Kombination av läkemedel minskar drickande

Att leva med ett alkoholberoende kan förkorta livet med decennier, ändå fungerar dagens läkemedel bara för en mindre andel av patienterna. Nu visar en studie från Göteborgs universitet att två redan godkända läkemedel, tillsammans, kan erbjuda en ny väg framåt.

Forskarna bakom studien hade en tydlig hypotes: att brist på dopamin, en signalsubstans som spelar en central roll i hjärnans belöningssystem, gör att suget efter alkohol ökar. Hos många med alkoholberoende är dopaminnivåerna sänkta, vilket kan driva på ett kompensatoriskt drickande.

För att testa detta kombinerade forskarna två läkemedel som båda påverkar dopaminsystemet. Vareniklin, som används för att sluta röka, stimulerar dopaminfrisättning genom att påverka nikotinreceptorer i hjärnan. Bupropion, ett antidepressivt läkemedel, hämmar nedbrytningen av dopamin och gör att nivåerna hålls stabila efter frisättning.

Tillsammans förstärker läkemedlen alltså både dopaminets frisättning och varaktighet i hjärnan – och därmed även känslan av belöning utan alkohol. Det är denna förstärkta dopaminaktivitet som forskarna tror ligger bakom den minskade alkoholsuget.

I studien deltog 384 personer med måttligt till svårt alkoholberoende. De lottades in i fyra grupper och fick antingen ett av läkemedlen, båda, eller placebo. Ingen – varken deltagare eller forskare – visste vem som fick vad under de 13 veckor som behandlingen pågick.

Den grupp som fick kombinationen av båda läkemedlen drack i genomsnitt betydligt mindre än övriga grupper.

– Vi ser ungefär dubbelt så stor effekt som med de läkemedel som finns i dag, vilket är väldigt lovande, säger professor Bo Söderpalm, huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Även de som fick enbart vareniklin visade förbättring.

Men effekten handlade inte bara om alkoholkonsumtion. En oväntad men viktig upptäckt var att illamåendet – en vanlig biverkan av vareniklin – minskade när det kombinerades med bupropion.

– Det var överraskande men väldigt intressant att illamåendet minskade. Att behandlingen är mer tolererbar för patienten ökar chanserna för att de fullföljer den säger Andrea de Bejczy, disputerad forskare, knuten till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i en artikel på Forskning.se.

Forskarna betonar att fler studier krävs innan behandlingen kan godkännas specifikt mot alkoholberoende. Men resultaten öppnar för en ny behandlingsstrategi – med befintliga läkemedel och med hjärnans belöningssystem i fokus.

Studien, som genomfördes i samarbete med Karolinska Institutet, Lunds universitet och Linköpings universitet, är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

Bo Söderpalm, huvudansvarig för studien, har fått stöd från Hjärnfonden under många år, bland annat just för att ta reda på exakt hur det går till när alkohol frisätter dopamin i hjärnan.