Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning, Hjärnan

Lästid: 2 minuter

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem).

3D-volymavbidlning – Inre örat film 4 (Csaba Ádori, Karolinska Institutet, Institutionen för neurovetenskap)

Porträtt av Francois Lallemend.

Francois Lallemend

En av forskarna bakom studien.

När vi hör leds ljudvågor in genom hörselgången till trumhinnan, som kommer i svängning. Hörselbenen leder sedan in ljudvågorna i hörselsnäckan till hörselns sinnesceller – hårcellerna. En del celler tar emot höga ljud, andra låga. Ljudvågorna omvandlas till elektriska signaler som hörselnerven transporterar till hjärnan, som tolkar och ”talar om” för oss vad vi hör.

Tidigare har forskare vid Karolinska Institutet visat att det finns flera typer av nervceller som sänder hörselsignalerna till hjärnan. I studier på möss visar nu samma forskargrupp att de olika typerna av nervceller i hörselsnäckan bildas före födseln.

‒ Våra resultat visar att de flesta aspekter som är direkt kopplade till den funktionella mångfalden av hörselneuroner verkar vara inneboende och molekylärt definierade före födseln, säger Francois Lallemend, senior forskare vid Institutionen för neurovetenskap.

Nya behandlingar av hörselskador

‒ Detta har konsekvenser dels för hur vi kan tolka perifera hörselfunktioner (dys-) funktioner vid födseln och dels för att utforma sätt att konvertera nervcellstyper i patologiska tillstånd eller vid medfödd döv cochlea och förhoppningsvis kunna förbättra hörseln.

– Nästa steg är att undersöka om och hur denna mångfald påverkas vid patologiska tillstånd, till exempel efter bullertrauma eller vid åldrande, och använda vår nya molekylära kunskap och våra verktyg för att återställa hörselneuronfunktionen och normal hörsel, säger Francois Lallemend.

Porträtt av Saida Hadjab.

Saida Hadjab

En av forskarna bakom studien.

Forskarna har använt avancerade analysmetoder för att utföra studien.

‒ Vi har kartlagt genuttrycket av hörselneuroner  hos möss under flera dagars utveckling, med hjälp av en metod kallad encellstranskriptomik, säger Saida Hadjab.

Med metoden kan forskarna undersöka vilka gener som används i enskilda nervceller och på så sätt se vilka gener som används under utvecklingen av nervcellerna under fostertiden.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av studien.

Läs pressmeddelandet från Karolinska Institutet här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta