Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Olafur Sveinsson undersöker riskfaktorer för att dö i epilepsi

Det finns ungefär 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Livslängden är förkortad för personer som har sjukdomen. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta fram ny behandling som som kan användas för att minska dödligheten.

Porträtt av Olafur Sveinsson.

Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om epilepsi vid Karolinska Institutet.

Namn: Olafur Sveinsson
Universitet: Karolinska institutet i samarbete med Karolinska universitetssjukhus
Hemort: Kommer från Reykjavik, Island
Forskningsområde: Mortalitet vid epilepsi: dödsorsaker, riskfaktorer och potentiell prevention med fokus på suicid och plötslig oväntad död (SUDEP)

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Den förväntade livslängden är förkortad för personer med epilepsi. Mortaliteten (dödligheten) har uppskattats till 2–3 gånger högre än förväntat. En betydande del av den förhöjda mortaliteten är på grund av plötslig oväntad död (SUDEP) och självmord. SUDEP har uppskattats vara den nästa främsta (efter stroke) orsaken till förlorade livsår bland neurologiska sjukdomar. Jag undersöker riskfaktorer och potentiell prevention för ovannämnda dödsorsaker.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer med epilepsi?

Projektet förväntas generera ny kunskap som direkt kan tillämpas på handläggning av alla personer med epilepsi. Det gäller såväl individuell information om risker som strategier för att reducera risk för epilepsirelaterad död. Överdödligheten förväntas minska genom att resultat används i klinisk praxis och högriskpatienter delges en intensivare och mer anpassad behandling.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det är att kunna inhämta tillräckligt mycket kvalitetsinformation så att analyserna och slutsatserna blir bra.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hjärnan är för mig uppenbart det mest intressanta organet och styr det mesta. Som neurolog är det underbart att kunna lokalisera orsaken till sjukdomen i hjärnan efter endast anamnes (patientens sjukdomshistoria) och undersökning.

Vad är din drivkraft som forskare?

Det är att kunna generera kunskap som kan hjälpa mina och andras patienter.

Läs mer om epilepsi här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta