Hjärnfonden
Ge en gåva
Anna Hemlin, generalsekreterare, Hjärnfonden

Hjärnforskningen behöver bättre förutsättningar

När samhället öppnar upp igen kan viktig hjärnforskning ta fart igen vilket är otroligt glädjande. Men resurserna räcker inte utan mer medel behövs. Här nedan önskar Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden, god jul och berättar om vilken skillnad din gåva gör.

Att livet och samhället har öppnat upp igen är otroligt glädjande, inte minst för hjärnforskningen. Flera viktiga patientstudier stod nämligen still under pandemin, eftersom deltagarna tillhörde riskgrupper. Därför är det nu oerhört viktigt att alla duktiga hjärnforskare får möjlighet att fortsätta sitt arbete. Då kan du göra stor skillnad.

Genom att ge en julgåva tar du oss närmare nästa genombrott. Det kan både rädda liv och minska lidande. Jag vet hur efterlängtat det är, eftersom jag själv har upplevt hur hårt hjärnans ohälsa kan slå – mot hela familjer. När min pappa drabbades av, och senare gick bort i, Alzheimers sjukdom blev livet sig aldrig likt igen.

Egentligen är det ganska självklart att sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan påverkar människor i grunden. Hela livet sitter ju i hjärnan. Trots det får hjärnforskningen jämförelsevis små resurser. I och med att statens anslag inte räcker till behöver hjärnforskningen stöd från människor som du.

Vi som jobbar på Hjärnfonden kämpar hela tiden för att ge hjärnforskningen bättre förutsättningar. Det ekonomiska stödet är förstås vårt allra viktigaste verktyg, men vi arbetar också med att sprida livsviktig kunskap. Ett problem är nämligen att nya forskningsframsteg inte alltid når ut, exempelvis till vården eller skolan. Därför kan vi även göra skillnad för människor genom att påverka och utbilda beslutsfattare. Du kan med andra ord vara säker på att din gåva gör nytta på flera sätt. Men det allra viktigaste är förstås att den ger hopp till hundratusentals svenskar och deras närstående.

Behovet av genombrott är stort och exemplen är många. Det behövs förbättrade diagnosmetoder på flera områden, eftersom det alltför ofta är svårt att få rätt ”hjärndiagnos” och därmed rätt behandling. Vi måste vända den negativa utvecklingen inom psykisk ohälsa. Det behövs nya metoder för att förebygga stroke. Och vi måste få fram effektiva behandlingar mot såväl Alzheimers sjukdom som ALS.

Nya framsteg kan innebära att många familjer får fler och friskare jular tillsammans. Därför ber jag dig om en julgåva till hjärnforskningen – den räddar liv.

God jul och gott nytt år!
Anna Hemlin
Hjärnfondens generalsekreterare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Bananflugor ägnar sig åt en rad komplexa beteenden, från att navigera till födokällor till sociala interaktioner. Foto: Robert Noonan/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Banbrytande karta över bananflugans hjärna

Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.
En grafisk bild för Hjärnfondens podcastserie I mina tankar.

Den 28 maj släpps podcastserien “I mina tankar”

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?

Ny rapport: Hjärnans sjukdomar går att förebygga

En ny rapport från IHE, på uppdrag av Hjärnfonden, undersöker hur riskfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och social isolering påverkar hjärnans sjukdomar. Rapporten visar att många hjärnsjukdomar delvis går att förebygga, vilket skulle bespara individer lidande och samhället stora kostnader.
Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.
Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Kärleken sitter i hjärnan

Vad händer i hjärnan och kroppen när vi blir förälskade? Nervsignaler från hjärnans limbiska system skickas ut till hela kroppen och vi svettas, får spänningar i magen, hjärtat börjar slå snabbare och vi kan inte sluta tänka på föremålet för vår kärlek. Faktum är att förälskelsen är som en beroendesjukdom. Hjärnforskaren Åke Pålshammar reder ut begreppen om varför det känns som att kärleken sitter i hjärtat, när den i själva verket sitter i hjärnan.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta