Hjärnfonden
Ge en gåva
Illustration med manligt och kvinnligt huvud i profil fyllt med pusselbitar.

Hannah Hochgerner studerar skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor

Genom att använda avancerade molekylära tekniker vill hon förstå vilka cellulära processer i hjärnan som ger upphov till skillnader i socialt beteende hos män och kvinnor. Hannah är en av Hjärnfondens stipendiater.

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Min passion för forskning har alltid varit för de minsta processerna i livet – det som händer på molekylnivån i celler. Med hjälp av en nyutvecklad teknik, kallad singel-cell sekvensering, är det numera möjligt att karakterisera en enskild cell och i detalj undersöka dess genetiska information. Under de senaste åren har den metodiken verkligen ökat kunskapen om hjärnans byggstenar och gett oss nya verktyg för att studera olika funktioner i hjärnan. I min forskning vill jag nu undersöka hur cellulära byggstenar i en specifik region i hjärnan, kallad den mediala amygdala, relaterar till socialt beteende och i synnerhet för att förstå skillnaderna mellan aggression och föräldrabeteende hos möss av båda könen.

Hur kommer dina resultat att hjälpa personer med hjärnsjukdomar?

Jag tror att den här metodikens kommer att ha en enorm inverkan på många aspekter av neurovetenskap – eftersom vi äntligen kan få tillgång till information om vilka gener som används på ett mer systematiskt sätt och det ger oss möjlighet att börja ta itu med hjärnsjukdomar med mer skräddarsydda verktyg. Vi är dock fortfarande i början av att tillämpa metoden på mer kliniska problem, därför valde jag att studera aggression och föräldrabeteende som intressanta modeller som skiljer sig mellan mushanar och (tyvärr understuderade ) mushonor.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

Att förstå och dra slutsatser av de stora mängderna data. Även om experimenten i sig kan vara knepiga att utföra, går de ganska fort vilket medför att vi snabbt genererar enorma mängder information. Även med de bästa, mest robusta bioinformatikanalyserna krävs det mycket praktisk, icke-automatiserad analys för att till slut kunna förstå och relatera det till de studier som andra grundforskare har utfört tidigare.

Vad fick dig att bli neuroforskare?

Under mina studier läste jag neuroforskaren och nobelpristagaren Eric Kandels memoarer “In search of memory”, och kunde verkligen relatera till hans tidiga, naiva insikt om (parafrasering) “Wow, vi har just gjort något nytt och väldigt coolt – men hur hjälper det oss verkligen att förstå vårt sinne?” Jag kände att neurovetenskap är ett område som är djupt, roligt och komplicerat, och det kommer att dröja länge innan vi får slut på frågor att besvara.

Vad motiverar dig som forskare?

Jag drevs tidigt av att vilja ta itu med det okända – och att få göra det i en miljö med entusiastiska, nyfikna och kreativa människor med så många olika bakgrunder. I verkligheten kan vårt arbete vara mycket frustrerande, eftersom vi förhoppningsvis gör många saker för första gången. Ofta blir det många misslyckanden innan du till slut kommer till ögonblicket då du kan säga “Det fungerar!”. Vanligtvis blir det annorlunda ut än vi förväntat oss, och det är där de riktigt intressanta frågorna kommer upp och fortsätter att driva oss framåt.

Postkodlotteriet

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta