3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori 3D-volymavbidlning – Inre örat film 4 (Csaba Ádori, Karolinska Institutet, Institutionen för neurovetenskap)

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

När vi hör leds ljudvågor in genom hörselgången till trumhinnan, som kommer i svängning. Hörselbenen leder sedan in ljudvågorna i hörselsnäckan  till hörselns sinnesceller – hårcellerna. En del celler tar emot höga ljud, andra låga. Ljudvågorna omvandlas till elektriska signaler som hörselnerven transporterar till hjärnan, som tolkar och ”talar om” för oss vad vi hör.

Francois Lallemend,
Francois Lallemend, en av forskarna bakom studien. Foto: Saida Hadjab

Tidigare har forskare vid Karolinska Institutet  visat  att det finns flera typer av nervceller som sänder hörselsignalerna till hjärnan. I studier på möss visar nu samma forskargrupp att de olika typerna av nervceller i hörselsnäckan bildas före födseln.

‒ Våra resultat visar att de flesta aspekter som är direkt kopplade till den funktionella mångfalden av hörselneuroner verkar vara inneboende och molekylärt definierade före födseln, säger Francois Lallemend, senior forskare vid Institutionen för neurovetenskap.

Nya behandlingar av hörselskador

‒ Detta har konsekvenser dels för hur vi kan tolka perifera hörselfunktioner (dys-) funktioner vid födseln och dels för att utforma sätt att konvertera nervcellstyper i patologiska tillstånd eller vid medfödd döv cochlea och förhoppningsvis kunna förbättra hörseln.

– Nästa steg är att undersöka om och hur denna mångfald påverkas vid patologiska tillstånd, till exempel efter bullertrauma eller vid åldrande, och använda vår nya molekylära kunskap och våra verktyg för att återställa hörselneuronfunktionen och normal hörsel, säger Francois Lallemend.

Forskarna har använt avancerade analysmetoder för att utföra studien.

Saida Hadjab,
Saida Hadjab, en av forskarna bakom studien.. Foto: Stefan Zimmerman

‒ Vi har kartlagt genuttrycket av hörselneuroner  hos möss under flera dagars utveckling, med hjälp av en metod kallad encellstranskriptomik, säger Saida Hadjab.

Med metoden kan forskarna undersöka vilka gener som används i enskilda nervceller och på så sätt se vilka gener som används under utvecklingen av nervcellerna under fostertiden.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av studien.

Läs pressmeddelandet från Karolinska Institutet här.

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

Därför uppmärksammar vi NPF-dagen

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.

Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.