Illustration med manligt och kvinnligt huvud i profil fyllt med pusselbitar.

Hannah Hochgerner studerar skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor

Genom att använda avancerade molekylära tekniker vill hon förstå vilka cellulära processer i hjärnan som ger upphov till skillnader i socialt beteende hos män och kvinnor. Hannah är en av Hjärnfondens stipendiater.

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Min passion för forskning har alltid varit för de minsta processerna i livet – det som händer på molekylnivån i celler. Med hjälp av en nyutvecklad teknik, kallad singel-cell sekvensering, är det numera möjligt att karakterisera en enskild cell och i detalj undersöka dess genetiska information. Under de senaste åren har den metodiken verkligen ökat kunskapen om hjärnans byggstenar och gett oss nya verktyg för att studera olika funktioner i hjärnan. I min forskning vill jag nu undersöka hur cellulära byggstenar i en specifik region i hjärnan, kallad den mediala amygdala, relaterar till socialt beteende och i synnerhet för att förstå skillnaderna mellan aggression och föräldrabeteende hos möss av båda könen.

Hur kommer dina resultat att hjälpa personer med hjärnsjukdomar?

Jag tror att den här metodikens kommer att ha en enorm inverkan på många aspekter av neurovetenskap – eftersom vi äntligen kan få tillgång till information om vilka gener som används på ett mer systematiskt sätt och det ger oss möjlighet att börja ta itu med hjärnsjukdomar med mer skräddarsydda verktyg. Vi är dock fortfarande i början av att tillämpa metoden på mer kliniska problem, därför valde jag att studera aggression och föräldrabeteende som intressanta modeller som skiljer sig mellan mushanar och (tyvärr understuderade ) mushonor.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

Att förstå och dra slutsatser av de stora mängderna data. Även om experimenten i sig kan vara knepiga att utföra, går de ganska fort vilket medför att vi snabbt genererar enorma mängder information. Även med de bästa, mest robusta bioinformatikanalyserna krävs det mycket praktisk, icke-automatiserad analys för att till slut kunna förstå och relatera det till de studier som andra grundforskare har utfört tidigare.

Vad fick dig att bli neuroforskare?

Under mina studier läste jag neuroforskaren och nobelpristagaren Eric Kandels memoarer ”In search of memory”, och kunde verkligen relatera till hans tidiga, naiva insikt om (parafrasering) ”Wow, vi har just gjort något nytt och väldigt coolt – men hur hjälper det oss verkligen att förstå vårt sinne?” Jag kände att neurovetenskap är ett område som är djupt, roligt och komplicerat, och det kommer att dröja länge innan vi får slut på frågor att besvara.

Vad motiverar dig som forskare?

Jag drevs tidigt av att vilja ta itu med det okända – och att få göra det i en miljö med entusiastiska, nyfikna och kreativa människor med så många olika bakgrunder. I verkligheten kan vårt arbete vara mycket frustrerande, eftersom vi förhoppningsvis gör många saker för första gången. Ofta blir det många misslyckanden innan du till slut kommer till ögonblicket då du kan säga ”Det fungerar!”. Vanligtvis blir det annorlunda ut än vi förväntat oss, och det är där de riktigt intressanta frågorna kommer upp och fortsätter att driva oss framåt.

Postkodlotteriet

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.

Två kvinnliga forskare på laboratoriet

Tolv lovande forskare får Hjärnfondens stipendium

Hjärnfonden har beslutat att dela ut stipendier till 12 forskare vid 5 lärosäten. Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige.

Sjuksköterska hjälper man att gå med hjälp av en rollator

Yvonne Johansson vill förstå vad som orsakar Parkinson

Vilken roll spelar hjärnbarken i sjukdomsbilden vid Parkinsons sjukdom? Det är fokus för Yvonne Johanssons forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Avbildning av hjärnan med PET

Granville Matheson använder PET för att studera hjärnans kemi

Granville Matheson är en av Hjärnfondens stipendiater. Han utvecklar en metod för att med hjälp av PET – en avbildningsteknik – undersöka hjärnans kemi hos deprimerade personer.

Mikael Tiger, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikael Tiger vill förbättra behandlingen av depression

Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.

Maria Jonson vill veta hur vissa nervceller motstår sjukdom

Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.