tack vare Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd vågar jag lova att varje krona du ger används på bästa sätt. Den här expertgruppen ser till att pengarna går till Sveriges mest lovande hjärnforskning – inom till exempel Alzheimer, stroke, Parkinson, depression, bipolär sjukdom, schizofreni, beroendesjukdomar, epilepsi, MS, hjärnskador, migrän, ryggmärgsskador och ALS. Det handlar om diagnoser som angår oss alla, eftersom de drabbar många så hårt.

Kan ljus och ljud motverka Alzheimer?

Själv sörjer jag min bästa vän som gick bort i höstas på grund av bipolär sjukdom. På pappret tog hen livet av sig, men det är viktigt att poängtera att det inte var min vän som tog sitt liv, det var den hemska sjukdomen – som det inte fanns någon tillräckligt effektiv behandling för.
Det finns mycket som behöver göras i kampen mot ohälsa i hjärnan. Tack och lov gör hjärnforskningen hela tiden nya framsteg – ibland på de mest märkvärdiga sätt. Exempelvis verkar ljus och ljud som sänds ut på en viss frekvens kunna motverka bildning av Alzheimerliknande plack hos möss. Ett annat spännande område som det pratas mycket om är möjligheten att ”väcka” stamceller i hjärnan för att få dem att motverka sjukdomar och skador.

Om hjärnforskningen får tillräckliga resurser finns det med andra ord skäl att vara hoppfull. Jag hoppas att vi ska kunna trappa upp kampen mot hjärnans sjukdomar och skador – för att undvika stort lidande och skenande vårdkostnader. Du kan göra skillnad i jakten på nästa genombrott, så ge en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.