Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.

Hjärnan är vårt både viktigaste och mest komplexa organ. Därför är det inte förvånande att sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår. Däremot upphör jag aldrig att förvånas över att hjärnforskningen, trots detta, fortfarande har förhållandevis små resurser. Därför är jag så tacksam för ditt stöd till Hjärnfonden. Människor som du är avgörande för svensk hjärnforskning – tillsammans har vi gjort många framsteg möjliga. Tyvärr räcker inte det.

Många drabbas alltjämt hårt av exempelvis stroke, Alzheimer, Parkinson, bipolär sjukdom, MS, depression, ryggmärgsskador, migrän, beroendesjukdomar och ALS. Efter två år med pandemin har vi dessutom sett ett stort behov av nya kunskaper om hur coronaviruset andra smittämnen påverkar nervsystemet. Vi måste helt enkelt nå nya genombrott.

Jag säger inte att det är enkelt, tvärtom. Det blev nyligen smärtsamt tydligt för mig personligen. För bara några månader sedan avled en god vän från skoltiden i sviterna av Parkinsons sjukdom. Det var sorgligt, men också frustrerande – jag har ägnat många år åt att finna nya behandlingar för denna sjukdom. Idag saknas det nämligen läkemedel som varaktigt stoppar Parkinson. Tyvärr ser det ut på samma sätt rörande många av hjärnans sjukdomar.

Tack vare Hjärnfondens givare finns i vårt land avancerad hjärnforskning som ger oss hopp. Vi lär oss mer om potentialen hos stamceller och hjärnans egen förmåga att bilda nya nervceller. Utvecklingen av implantat som kan lindra symptom eller kompensera för funktionsnedsättningar är också mycket intressant. Vi får dessutom allt vassare metoder att skräddarsy molekyler, vilket kan skynda på utvecklingen av nya läkemedel.

Förhoppningsvis kommer den fascinerande hjärnforskningen att resultera i behandlingar som minskar lidande och räddar liv. Med din hjälp ökar sannolikheten för detta. Varje krona är viktig, eftersom statens anslag till hjärnforskningen inte räcker till. Var med och bana väg för nästa stora genombrott – ge en gåva redan idag!

Vänliga hälsningar,

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar
Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta