Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hon forskar vid Lunds universitet.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Namn: Emelie Lind
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Furulund
Forskningsområde: Utveckling av magnetkamerabilder som visar perfusion och syremetabolism i hjärnan

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill med min forskning förbättra mätningar av syremetabolism i hjärnan med hjälp av undersökningar med magnetkamera. Genom att utnyttja att arteriellt och venöst blod har olika magnetiska egenskaper kan man mäta hur stor andel av syret som hjärnan har förbrukat. Om man samtidigt mäter blodflödet i kapillärerna kan man beräkna, i absoluta tal, hur mycket syre hjärnan faktiskt har förbrukat. De framräknade värdena visas sen som bilder över hur syremetabolismen ser ut i hjärnan vilket möjliggör att man också kan se regionala förändringar. För att kunna lita mer på de bilder man får fram krävs utveckling av mätningar av både blodflöde och blodets magnetiska egenskaper. 

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av tex traumatisk hjärnskada?

Eftersom syremetabolismen är så central för hjärnans funktion är denna information viktig vid flera olika sjukdomar men också för att få mer kunskap om hur den friska hjärnan fungerar. För patienter som drabbas av traumatisk hjärnskada är förmågan att upprätthålla syremetabolismen starkt kopplad till patientens prognos och tillförlitlig information om detta  är därför viktig. Om endast globala mätningar görs kan man missa information om nedsatt syremetabolism i vissa delar av hjärnan och därför är bilder som visar regional information värdefulla. Bilder på syremetabolism kan också ge viktig information vid diagnoser som tex. stroke och MS.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Det finns flera tekniska utmaningar i mitt forskningsområde och min egen forskning syftar till att utreda hur stora problemen blir samt att lösa dessa problem. En viktig aspekt är att upplösningen i bilden är för dålig för att kunna mäta i små kärl vilket leder till att syremetabolismen underskattas. Ett annat tekniskt problem är att kärlets position påverkar mätvärdet så att man mäter olika syremetabolism beroende på hur kärlet är vinklat även om syremetabolismen är precis samma.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Jag har ett stort intresse för olika bildgivande metoder och speciellt bilder från magnetkamera eftersom det är spännande fysik som ligger bakom dessa bilder. Att använda magnetkamera för att visa hur hjärnan ser ut lämpar sig mycket bra eftersom man kan få bra kontrast mellan olika mjukvävnader samt att man kan få fram bilder som ger olika information beroende på vilka inställningar man har på magnetkameran och vilka beräkningar som görs efter bildtagning. Hjärnan är också ett mycket fascinerande organ där små förändringar kan få stora effekter och det är motiverande att med bilder kunna ta fram nya metoder för att kunna förstå och visa dessa små förändringar.

Vad är din drivkraft som forskare? 

Jag tycker om att lösa problem och att förstå hur saker fungerar. I min forskning är det också en extra motivation att lösningar på specifika tekniska problem kan leda till säkrare diagnos för många patienter.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.