Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Smartare strokevård – med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Varje år får 25 000 personer i Sverige stroke. Funktionsnedsättningen blir ofta betydande. Det är vanligt med problem med rörelse, känsel, tal, syn, tankeförmåga, minne, känslor och beteende.

– Som strokeläkare har jag träffat många patienter med stroke, både de som återhämtat sig väl och de som haft en hel del kvarstående symtom, säger Arne Lindgren, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes Universitetssjukhus, Lund.

– Det känns oerhört viktigt att försöka få fram nya metoder och synsätt för att minimera risken för stroke och att kunna hjälpa de som fått stroke på bästa sätt, fortsätter han.

Därför ska Arne Lindgren, med stöd av Hjärnfonden, försöka identifiera faktorer som påverkar återhämtningen efter stroke. Målet är att hitta nya möjligheter för individualiserad behandling efter stroke.

Detaljerade analyser

Tillsammans med sina kollegor ska Arne undersöka 600 personer som just fått en stroke och sedan undersöka dem igen tre månader respektive ett år senare.

– Vi vill identifiera vilka kliniska eller biokemiska faktorer som skiljer sig åt för personer som det går bra för respektive mindre bra för. Sedan kan vi använda den här informationen till att ta fram en förbättrad behandling.

– Det handlar också om att förebygga att samma personer drabbas igen. Genom att identifiera riskfaktorer för återfall kan vi sätta in åtgärder i tid och minska risken för en ny stroke.

Tack vare Hjärnfondens givare

– Det är tack vare Hjärnfondens stöd som jag och mina kollegor kan fortsätta projektet och inkludera och följa upp fler patienter. Dessutom möjliggör finansieringen att vi kan göra avancerade laboratorieanalyser för att identifiera genetiska och biokemiska faktorer som påverkar situationen efter stroke.

Det gör det också möjligt att engagera juniora forskare – doktorander och postdoktorer – i projektet, och på så sätt bygga en stark forskningsmiljö för framtiden.

– Stort tack till Hjärnfondens givare, säger Arne Lindgren.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta