Hjärnfonden
Ge en gåva
Mikael Tiger, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikael Tiger vill förbättra behandlingen av depression

Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.

Name: Mikael Tiger
Universitet: Karolinska Institutet
Kommer ifrån: Stockholm, Sverige
Forskningsområde: Psykiatri

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag forskar på serotoninsystemet vid behandling av depression och i detta projekt ställer jag i första hand två frågor: Vilka blir hjälpta av vilken antidepressiv behandling? Hur verkar behandlingar mot depression?
Vår forskargrupp har lång erfarenhet av att mäta olika serotoninreceptorer i hjärnan med positronemissionstomografi (PET). Serotoninreceptor1B (5-HT1B) är särskilt intressant vid depression, där man har uppmätt låga nivåer i hjärnan hos deprimerade i tidigare studier.

Kan behandling mot depression normalisera 5-HT1B-receptornivåerna i hjärnan?

I första delprojektet undersöker vi hur selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) påverkar mängden 5-HT1B-receptorer. SSRI är förstahandsval vid behandling av depression. SSRI höjer serotonin-nivåerna snabbt, medan det tar flera veckor innan den antidepressiva effekten blir märkbar. Förmedlas den antidepressiva effekten av SSRI via 5-HT1B-receptorer?

I andra delprojektet undersöker vi hur elbehandling, en effektiv och beprövad behandling mot depression, påverkar mängden 5-HT1B-receptorer i hjärnan. I tredje delprojektet undersöker vi hur ketamin, som hjälper snabbt mot depression, påverkar 5-HT1B-receptornivåerna i hjärnan.

Hur kommer dina forskningsresultat hjälpa personer som är drabbade av depression?

Min forskning kommer att undersöka hur olika behandlingar mot depression påverkar 5-HT1B-receptorn. Det kan främja utvecklingen av nya antidepressiva läkemedel riktade mot den receptorn. Sedan undersöker jag också en rad responsmarkörer som kan förutsäga vilka förutsättningar en patient har att bli hjälpt av SSRI mot depression. Det saknas idag bra sätt att på förhand kunna avgöra hur väl SSRI kommer att hjälpa. Väl fungerande responsmarkörer kan vägleda val av behandling, så att den som har låg sannolikhet att bli hjälpt av SSRI istället kan få någon annan behandling mot depression.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Största utmaningen är att förstå hur hjärnan påverkas av depression. Dessutom är definitionen av depression spretig och ospecifik, vilket gör att flera olika tillstånd kan rymmas inom samma definition.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid fascinerats av hjärnan, som ett organ som påverkar vilka vi är och hur vi fungerar. Sedan är jag intresserad av hur hjärnan påverkas av depression, ett tillstånd förknippat med ett stort lidande, där själva lusten att leva kan vara påverkad.

Vad är din drivkraft som forskare?

Många av de som är deprimerade blir inte hjälpt av de behandlingar vi har idag. Min drivkraft har från början varit att sträva efter att så många som möjligt av de som har drabbats av depression ska bli återställda. Jag vill också bidra till att vi förstår så mycket som möjligt av hur depression och dess behandling påverkar hjärnan. Dels för att se till att de deprimerade får så bra hjälp som möjligt, men också för att den ökade kunskapen om depression och dess behandling leder till en minskad stigmatisering av sjukdomen.

Postkodlotteriet

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta