Hjärnfonden tar plats i regeringens NPF-delegation

Allt fler barn och unga i Sverige får en NPF-diagnos, framför allt adhd eller autism. Samtidigt möter många barn och familjer stora utmaningar när de söker stöd från skolan, vården och socialtjänsten.

Regeringens nya delegation ska analysera vad som ligger bakom ökningen av diagnoser och vilka konsekvenser utvecklingen får för samhället. Den ska också föreslå åtgärder som kan bidra till goda och jämlika livsvillkor för barn och unga med NPF och deras anhöriga.

– Vi behöver förstå mer om varför NPF-diagnoserna ökar och vilka insatser som gör störst skillnad, både för individen och samhället. Jag vill bidra med Hjärnfondens koppling till hjärnforskningen. Besluten behöver bygga på bästa tillgängliga kunskap, samtidigt som forskningen måste få förutsättningar att ge oss de svar vi ännu saknar, säger Joakim Ramsberg.

En central fråga för delegationen är vilka insatser som faktiskt förbättrar livet för barn och unga – och hur stödet kan sättas in tidigare och mer jämlikt.

– Vi behöver se hur stödet fungerar som helhet. Ett barn kan behöva insatser från både skolan, vården och socialtjänsten, men alltför ofta får familjen själv hålla ihop kontakterna. Alla föräldrar har inte samma möjligheter att ta det ansvaret, och det påverkar vilket stöd barnet får.

För Hjärnfonden är det viktigt att forskningen inte stannar inom akademin, utan omsätts i insatser som är effektiva, tillgängliga och hållbara över tid.

Joakim Ramsberg är forskare i hälsoekonomi och har lång erfarenhet av frågor i skärningspunkten mellan forskning, hälsa och samhälle. I delegationen kan han bidra med kunskap om vilka konsekvenser bristande eller sena insatser får – för barnet, familjen och samhället.

– Vi behöver se längre än till kostnaden för en enskild insats i skolan eller vården. När skolgången inte fungerar kan det påverka möjligheten att senare komma in i arbetslivet. Föräldrar kan behöva gå ner i arbetstid eller bli sjukskrivna. Det får stora mänskliga och ekonomiska konsekvenser, vars fulla omfattning vi behöver mer kunskap om.

Det samhällsekonomiska perspektivet kan synliggöra vinsterna med tidigt stöd och behovet av lösningar som sträcker sig över verksamheternas gränser.

Delegationen leds av Mathias Wahlsten, generaldirektör för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2027 och kan bland annat resultera i förslag på nya arbetssätt, åtgärder och författningsändringar.

Joakim Ramsberg hoppas att arbetet ska leda till förändringar som märks i barns och familjers vardag.

– Jag hoppas att fler barn får en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla och använda sina förmågor, hela vägen in i vuxenlivet. Forskningen måste både få fortsätta och komma till användning. Det är viktigt för barnen och deras familjer, men också för hela samhället. Vi behöver deras kompetens och perspektiv.

Genom deltagandet vill Hjärnfonden bidra till att kunskap om hjärnan omsätts i konkreta förbättringar – så att fler barn och unga får rätt förutsättningar att leva ett gott liv, oavsett diagnos och var i landet de bor.