Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträttbild på Susanne Hobohm som medverkar i Hjärnfondens donationsprogram

Susanne Hobohm, filantropen som stödjer forskning om ARFID

Susanne Hobohms stiftelse för utbildning, kultur och forskning är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens filantropiprogram. Här berättar hon hur hon engagerar sig för forskningen.

Hjärnfondens filantropiprogram ger givare möjlighet att under en längre tid stödja och följa ett utvalt forskningsprojekt. Susanne Hobohms stiftelse följer professor Maria Råstams forskargrupp vid Lunds och Göteborgs universitet som forskar om diagnosen ARFID*. Susanne är en mycket engagerad och lojal givare som varit med Hjärnfonden under många år. Här berättar hon om varför hon valt att stötta forskningen genom filantropiprogram. 

“Jag har en stiftelse som bland annat stödjer medicinsk forskning, och genom den har jag möjlighet att följa ett projekt över tid. Jag har personligen sett vilka besvär det innebär för ett barn att lida av den sorts ätstörning som kallas ARFID; varje måltid blir en plåga för familjen, barnet blir begränsat i sitt umgänge med andra, det har svårt att få i sig den näring det behöver, föräldrarna lever i konstant oro. 

På Hjärnfondens hemsida läste jag om ARFID, som är en mycket ny diagnos, okänd av många. Den fick sitt namn först år 2013 och såväl den svenska som den internationella forskningen är ringa.  

Eftersom jag suttit i Hjärnfondens styrelse vet jag hur den vetenskapliga nämnden arbetar, och hur man väljer ut projekt som nämnden tycker är värdefulla att satsa på. Som lekman har jag svårt att själv göra en sådan bedömning. 

Viktigt för min stiftelse är givetvis att medlen används för forskning. Vid gåvor via Hjärnfondens filantropiprogram garanteras att hela beloppet går direkt till forskargruppen. 

Att Hjärnfonden dessutom ligger kvar med utlovade forskningsmedel till donationsmottagarna även när min stiftelse går in med resurser, är också en viktig poäng. 

Jag ser fram mot att under tre år följa forskningsprojektets utveckling och att ha kontinuerlig kontakt med forskningsledaren. Kunskapen om diagnosen ARFID är liten. Det finns inte mycket hjälp för drabbade barn och deras föräldrar att få. Mer grundforskning behövs; hur många barn omfattas av ARFID, hur ser det genetiska arvet ut, vilka barn drabbas – frågorna är många. 

Förhoppningsvis kan min stiftelses donation hjälpa till på resan att hitta svaren.” 

Susanne Hobohm,
Susanne Hobohm stiftelse för utbildning, kultur och forskning 

 

Hjärnfondens filantropiprogram – välj var du vill göra skillnad

Hjärnfondens filantropiprogram är vårt program för dig som vill göra skillnad inom ett eller flera utvalda forskningsprojekt, med möjlighet att följa forskare på nära håll. Som delaktig i filantropiprogrammet är du med och finansierar den främsta hjärnforskningen i Sverige. 

Vill du veta mer om filantropiprogram, är du välkommen att kontakta Lotta Johansson, insamlingsansvarig filantropi och stora gåvor. Vi strävar efter att du ska hitta det forskningsområde och projekt du har intresse och engagemang för att stödja. Ring eller skriv ett mejl så berättar vi mer hur det går till. 

lotta.johansson@hjarnfonden.se  

072-348 11 03 

 

*ARFID kallas också undvikande/selektiv ätstörning och är en form av ätstörning som inte är kopplat till kroppsform eller önskan om viktminskning. Den som har ARFID äter ett mycket begränsat urval av livsmedel och/eller för lite mat totalt sett. Barn med ARFID får inte i sig tillräckligt med näring i förhållande till behov, vilket ofta leder till näringsbrist, de ökar inte i vikt och växer inte som de ska.

Relaterat

Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning

Allt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten. – Mycket handlar om att bekräfta föräldrarna och hjälpa dem att hitta sin egen kompetens, konstaterar överläkaren Ulf Wallin.
Läs mer

Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare

Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Tack vare forskning inom området och senare års forskningsframgångar om sjukdomens orsaker ser vi möjligheter till effektivare behandlingar.
Läs mer

Saga blev fri från anorexin

Efter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad. – Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till andra föräldrar.
Läs mer

Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan

Forskare har hittat en särskild grupp nervceller i hjärnstammen som verkar styra effekten av läkemedel mot fetma – utan att orsaka illamående. Upptäckten kan bana väg för nya och bättre fetmabehandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
Läs mer

Robert lever vidare genom familjens engagemang

När Robert gick bort i sviterna av en hjärntumör vid 32 års ålder, lämnade han efter sig mer än bara ett tomrum. Han lämnade en önskan. En vilja att hans pengar skulle gå till forskningen – så att andra skulle kunna få en chans där han själv inte fick det. Idag är hans familj en del av Hjärnfondens Filantropiprogram.
Läs mer
Iris Stoltenborg, Hjärnfondens anställningsstöd för postdoktorer 2024

Blodmarkörer kan förbättra vården av anorexi

Iris Stoltenborg undersöker om hormonerna ghrelin och leptin kan bli nycklar till en mer träffsäker och personanpassad behandling för patienter med anorexia nervosa.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta