3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori 3D-volymavbidlning – Inre örat film 4 (Csaba Ádori, Karolinska Institutet, Institutionen för neurovetenskap)

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

När vi hör leds ljudvågor in genom hörselgången till trumhinnan, som kommer i svängning. Hörselbenen leder sedan in ljudvågorna i hörselsnäckan  till hörselns sinnesceller – hårcellerna. En del celler tar emot höga ljud, andra låga. Ljudvågorna omvandlas till elektriska signaler som hörselnerven transporterar till hjärnan, som tolkar och ”talar om” för oss vad vi hör.

Francois Lallemend,
Francois Lallemend, en av forskarna bakom studien. Foto: Saida Hadjab

Tidigare har forskare vid Karolinska Institutet  visat  att det finns flera typer av nervceller som sänder hörselsignalerna till hjärnan. I studier på möss visar nu samma forskargrupp att de olika typerna av nervceller i hörselsnäckan bildas före födseln.

‒ Våra resultat visar att de flesta aspekter som är direkt kopplade till den funktionella mångfalden av hörselneuroner verkar vara inneboende och molekylärt definierade före födseln, säger Francois Lallemend, senior forskare vid Institutionen för neurovetenskap.

Nya behandlingar av hörselskador

‒ Detta har konsekvenser dels för hur vi kan tolka perifera hörselfunktioner (dys-) funktioner vid födseln och dels för att utforma sätt att konvertera nervcellstyper i patologiska tillstånd eller vid medfödd döv cochlea och förhoppningsvis kunna förbättra hörseln.

– Nästa steg är att undersöka om och hur denna mångfald påverkas vid patologiska tillstånd, till exempel efter bullertrauma eller vid åldrande, och använda vår nya molekylära kunskap och våra verktyg för att återställa hörselneuronfunktionen och normal hörsel, säger Francois Lallemend.

Forskarna har använt avancerade analysmetoder för att utföra studien.

Saida Hadjab,
Saida Hadjab, en av forskarna bakom studien.. Foto: Stefan Zimmerman

‒ Vi har kartlagt genuttrycket av hörselneuroner  hos möss under flera dagars utveckling, med hjälp av en metod kallad encellstranskriptomik, säger Saida Hadjab.

Med metoden kan forskarna undersöka vilka gener som används i enskilda nervceller och på så sätt se vilka gener som används under utvecklingen av nervcellerna under fostertiden.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av studien.

Läs pressmeddelandet från Karolinska Institutet här.

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar

Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.

Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.