Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

– Bemötande och förhållningssätt gentemot elever med NPF är det allra viktigaste, konstaterar Joanna Lundin, biträdande rektor på en skola i Botkyrka.

I början av 00-talet gick hon en NPF-utbildning inom Lärarlyftet och när hennes tidigare arbetsplats, Källbrinksskolan i Huddinge, blev en del av organisationen Attentions skolprojekt, utsågs Joanna till NPF-pedagog.

– Projektet handlade både om att skapa en skola där elever med NPF kunde gå och att öka kunskapen kring NPF.

Att anpassa en skola så att den också passar de här eleverna är ett arbete på flera plan. På Källbrinksskolan utbildade man kontinuerligt all skolpersonal i vad olika NPF diagnoser innebär, men också eleverna, för att skapa bättre förståelse.

Den fysiska miljön är också avgörande:

– Vi skapade hemklassrum där eleverna hade sina flesta lektioner, så att eleverna skulle slippa springa runt, och möblerade på ett sätt som minimerade intryck.

Läs mer om att skapa en hjärnmedveten skola

Tydliga scheman, tydlig lektionsstruktur och kognitiva hjälpmedel var också viktiga pusselbitar i detta arbete.

Resultatet av NPF-projektet på Källbrinksskolan var märkbart:

– Vi upplevde att elever som annars troligen skulle haft svårt att lyckas i skolan tog sig vidare till gymnasiet. Och framför allt blev eleverna tryggare och mer självmedvetna.

Joanna Lundin tycker att en hel del förändrats de senaste åren och att mycket av arbetet de gjorde på Källbrinksskolan är självklarheter idag. Som att NPF i dag är en obligatorisk del i lärarutbildningen.

Läs mer om autism

– Numera har skolpersonal god kunskap om vad NPF-diagnoser innebär. Däremot märks inte alltid så stor skillnad i hur man arbetar. Ofta handlar det om ork och förutsättningar, om resurs- och pengabrist som lägger krokben, menar Joanna Lundin.

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och forskar kring barns utveckling och lärande. Enligt honom är det mycket i dagens skola som missgynnar barn med NPF. Som till exempel mindre lärarledd undervisning och det förväntade självledarskapet bland barnen.

– Det kan låta bra, men om man inte har kapacitet att organisera sitt eget lärande och har koncentrationssvårigheter kan detta bli mycket utmanande för barnet.

Han anser också att införandet av datorer brett i undervisningen kan vara ett problem.

– Jag har propagerat för läroböcker, i stället för bred användning av digitala läromedel och information utspridd på internet. Datorer kan leda till ökade distraktioner eftersom det riskerar att man hoppar vidare till nästa flik. I vissa situationer kan digitala verktyg, om de används på rätt sätt, dock göra skillnad.

En ostrukturerad klassrumsmiljö, där olika intryck pockar på uppmärksamheten, är ett annat problem. En elev med NPF-diagnos har svårare än andra att filtrera irrelevant innehåll, som pling från mobiler, skrap med stolar, småprat mellan kamrater.

– För barn med koncentrationssvårigheter är det extra viktigt med distraktionsfria miljöer, liksom med tydlighet i undervisningen.

Torkel Klingberg är också är noga med att poängtera att anpassningar i skolmiljön och undervisningen är gynnsamma för betydligt fler än enbart elever med NPF-diagnoser.

– Många av de här principerna gäller för väldigt många barn. Även om det också är viktigt att vi kommer ihåg att NPF-elever inte bör ses som en separat kategori barn, skild från andra. NPF är nämligen en normal variation av förmågor, slår han fast.