Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Över 100 000 personer i Sverige lever idag med alzheimer, en sjukdom som fortfarande saknar bot men där stora vetenskapliga framsteg har gjorts under det senaste decenniet. Kostnaderna för samhället är omfattande, närmare 55 miljarder kronor årligen.

Svensk forskning ligger i frontlinjen globalt och har bidragit till banbrytande genombrott inom såväl diagnostik som behandling. Nu är tiden inne att ta nästa steg.

– Alzheimervården står inför ett paradigmskifte. Tack vare framsteg, till stor del från svensk forskning, kan vi idag identifiera sjukdomen tidigt och närma oss nya sätt att bromsa sjukdomsförloppet, säger Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden.

Separata porträtt av Beata Ferencz och Joakim Ramsberg.
Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden, och Joakim Ramsberg, chef för Forskning och samhälle på Hjärnfonden.

Från kunskap till behandling

Reformförslagen har tagits fram i dialog med forskare, beslutsfattare och representanter från civilsamhället. De adresserar brister i vårdkedjan, behovet av långsiktig finansiering och vikten av en nationell strategi. Syftet är att skapa förutsättningar för en mer likvärdig och evidensbaserad vård i hela landet.

– Det är hög tid att forskningen om alzheimer får resurser som speglar sjukdomsbördan. Ju tidigare vi agerar, desto större möjligheter har vi att minska lidande och förbättra vården, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Reformerna i korthet

Hjärnfonden föreslår 25 reformer som fokuserar på fem prioriterade områden:

  1. Forskning och implementering
  2. Tidig och korrekt diagnos
  3. Tidigt stöd och rätt behandling
  4. Kunskap och attityder
  5. Ledning och styrning
Läs hela reformagendan

Alzheimer är inte en del av det naturliga åldrandet

Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och kännetecknas av en gradvis förlust av nervceller i hjärnan, vilket påverkar minne, språk och andra kognitiva funktioner. Trots att hög ålder är en riskfaktor är alzheimer inte en naturlig del av åldrandet, det är en neurodegenerativ sjukdom.

Tidiga insatser gör skillnad. Tack vare ny diagnostik är det idag möjligt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, vilket öppnar för behandling som kan bromsa förloppet.

Läs mer här

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta