Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar

Sedan jag började med hjärnforskning på 60-talet har utvecklingen gått väldigt snabbt. Vi har fått se nya behandlingar av bland annat Parkinson, depression, MS och stroke. Nu tycks dessutom de första medicinerna som kan bromsa Alzheimer vara på gång. Allt detta hade inte varit möjligt utan människors stöd till hjärnforskningen.

Tidigt i min karriär insåg jag att det var svårt för oss hjärnforskare att få finansiering. Därför var jag 1994 med och grundade Hjärnfonden, vilket har förbättrat situationen avsevärt. Resurser är dock fortfarande en stor utmaning. Jag upphör aldrig att förvånas över att staten inte satsar mer på hjärnforskningen, trots att nya framsteg är en angelägenhet för oss alla.

Hjärnan är inte bara vårt mest komplexa organ, utan också det i särklass viktigaste. Ett tecken på det är att sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste orsakerna till förlorade friska år. Många drabbas hårt av hjärnans diagnoser – som stroke, Alzheimer, Parkinson, bipolär sjukdom, MS, depression, ryggmärgsskador, migrän, beroendesjukdom, ALS hjärnskador och andra sjukdomar. Tack och lov pågår en hel del hoppingivande hjärnforskning.

Vi lär oss hela tiden mer om demens och andra neurodegenerativa sjukdomar, bland annat tack vare allt bättre avbildningstekniker. Utvecklingen av implantat som kan lindra symptom eller kompensera för funktionsnedsättningar går snabbt framåt. Och användningen av skräddarsydda antikroppar ger oss helt nya möjligheter att ”skjuta prick” på sjukdomar i hjärnan.

Jag är övertygad om att vi, tack vare alla ambitiösa hjärnforskare, relativt snart kommer att få se nya verksamma behandlingar av flera svåra sjukdomar.

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Framsteg för vår kunskap om hjärnan

Här berättar professor Lars Olson om två av fjolårets Nobelpris och vilken betydelse de har för hjärnforskningen:

Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Svensken Svante Pääbo, som fick priset 2022, har visat på skillnaderna mellan utdöda människoformer och vår tids människor.

– Det har bland annat gett oss ledtrådar om hur våra gener påverkar mottagligheten för olika infektioner och läkemedel. Detta är självklart mycket intressant ur ett hjärnperspektiv, säger Lars Olson.

Nobelpriset i kemi

Priset gick 2022 till Barry Sharples, Morten Meldal och Carolyn Bertozzi, bland annat för så kallad klickkemi.

– Det innebär att forskare på ett effektivt sätt kan koppla ihop specifika molekyler. Detta ger oss nya möjligheter att ta fram specifika läkemedel för olika sjukdomar, inte minst i hjärnan, säger Lars Olson.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.

Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.

Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.