Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om epilepsi vid Karolinska Institutet. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om epilepsi vid Karolinska Institutet.

Olafur Sveinsson undersöker riskfaktorer för att dö i epilepsi

Det finns ungefär 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Livslängden är förkortad för personer som har sjukdomen. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta fram ny behandling som som kan användas för att minska dödligheten.

Namn: Olafur Sveinsson
Universitet: Karolinska institutet i samarbete med Karolinska universitetssjukhus
Hemort: Kommer från Reykjavik, Island
Forskningsområde: Mortalitet vid epilepsi: dödsorsaker, riskfaktorer och potentiell prevention med fokus på suicid och plötslig oväntad död (SUDEP)

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Den förväntade livslängden är förkortad för personer med epilepsi. Mortaliteten (dödligheten) har uppskattats till 2–3 gånger högre än förväntat. En betydande del av den förhöjda mortaliteten är på grund av plötslig oväntad död (SUDEP) och självmord. SUDEP har uppskattats vara den nästa främsta (efter stroke) orsaken till förlorade livsår bland neurologiska sjukdomar. Jag undersöker riskfaktorer och potentiell prevention för ovannämnda dödsorsaker.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer med epilepsi?

Projektet förväntas generera ny kunskap som direkt kan tillämpas på handläggning av alla personer med epilepsi. Det gäller såväl individuell information om risker som strategier för att reducera risk för epilepsirelaterad död. Överdödligheten förväntas minska genom att resultat används i klinisk praxis och högriskpatienter delges en intensivare och mer anpassad behandling.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det är att kunna inhämta tillräckligt mycket kvalitetsinformation så att analyserna och slutsatserna blir bra.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hjärnan är för mig uppenbart det mest intressanta organet och styr det mesta. Som neurolog är det underbart att kunna lokalisera orsaken till sjukdomen i hjärnan efter endast anamnes (patientens sjukdomshistoria) och undersökning.

Vad är din drivkraft som forskare?

Det är att kunna generera kunskap som kan hjälpa mina och andras patienter.

Läs mer om epilepsi här

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Publicerad: 2021-05-05

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Läs mer
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Läs mer
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Läs mer
Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Läs mer
Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Läs mer
Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.

Läs mer