Ardem Patapoutian (tv) och David Julius får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Foto: KI

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021

I dag är det nobeldagen och nobelprisen delas ut. Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin belönas för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckterna kan bana vägen till att utveckla nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

Förmågan att uppfatta värme, kyla och beröring är avgörande för vår överlevnad och utgör en förutsättning för att uppleva och tolka världen omkring oss.
David Julius använde kapsaicin, ett ämne som finns i chilipeppar och som framkallar känslan av hetta, för att identifiera en sensor som kan registrera värme i hudens nervtrådar. Sensorn som David Julius upptäckte med hjälp av kapsaicin kallas TRPV1 och är en sk jonkanal som aktiveras av smärtsam värme. Flera liknande  jonkanaler har också identifierats och vi förstår nu hur olika temperaturer kan ge upphov till elektriska signaler i nervsystemet.

Ardem Patapoutian har använt sig av en metod för att förstå hur celler reagerar på mekaniskt tryck, och upptäckte då en helt ny klass av sensorer. Dessa finns både i hudens nervändar och i inre organ. Sensorn som han först identifierade tillhör en tidigare helt okänd  klass av tryckkänsliga jonkanaler och har fått namnet Piezo1. Ytterligare ett protein, Piezo2, upptäcktes genom dess nära släktskap till Piezo1.

Ardem Patapoutians forskargrupp visade sedan att Piezo2 behövs för kroppens förmåga att känna av beröring på huden. Piezo2 har också en avgörande roll för att registrera musklernas anspänning vilket gör att nervsystemet känner av kroppens olika delar och deras position i rummet, ett sinne kallat proprioception.

David Julius och Ardem Patapoutians upptäckter innebär att vi nu förstår hur förnimmelse av värme, hetta, kyla och olika mekaniska stimuli kan omvandlas till nervsignaler som gör att vi kan uppfatta och anpassa oss till vår omvärld.

Upptäckterna har betydelse för en rad fysiologiska processer och sjukdomstillstånd och kan bana vägen för nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

 

Relaterat

Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

Därför uppmärksammar vi NPF-dagen

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.

Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.