Tidslinje över framsteg inom hjärnforskning

1924 - Teknik och metodutveckling

Första EEG-mätningen görs

Elektroencefalografi (EEG) registrerar hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder på huvudet. Den första mätningen på människa lade grunden för en metod som fortfarande används, bland annat för att undersöka epilepsi.

Första EEG-mätningen görs

Elektroencefalografi (EEG) registrerar hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder på huvudet. Den första mätningen på människa lade grunden för en metod som fortfarande används, bland annat för att undersöka epilepsi.

1944 - Teknik och metodutveckling

Resonansmetoden får Nobelpris

Isidor Isaac Rabi belönades med Nobelpriset i fysik för resonansmetoden som gjorde det möjligt att mäta atomkärnors magnetiska egenskaper. Principen blev senare en viktig grund för magnetkameran, som kan avbilda hjärnan utan joniserande strålning.

Resonansmetoden får Nobelpris

Isidor Isaac Rabi belönades med Nobelpriset i fysik för resonansmetoden som gjorde det möjligt att mäta atomkärnors magnetiska egenskaper. Principen blev senare en viktig grund för magnetkameran, som kan avbilda hjärnan utan joniserande strålning.

1953 - Hjärnans funktion

DNA-strukturen upptäcks

James Watson och Francis Crick beskrev DNA-molekylens dubbelspiral. Upptäckten gav en ny förståelse för hur genetisk information lagras och förs vidare och blev grundläggande för modern medicinsk forskning.

DNA-strukturen upptäcks

James Watson och Francis Crick beskrev DNA-molekylens dubbelspiral. Upptäckten gav en ny förståelse för hur genetisk information lagras och förs vidare och blev grundläggande för modern medicinsk forskning.

1959 - Hjärnans funktion

Orsaken till Downs syndrom

Forskare visade att Downs syndrom orsakas av en extra kopia av kromosom 21. Det var ett tidigt och viktigt bevis för att en kromosomförändring kan ligga bakom ett utvecklingstillstånd.

Orsaken till Downs syndrom

Forskare visade att Downs syndrom orsakas av en extra kopia av kromosom 21. Det var ett tidigt och viktigt bevis för att en kromosomförändring kan ligga bakom ett utvecklingstillstånd.

1963 - Hjärnans funktion

Nervimpulser kartläggs

Alan Hodgkin, Andrew Huxley och John Eccles belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för forskning om hur nervsignaler uppstår och överförs. Deras arbete förklarade hur joner rör sig genom cellmembran och hur nervceller kommunicerar i synapser.

Nervimpulser kartläggs

Alan Hodgkin, Andrew Huxley och John Eccles belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för forskning om hur nervsignaler uppstår och överförs. Deras arbete förklarade hur joner rör sig genom cellmembran och hur nervceller kommunicerar i synapser.

1963 - Teknik och metodutveckling

Mässlingsvaccinet tas fram

Det första godkända mässlingsvaccinet togs fram. Vaccinationen gav möjlighet att förebygga en mycket smittsam infektion som i svåra fall kan orsaka hjärninflammation och andra allvarliga komplikationer.

Mässlingsvaccinet tas fram

Det första godkända mässlingsvaccinet togs fram. Vaccinationen gav möjlighet att förebygga en mycket smittsam infektion som i svåra fall kan orsaka hjärninflammation och andra allvarliga komplikationer.

1970 - Hjärnans funktion

Ulf von Euler får Nobelpriset

Ulf von Euler belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för forskning om signalsubstanser. Hans arbete ökade förståelsen för hur nervceller bildar, lagrar och frisätter ämnen som förmedlar signaler till andra celler och organ.

Ulf von Euler får Nobelpriset

Ulf von Euler belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för forskning om signalsubstanser. Hans arbete ökade förståelsen för hur nervceller bildar, lagrar och frisätter ämnen som förmedlar signaler till andra celler och organ.

1972 - Depression

Första SSRI-läkemedlet

Arvid Carlsson och hans kollegor utvecklade zimelidin, ett tidigt selektivt serotoninåterupptagshämmande läkemedel (SSRI). Zimelidin drogs senare tillbaka på grund av biverkningar, men arbetet banade väg för senare läkemedel mot depression och ångest.

Första SSRI-läkemedlet

Arvid Carlsson och hans kollegor utvecklade zimelidin, ett tidigt selektivt serotoninåterupptagshämmande läkemedel (SSRI). Zimelidin drogs senare tillbaka på grund av biverkningar, men arbetet banade väg för senare läkemedel mot depression och ångest.

1975 - Teknik och metodutveckling

Första PET-skannern utvecklas

De första kamerorna för positronemissionstomografi (PET) utvecklades för att visa biologiska processer i kroppen. Med radioaktiva spårämnen kan PET följa särskilda molekyler och ge information om vad som händer i den levande hjärnan.

Första PET-skannern utvecklas

De första kamerorna för positronemissionstomografi (PET) utvecklades för att visa biologiska processer i kroppen. Med radioaktiva spårämnen kan PET följa särskilda molekyler och ge information om vad som händer i den levande hjärnan.

1976 - Hjärnans funktion

Patch-clamp-tekniken utvecklas

Erwin Neher och Bert Sakmann utvecklade patch-clamp-tekniken. Metoden gjorde det möjligt att mäta mycket små elektriska strömmar genom enskilda jonkanaler och gav forskningen en mer detaljerad bild av hur nervceller fungerar.

Patch-clamp-tekniken utvecklas

Erwin Neher och Bert Sakmann utvecklade patch-clamp-tekniken. Metoden gjorde det möjligt att mäta mycket små elektriska strömmar genom enskilda jonkanaler och gav forskningen en mer detaljerad bild av hur nervceller fungerar.

