Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

För att vara välmående och prestera i ett samhälle behöver våra hjärnor ges förutsättningar att nå sin fulla potential. Då behövs det inte bara nya landvinningar inom medicin, hälsa och klinisk behandlingsforskning med inriktning på hjärnan och nervsystemet. Det krävs också framgångar inom andra forskningsområden. Var fjärde år lägger regeringen fram en proposition om inriktningen för forskningspolitiken. I arbetet med den vill Hjärnfonden lyfta fram tre förslag:

Statens finansiering av medicinsk forskning ska öka i förhållande till BNP och resurserna till hjärnforskning ska motsvara sjukdomsbördan. I dag står hjärnan för 22 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige, men den statliga forskningsfinansieringen motsvarar inte det. Under 2023 tilldelades neuroforskningen 18 % i Vetenskapsrådets utdelning.
De tvärvetenskapliga och tvärsektoriella samarbetena mellan olika aktörer ska öka kraftigt och ha tydliga mål. Hjärnan är inte bara ett medicinskt problem. Komplexa samhällsbehov kräver multidisciplinär forskning som involverar fler samarbeten och olika fakulteter. Till exempel behöver utbildningsforskning sammanföras med psykologi, naturvetenskap, samhällsforskning och teknik.
Den öppna vetenskapen ska främjas. Öppen vetenskap syftar till att göra vetenskaplig kunskap öppet tillgänglig, åtkomlig och återanvändbar för alla. Hjärnfonden ser att öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och allmänhetens delaktighet i vetenskapliga processer är prioriterade områden. Med öppen vetenskap bidrar vi till att bygga ett samhälle där kunskap och fakta vilar på vetenskaplig evidens.

— Hjärnfondens uppfattning är att flera samhällsproblem skulle kunna mötas genom en större förståelse för hur hjärnan fungerar och genom att bättre tillvarata forskningsinsikter. Vi behöver se till att befintlig och ny kunskap inom fler områden når fram till individer och till fler samhällssektorer, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Prenumerera

Relaterat

Forskare återskapar celler som dämpar kaos i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.

Läs mer

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?

Läs mer