Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Lars Olson

Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Lästid: 2 minuter

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.

Porträtt av Lars Olson.

Hjärnan är vårt både viktigaste och mest komplexa organ. Därför är det inte förvånande att sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår. Däremot upphör jag aldrig att förvånas över att hjärnforskningen, trots detta, fortfarande har förhållandevis små resurser. Därför är jag så tacksam för ditt stöd till Hjärnfonden. Människor som du är avgörande för svensk hjärnforskning – tillsammans har vi gjort många framsteg möjliga. Tyvärr räcker inte det.

Många drabbas alltjämt hårt av exempelvis stroke, Alzheimer, Parkinson, bipolär sjukdom, MS, depression, ryggmärgsskador, migrän, beroendesjukdomar och ALS. Efter två år med pandemin har vi dessutom sett ett stort behov av nya kunskaper om hur coronaviruset andra smittämnen påverkar nervsystemet. Vi måste helt enkelt nå nya genombrott.

Jag säger inte att det är enkelt, tvärtom. Det blev nyligen smärtsamt tydligt för mig personligen. För bara några månader sedan avled en god vän från skoltiden i sviterna av Parkinsons sjukdom. Det var sorgligt, men också frustrerande – jag har ägnat många år åt att finna nya behandlingar för denna sjukdom. Idag saknas det nämligen läkemedel som varaktigt stoppar Parkinson. Tyvärr ser det ut på samma sätt rörande många av hjärnans sjukdomar.

Tack vare Hjärnfondens givare finns i vårt land avancerad hjärnforskning som ger oss hopp. Vi lär oss mer om potentialen hos stamceller och hjärnans egen förmåga att bilda nya nervceller. Utvecklingen av implantat som kan lindra symptom eller kompensera för funktionsnedsättningar är också mycket intressant. Vi får dessutom allt vassare metoder att skräddarsy molekyler, vilket kan skynda på utvecklingen av nya läkemedel.

Förhoppningsvis kommer den fascinerande hjärnforskningen att resultera i behandlingar som minskar lidande och räddar liv. Med din hjälp ökar sannolikheten för detta. Varje krona är viktig, eftersom statens anslag till hjärnforskningen inte räcker till. Var med och bana väg för nästa stora genombrott – ge en gåva redan idag!

Vänliga hälsningar,

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så gör din gåva skillnad

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Erik Smedler

De söker efter livsviktiga svar

Bipolär sjukdom är ett allvarligt tillstånd, ändå vet vi för lite om dess mekanismer på cellnivå. Och då är det svårt att utveckla nya behandlingar. Här berättar hjärnforskaren Erik Smedler vid Göteborgs universitet om hur hans team kan göra skillnad – om de får finansiellt stöd.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen.

Nytt precisionsläkemedel ger hopp vid ovanlig form av ALS

Ett nytt läkemedel har visat lovande resultat för personer med en sällsynt och ofta mycket aggressiv form av ALS. Forskningen har fått stöd från Hjärnfonden och Hjärnfondens filantroper.
Läs mer
Porträtt av Lene Uhrbom.

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta