Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.

”Jag är rädd att resursbristen kan försena genombrott inom hjärnforskningen”

Hjärnforskningen är helt avgörande i kampen mot sjukdomar som Alzheimer, stroke och ALS. Ändå saknas resurser. Det innebär att även lovande hjärnforskning kan bli utan stöd. Ordföranden i vår Vetenskapliga nämnd, professor Cecilia Lundberg, berättar mer om utmaningarna – och varför din gåva behövs.

Under det senaste året har det tyvärr blivit tydligare än någonsin hur vanliga hjärnans sjukdomar är. Pandemin har framför allt drabbat människor med demens obeskrivligt hårt. Men det har också varit skrämmande tider för dem som lider av exempelvis ALS, depression och stroke.

Nya genombrott skulle minska de här patientgruppernas utsatthet. Därför hoppas jag på ditt stöd. Jag leder själv en forskargrupp som söker efter nya behandlingsformer för Parkinsons sjukdom – och kan intyga att det behövs resurser.

Brist på resurser 

Jag talar nog för de flesta hjärnforskare när jag säger att vi tvingas lägga för mycket tid på att söka pengar. Det sorgliga är att det går ut över dem som lider av obotliga sjukdomar.

Det här problemet blir väldigt påtagligt i mitt arbete för Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd. Där väljer jag och 23 andra experter ut vilken hjärnforskning som, i hård konkurrens, ska få Hjärnfondens stöd. Tyvärr innebär det också att vi måste säga nej till mycket intressanta ansökningar ”bara” för att pengarna inte räcker till.

Hundratusentals är drabbade

Risken finns då att viktiga genombrott försenas. På så sätt gör varje extra krona till hjärnforskningen skillnad. Det roliga med mitt engagemang är att jag hela tiden får se Hjärnfonden-stödda projekt bryta ny mark. Till exempel använder hjärnforskare i Uppsala den nyligen Nobelprisade ”gensaxen” för att studera hur Alzheimers sjukdom uppkommer och för att utveckla en ny behandling. Och i Stockholm pågår arbete med att lösa gåtan bakom den hemska, men tack och lov ganska ovanliga, Hortons huvudvärk.

Nu hoppas jag att du vill fortsätta göra lovande hjärnforskning möjlig. Hundratusentals svenskar lider av obotliga sjukdomar i hjärnan – vi måste ge dem och deras anhöriga hopp. Jag har själv upplevt den totala maktlösheten när jag såg min mamma tyna bort i Alzheimers sjukdom. Det önskar jag ingen. Därför ber jag om din gåva till hjärnforskningen.

Tack för ditt stöd!

Cecilia Lundberg,
Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och
ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.