Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.

Hjärnan är vårt både viktigaste och mest komplexa organ. Därför är det inte förvånande att sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår. Däremot upphör jag aldrig att förvånas över att hjärnforskningen, trots detta, fortfarande har förhållandevis små resurser. Därför är jag så tacksam för ditt stöd till Hjärnfonden. Människor som du är avgörande för svensk hjärnforskning – tillsammans har vi gjort många framsteg möjliga. Tyvärr räcker inte det.

Många drabbas alltjämt hårt av exempelvis stroke, Alzheimer, Parkinson, bipolär sjukdom, MS, depression, ryggmärgsskador, migrän, beroendesjukdomar och ALS. Efter två år med pandemin har vi dessutom sett ett stort behov av nya kunskaper om hur coronaviruset andra smittämnen påverkar nervsystemet. Vi måste helt enkelt nå nya genombrott.

Jag säger inte att det är enkelt, tvärtom. Det blev nyligen smärtsamt tydligt för mig personligen. För bara några månader sedan avled en god vän från skoltiden i sviterna av Parkinsons sjukdom. Det var sorgligt, men också frustrerande – jag har ägnat många år åt att finna nya behandlingar för denna sjukdom. Idag saknas det nämligen läkemedel som varaktigt stoppar Parkinson. Tyvärr ser det ut på samma sätt rörande många av hjärnans sjukdomar.

Tack vare Hjärnfondens givare finns i vårt land avancerad hjärnforskning som ger oss hopp. Vi lär oss mer om potentialen hos stamceller och hjärnans egen förmåga att bilda nya nervceller. Utvecklingen av implantat som kan lindra symptom eller kompensera för funktionsnedsättningar är också mycket intressant. Vi får dessutom allt vassare metoder att skräddarsy molekyler, vilket kan skynda på utvecklingen av nya läkemedel.

Förhoppningsvis kommer den fascinerande hjärnforskningen att resultera i behandlingar som minskar lidande och räddar liv. Med din hjälp ökar sannolikheten för detta. Varje krona är viktig, eftersom statens anslag till hjärnforskningen inte räcker till. Var med och bana väg för nästa stora genombrott – ge en gåva redan idag!

Vänliga hälsningar,

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!