Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

För att vara välmående och prestera i ett samhälle behöver våra hjärnor ges förutsättningar att nå sin fulla potential. Då behövs det inte bara nya landvinningar inom medicin, hälsa och klinisk behandlingsforskning med inriktning på hjärnan och nervsystemet. Det krävs också framgångar inom andra forskningsområden. Var fjärde år lägger regeringen fram en proposition om inriktningen för forskningspolitiken. I arbetet med den vill Hjärnfonden lyfta fram tre förslag:

  • Statens finansiering av medicinsk forskning ska öka i förhållande till BNP och resurserna till hjärnforskning ska motsvara sjukdomsbördan. I dag står hjärnan för 22 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige, men den statliga forskningsfinansieringen motsvarar inte det. Under 2023 tilldelades neuroforskningen 18 % i Vetenskapsrådets utdelning.
  • De tvärvetenskapliga och tvärsektoriella samarbetena mellan olika aktörer ska öka kraftigt och ha tydliga mål. Hjärnan är inte bara ett medicinskt problem. Komplexa samhällsbehov kräver multidisciplinär forskning som involverar fler samarbeten och olika fakulteter. Till exempel behöver utbildningsforskning sammanföras med psykologi, naturvetenskap, samhällsforskning och teknik.
  • Den öppna vetenskapen ska främjas. Öppen vetenskap syftar till att göra vetenskaplig kunskap öppet tillgänglig, åtkomlig och återanvändbar för alla. Hjärnfonden ser att öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och allmänhetens delaktighet i vetenskapliga processer är prioriterade områden. Med öppen vetenskap bidrar vi till att bygga ett samhälle där kunskap och fakta vilar på vetenskaplig evidens.
    .

— Hjärnfondens uppfattning är att flera samhällsproblem skulle kunna mötas genom en större förståelse för hur hjärnan fungerar och genom att bättre tillvarata forskningsinsikter. Vi behöver se till att befintlig och ny kunskap inom fler områden når fram till individer och till fler samhällssektorer, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

 

Relaterat

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar
Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta