Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar

Sedan jag började med hjärnforskning på 60-talet har utvecklingen gått väldigt snabbt. Vi har fått se nya behandlingar av bland annat Parkinson, depression, MS och stroke. Nu tycks dessutom de första medicinerna som kan bromsa Alzheimer vara på gång. Allt detta hade inte varit möjligt utan människors stöd till hjärnforskningen.

Tidigt i min karriär insåg jag att det var svårt för oss hjärnforskare att få finansiering. Därför var jag 1994 med och grundade Hjärnfonden, vilket har förbättrat situationen avsevärt. Resurser är dock fortfarande en stor utmaning. Jag upphör aldrig att förvånas över att staten inte satsar mer på hjärnforskningen, trots att nya framsteg är en angelägenhet för oss alla.

Hjärnan är inte bara vårt mest komplexa organ, utan också det i särklass viktigaste. Ett tecken på det är att sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste orsakerna till förlorade friska år. Många drabbas hårt av hjärnans diagnoser – som stroke, Alzheimer, Parkinson, bipolär sjukdom, MS, depression, ryggmärgsskador, migrän, beroendesjukdom, ALS hjärnskador och andra sjukdomar. Tack och lov pågår en hel del hoppingivande hjärnforskning.

Vi lär oss hela tiden mer om demens och andra neurodegenerativa sjukdomar, bland annat tack vare allt bättre avbildningstekniker. Utvecklingen av implantat som kan lindra symptom eller kompensera för funktionsnedsättningar går snabbt framåt. Och användningen av skräddarsydda antikroppar ger oss helt nya möjligheter att ”skjuta prick” på sjukdomar i hjärnan.

Jag är övertygad om att vi, tack vare alla ambitiösa hjärnforskare, relativt snart kommer att få se nya verksamma behandlingar av flera svåra sjukdomar.

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Framsteg för vår kunskap om hjärnan

Här berättar professor Lars Olson om två av fjolårets Nobelpris och vilken betydelse de har för hjärnforskningen:

Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Svensken Svante Pääbo, som fick priset 2022, har visat på skillnaderna mellan utdöda människoformer och vår tids människor.

– Det har bland annat gett oss ledtrådar om hur våra gener påverkar mottagligheten för olika infektioner och läkemedel. Detta är självklart mycket intressant ur ett hjärnperspektiv, säger Lars Olson.

Nobelpriset i kemi

Priset gick 2022 till Barry Sharples, Morten Meldal och Carolyn Bertozzi, bland annat för så kallad klickkemi.

– Det innebär att forskare på ett effektivt sätt kan koppla ihop specifika molekyler. Detta ger oss nya möjligheter att ta fram specifika läkemedel för olika sjukdomar, inte minst i hjärnan, säger Lars Olson.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Kategori: Hjärnforskning
Publicerad: 2023-02-02

Relaterat

Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.

Läs mer
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.

Läs mer
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Läs mer

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Läs mer
Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Läs mer

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

Läs mer