Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Smartare strokevård – med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Varje år får 25 000 personer i Sverige stroke. Funktionsnedsättningen blir ofta betydande. Det är vanligt med problem med rörelse, känsel, tal, syn, tankeförmåga, minne, känslor och beteende.

– Som strokeläkare har jag träffat många patienter med stroke, både de som återhämtat sig väl och de som haft en hel del kvarstående symtom, säger Arne Lindgren, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes Universitetssjukhus, Lund.

– Det känns oerhört viktigt att försöka få fram nya metoder och synsätt för att minimera risken för stroke och att kunna hjälpa de som fått stroke på bästa sätt, fortsätter han.

Därför ska Arne Lindgren, med stöd av Hjärnfonden, försöka identifiera faktorer som påverkar återhämtningen efter stroke. Målet är att hitta nya möjligheter för individualiserad behandling efter stroke.

Detaljerade analyser

Tillsammans med sina kollegor ska Arne undersöka 600 personer som just fått en stroke och sedan undersöka dem igen tre månader respektive ett år senare.

– Vi vill identifiera vilka kliniska eller biokemiska faktorer som skiljer sig åt för personer som det går bra för respektive mindre bra för. Sedan kan vi använda den här informationen till att ta fram en förbättrad behandling.

– Det handlar också om att förebygga att samma personer drabbas igen. Genom att identifiera riskfaktorer för återfall kan vi sätta in åtgärder i tid och minska risken för en ny stroke.

Tack vare Hjärnfondens givare

– Det är tack vare Hjärnfondens stöd som jag och mina kollegor kan fortsätta projektet och inkludera och följa upp fler patienter. Dessutom möjliggör finansieringen att vi kan göra avancerade laboratorieanalyser för att identifiera genetiska och biokemiska faktorer som påverkar situationen efter stroke.

Det gör det också möjligt att engagera juniora forskare – doktorander och postdoktorer – i projektet, och på så sätt bygga en stark forskningsmiljö för framtiden.

– Stort tack till Hjärnfondens givare, säger Arne Lindgren.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta