Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan
Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.
Namn: Emelie Lind
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Furulund
Forskningsområde: Utveckling av magnetkamerabilder som visar perfusion och syremetabolism i hjärnan
Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Jag vill med min forskning förbättra mätningar av syremetabolism i hjärnan med hjälp av undersökningar med magnetkamera. Genom att utnyttja att arteriellt och venöst blod har olika magnetiska egenskaper kan man mäta hur stor andel av syret som hjärnan har förbrukat. Om man samtidigt mäter blodflödet i kapillärerna kan man beräkna, i absoluta tal, hur mycket syre hjärnan faktiskt har förbrukat. De framräknade värdena visas sen som bilder över hur syremetabolismen ser ut i hjärnan vilket möjliggör att man också kan se regionala förändringar. För att kunna lita mer på de bilder man får fram krävs utveckling av mätningar av både blodflöde och blodets magnetiska egenskaper.
Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av tex traumatisk hjärnskada?
Eftersom syremetabolismen är så central för hjärnans funktion är denna information viktig vid flera olika sjukdomar men också för att få mer kunskap om hur den friska hjärnan fungerar. För patienter som drabbas av traumatisk hjärnskada är förmågan att upprätthålla syremetabolismen starkt kopplad till patientens prognos och tillförlitlig information om detta är därför viktig. Om endast globala mätningar görs kan man missa information om nedsatt syremetabolism i vissa delar av hjärnan och därför är bilder som visar regional information värdefulla. Bilder på syremetabolism kan också ge viktig information vid diagnoser som tex. stroke och MS.
Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Det finns flera tekniska utmaningar i mitt forskningsområde och min egen forskning syftar till att utreda hur stora problemen blir samt att lösa dessa problem. En viktig aspekt är att upplösningen i bilden är för dålig för att kunna mäta i små kärl vilket leder till att syremetabolismen underskattas. Ett annat tekniskt problem är att kärlets position påverkar mätvärdet så att man mäter olika syremetabolism beroende på hur kärlet är vinklat även om syremetabolismen är precis samma.
Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Jag har ett stort intresse för olika bildgivande metoder och speciellt bilder från magnetkamera eftersom det är spännande fysik som ligger bakom dessa bilder. Att använda magnetkamera för att visa hur hjärnan ser ut lämpar sig mycket bra eftersom man kan få bra kontrast mellan olika mjukvävnader samt att man kan få fram bilder som ger olika information beroende på vilka inställningar man har på magnetkameran och vilka beräkningar som görs efter bildtagning. Hjärnan är också ett mycket fascinerande organ där små förändringar kan få stora effekter och det är motiverande att med bilder kunna ta fram nya metoder för att kunna förstå och visa dessa små förändringar.
Vad är din drivkraft som forskare?
Jag tycker om att lösa problem och att förstå hur saker fungerar. I min forskning är det också en extra motivation att lösningar på specifika tekniska problem kan leda till säkrare diagnos för många patienter.
