Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 3 minuter

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda"

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.

David Larsson Heidenblad samtalar med Fredrik Berling på en scen.

David Larsson Heidenblad pratar med moderator Fredrik Berling om sin autistiske son Jacob på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

David Larsson Heidenblad, som är docent i historia och biträdande föreståndare för Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet, bor tillsammans med sin fru och tre barn i Lund. När mellanbarnet Jacob var liten kunde han sitta helt uppslukad och betrakta solstrålarna som letade sig in genom vardagsrumsfönstret. Samtidigt var han helt ointresserad av sina föräldrar och sin syster.

– Det fanns många tecken på att Jacob var olik andra barn, men dem slog vi ifrån oss i början. Det var först när han närmade sig året som vi verkligen förstod att han var annorlunda. Då hade vi redan hunnit utreda om det var något fel på hans hörsel eftersom han varken sa ett ljud eller lyssnade till sitt namn. Men läkaren hittade inget fel.

David Larsson Heidenblad samtalar med en person i ett rum.

Fokus på interaktion

Jacob fick diagnosen autism samma år som han fyllde två år och då öppnades också möjligheten för familjen att få hjälp.

– Något som gjorde stor skillnad för oss var att gå kursen “More than words” där vi fick verktyg för att komma i gång med Jacobs språkutveckling. Bland annat kom en logoped från habiliteringen hem till oss och filmade hur vi interagerade med Jacob. Eftersom han var så mycket i sin egen värld handlade mycket om att skapa interaktion.

David berättar att han till att börja med var fokuserad på om Jacob någonsin skulle lära sig att prata. Men att det blev en ögonöppnare för honom när han insåg att språk bara var en förlängning av det sociala.

– Genom att skapa olika pedagogiska situationer i vardagen arbetade vi för att få Jacob att förstå att social kontakt var intressant. Som ett exempel brukade jag dela hans smörgås i flera små bitar och varje gång han ätit upp en bit var han tvungen att kommunicera att han ville ha en till, vilket han gjorde med ett litet läte. På det viset skapade vi många små kommunikationssituationer redan vid frukostbordet, säger David och tillägger:

– Om han exempelvis tyckte om att leka med en viss typ av leksak brukade jag lägga den högt upp på en hylla så att han såg den men inte kunde nå den. Då var han tvungen att gå och hämta mig, ta mig i handen och leda mig bort till hyllan för att få leksaken. När vi hade utfört de olika övningarna under några veckor märkte vi att han började förstå vissa saker och det var såklart häftigt.

“Han kan få olika låsningar”

Jacobs första ord kom när han var i femårsåldern. Idag är han snart åtta år och går i en anpassad skola. Förutom autism har han nu även diagnosen intellektuell funktionsnedsättning.

– Jag är helt chockad över den utveckling som har skett med honom de senaste åren. Han kan prata relativt bra och även läsa en enkel bok. Samtidigt har han ett otroligt minne och kommer ihåg detaljer som ingen annan av oss minns.

– Men Jacob är fortfarande annorlunda och saker kan bli väldigt fel för honom. Han kan få olika låsningar, exempelvis att vi ska köra en viss väg till en viss plats eller att familjen ska sitta på specifika platser vid matbordet. Då gäller det att läsa av vad han har för stressnivåer innan vi beslutar om han ska få bestämma eller inte.

David Larsson Heidenblad samtalar med Fredrik Berling på en scen.
David Larsson Heidenblad på scen under Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Oro de första åren

David berättar att han kände en stor oro de första åren efter att Jacob hade fått sin diagnos. Han funderade mycket över vad som händer med en människa som kommer att behöva hjälp resten av livet.

– I takt med att jag har lärt känna andra familjer i samma situation har jag mer av en aning om vad som väntar. Jag kom till exempel i kontakt med en kvinna förra året vars son lärde sig att läsa vid 32 års ålder. Det visar verkligen att människor som Jacob kan utvecklas på många olika sätt och i olika takt. Idag känner jag mig mer förhoppningsfull än orolig och tycker att det är roligt att följa ett annorlunda liv.

Läs mer om autism

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Ann-Sophie Forsell.

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Läs mer
Porträtt av Alexander Forselius.

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Läs mer
Porträtt av Joanna Lundin.

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.
Läs mer
Elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta