Hjärnfonden
Ge en gåva
Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.

”Jag är rädd att resursbristen kan försena genombrott inom hjärnforskningen”

Hjärnforskningen är helt avgörande i kampen mot sjukdomar som Alzheimer, stroke och ALS. Ändå saknas resurser. Det innebär att även lovande hjärnforskning kan bli utan stöd. Ordföranden i vår Vetenskapliga nämnd, professor Cecilia Lundberg, berättar mer om utmaningarna – och varför din gåva behövs.

Under det senaste året har det tyvärr blivit tydligare än någonsin hur vanliga hjärnans sjukdomar är. Pandemin har framför allt drabbat människor med demens obeskrivligt hårt. Men det har också varit skrämmande tider för dem som lider av exempelvis ALS, depression och stroke.

Nya genombrott skulle minska de här patientgruppernas utsatthet. Därför hoppas jag på ditt stöd. Jag leder själv en forskargrupp som söker efter nya behandlingsformer för Parkinsons sjukdom – och kan intyga att det behövs resurser.

Brist på resurser 

Jag talar nog för de flesta hjärnforskare när jag säger att vi tvingas lägga för mycket tid på att söka pengar. Det sorgliga är att det går ut över dem som lider av obotliga sjukdomar.

Det här problemet blir väldigt påtagligt i mitt arbete för Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd. Där väljer jag och 23 andra experter ut vilken hjärnforskning som, i hård konkurrens, ska få Hjärnfondens stöd. Tyvärr innebär det också att vi måste säga nej till mycket intressanta ansökningar ”bara” för att pengarna inte räcker till.

Hundratusentals är drabbade

Risken finns då att viktiga genombrott försenas. På så sätt gör varje extra krona till hjärnforskningen skillnad. Det roliga med mitt engagemang är att jag hela tiden får se Hjärnfonden-stödda projekt bryta ny mark. Till exempel använder hjärnforskare i Uppsala den nyligen Nobelprisade ”gensaxen” för att studera hur Alzheimers sjukdom uppkommer och för att utveckla en ny behandling. Och i Stockholm pågår arbete med att lösa gåtan bakom den hemska, men tack och lov ganska ovanliga, Hortons huvudvärk.

Nu hoppas jag att du vill fortsätta göra lovande hjärnforskning möjlig. Hundratusentals svenskar lider av obotliga sjukdomar i hjärnan – vi måste ge dem och deras anhöriga hopp. Jag har själv upplevt den totala maktlösheten när jag såg min mamma tyna bort i Alzheimers sjukdom. Det önskar jag ingen. Därför ber jag om din gåva till hjärnforskningen.

Tack för ditt stöd!

Cecilia Lundberg,
Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och
ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar
Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta