Ardem Patapoutian (tv) och David Julius får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Foto: KI

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021

I dag är det nobeldagen och nobelprisen delas ut. Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin belönas för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckterna kan bana vägen till att utveckla nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

Förmågan att uppfatta värme, kyla och beröring är avgörande för vår överlevnad och utgör en förutsättning för att uppleva och tolka världen omkring oss.
David Julius använde kapsaicin, ett ämne som finns i chilipeppar och som framkallar känslan av hetta, för att identifiera en sensor som kan registrera värme i hudens nervtrådar. Sensorn som David Julius upptäckte med hjälp av kapsaicin kallas TRPV1 och är en sk jonkanal som aktiveras av smärtsam värme. Flera liknande  jonkanaler har också identifierats och vi förstår nu hur olika temperaturer kan ge upphov till elektriska signaler i nervsystemet.

Ardem Patapoutian har använt sig av en metod för att förstå hur celler reagerar på mekaniskt tryck, och upptäckte då en helt ny klass av sensorer. Dessa finns både i hudens nervändar och i inre organ. Sensorn som han först identifierade tillhör en tidigare helt okänd  klass av tryckkänsliga jonkanaler och har fått namnet Piezo1. Ytterligare ett protein, Piezo2, upptäcktes genom dess nära släktskap till Piezo1.

Ardem Patapoutians forskargrupp visade sedan att Piezo2 behövs för kroppens förmåga att känna av beröring på huden. Piezo2 har också en avgörande roll för att registrera musklernas anspänning vilket gör att nervsystemet känner av kroppens olika delar och deras position i rummet, ett sinne kallat proprioception.

David Julius och Ardem Patapoutians upptäckter innebär att vi nu förstår hur förnimmelse av värme, hetta, kyla och olika mekaniska stimuli kan omvandlas till nervsignaler som gör att vi kan uppfatta och anpassa oss till vår omvärld.

Upptäckterna har betydelse för en rad fysiologiska processer och sjukdomstillstånd och kan bana vägen för nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

 

Relaterat

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.