Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hon forskar vid Lunds universitet.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Namn: Emelie Lind
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Furulund
Forskningsområde: Utveckling av magnetkamerabilder som visar perfusion och syremetabolism i hjärnan

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill med min forskning förbättra mätningar av syremetabolism i hjärnan med hjälp av undersökningar med magnetkamera. Genom att utnyttja att arteriellt och venöst blod har olika magnetiska egenskaper kan man mäta hur stor andel av syret som hjärnan har förbrukat. Om man samtidigt mäter blodflödet i kapillärerna kan man beräkna, i absoluta tal, hur mycket syre hjärnan faktiskt har förbrukat. De framräknade värdena visas sen som bilder över hur syremetabolismen ser ut i hjärnan vilket möjliggör att man också kan se regionala förändringar. För att kunna lita mer på de bilder man får fram krävs utveckling av mätningar av både blodflöde och blodets magnetiska egenskaper. 

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av tex traumatisk hjärnskada?

Eftersom syremetabolismen är så central för hjärnans funktion är denna information viktig vid flera olika sjukdomar men också för att få mer kunskap om hur den friska hjärnan fungerar. För patienter som drabbas av traumatisk hjärnskada är förmågan att upprätthålla syremetabolismen starkt kopplad till patientens prognos och tillförlitlig information om detta  är därför viktig. Om endast globala mätningar görs kan man missa information om nedsatt syremetabolism i vissa delar av hjärnan och därför är bilder som visar regional information värdefulla. Bilder på syremetabolism kan också ge viktig information vid diagnoser som tex. stroke och MS.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Det finns flera tekniska utmaningar i mitt forskningsområde och min egen forskning syftar till att utreda hur stora problemen blir samt att lösa dessa problem. En viktig aspekt är att upplösningen i bilden är för dålig för att kunna mäta i små kärl vilket leder till att syremetabolismen underskattas. Ett annat tekniskt problem är att kärlets position påverkar mätvärdet så att man mäter olika syremetabolism beroende på hur kärlet är vinklat även om syremetabolismen är precis samma.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Jag har ett stort intresse för olika bildgivande metoder och speciellt bilder från magnetkamera eftersom det är spännande fysik som ligger bakom dessa bilder. Att använda magnetkamera för att visa hur hjärnan ser ut lämpar sig mycket bra eftersom man kan få bra kontrast mellan olika mjukvävnader samt att man kan få fram bilder som ger olika information beroende på vilka inställningar man har på magnetkameran och vilka beräkningar som görs efter bildtagning. Hjärnan är också ett mycket fascinerande organ där små förändringar kan få stora effekter och det är motiverande att med bilder kunna ta fram nya metoder för att kunna förstå och visa dessa små förändringar.

Vad är din drivkraft som forskare? 

Jag tycker om att lösa problem och att förstå hur saker fungerar. I min forskning är det också en extra motivation att lösningar på specifika tekniska problem kan leda till säkrare diagnos för många patienter.

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.