1977 - Teknik och metodutveckling

Första MR-bilden tas

Den första bilden av en människa tagen med magnetkamera (MR) publicerades. Tekniken ger detaljrika bilder av hjärnans struktur utan joniserande strålning och har blivit ett viktigt stöd vid många neurologiska diagnoser.

Första MR-bilden tas

Den första bilden av en människa tagen med magnetkamera (MR) publicerades. Tekniken ger detaljrika bilder av hjärnans struktur utan joniserande strålning och har blivit ett viktigt stöd vid många neurologiska diagnoser.

1979 - Autism

Autismens spektrum kartläggs

En studie visade att stora sociala svårigheter kunde förekomma oberoende av en persons uppmätta intelligens. Resultatet bidrog till en bredare förståelse av autism och till utvecklingen av synen på ett autismspektrum.

Autismens spektrum kartläggs

En studie visade att stora sociala svårigheter kunde förekomma oberoende av en persons uppmätta intelligens. Resultatet bidrog till en bredare förståelse av autism och till utvecklingen av synen på ett autismspektrum.

1979 - Barnhjärnan

Synapsutvecklingen kartläggs

Peter Huttenlocher beskrev hur tätheten av synapser i människans pannlob förändras från barndom till åldrande. Resultaten gav viktig kunskap om hur hjärnans kopplingar byggs upp och omformas under livet.

Synapsutvecklingen kartläggs

Peter Huttenlocher beskrev hur tätheten av synapser i människans pannlob förändras från barndom till åldrande. Resultaten gav viktig kunskap om hur hjärnans kopplingar byggs upp och omformas under livet.

1983 - MS

Ryggvätskeprov införs vid MS

Analys av ryggvätska blev en del av kriterierna för att diagnostisera multipel skleros (MS). Oligoklonala band, som visar antikroppsaktivitet i centrala nervsystemet, ger stöd för diagnosen tillsammans med symtom och andra undersökningar.

Ryggvätskeprov införs vid MS

Analys av ryggvätska blev en del av kriterierna för att diagnostisera multipel skleros (MS). Oligoklonala band, som visar antikroppsaktivitet i centrala nervsystemet, ger stöd för diagnosen tillsammans med symtom och andra undersökningar.

1983 - Teknik och metodutveckling

Sveriges första magnetkamera

Sveriges första magnetkamera byggdes vid Lunds universitet. Etableringen gav svenska forskare och vården tillgång till en ny metod för att undersöka hjärnans struktur utan joniserande strålning.

Sveriges första magnetkamera

Sveriges första magnetkamera byggdes vid Lunds universitet. Etableringen gav svenska forskare och vården tillgång till en ny metod för att undersöka hjärnans struktur utan joniserande strålning.

1985 - Hjärnans funktion

Borrelia kartläggs i Sverige

Göran Stiernstedt kartlade fästingburen borreliainfektion i Sverige. Bakterien kan påverka nervsystemet och orsaka bland annat hjärnhinneinflammation eller nervrotsinflammation, men infektionen kan behandlas med antibiotika.

Borrelia kartläggs i Sverige

Göran Stiernstedt kartlade fästingburen borreliainfektion i Sverige. Bakterien kan påverka nervsystemet och orsaka bland annat hjärnhinneinflammation eller nervrotsinflammation, men infektionen kan behandlas med antibiotika.

1988 - MS

MR visar MS före symtom

Studier visade att magnetkamera (MR) kunde upptäcka förändringar som är förenliga med multipel skleros (MS) och bidra till diagnosen innan tydliga kliniska symtom hunnit utvecklas. Metoden gav ett känsligare sätt att följa sjukdomens påverkan på hjärna och ryggmärg.

MR visar MS före symtom

Studier visade att magnetkamera (MR) kunde upptäcka förändringar som är förenliga med multipel skleros (MS) och bidra till diagnosen innan tydliga kliniska symtom hunnit utvecklas. Metoden gav ett känsligare sätt att följa sjukdomens påverkan på hjärna och ryggmärg.

1992 - Alzheimers sjukdom

Svenska mutationen upptäcks

Lars Lannfelt och kollegor identifierade en mutation i APP-genen hos en svensk familj med ärftlig Alzheimers sjukdom. Fyndet ökade kunskapen om beta-amyloid och hur vissa genetiska förändringar kan driva sjukdomsutvecklingen.

Svenska mutationen upptäcks

Lars Lannfelt och kollegor identifierade en mutation i APP-genen hos en svensk familj med ärftlig Alzheimers sjukdom. Fyndet ökade kunskapen om beta-amyloid och hur vissa genetiska förändringar kan driva sjukdomsutvecklingen.

1992 - Parkinsons sjukdom

Djup hjärnstimulering införs

Djup hjärnstimulering började användas vid Parkinsons sjukdom i Sverige. Elektroder i hjärnan ger elektriska impulser som kan minska svåra rörelsesymtom, framför allt när läkemedel inte ger tillräcklig effekt.

Djup hjärnstimulering införs

Djup hjärnstimulering började användas vid Parkinsons sjukdom i Sverige. Elektroder i hjärnan ger elektriska impulser som kan minska svåra rörelsesymtom, framför allt när läkemedel inte ger tillräcklig effekt.

1993 - Alzheimers sjukdom

APOE4 kopplas till alzheimer

Varianten APOE4 visade sig vara kopplad till en högre risk för Alzheimers sjukdom. Varianten orsakar inte sjukdomen i sig, men fyndet har fått stor betydelse för forskningen om biologiska riskfaktorer och sjukdomsutveckling.

APOE4 kopplas till alzheimer

Varianten APOE4 visade sig vara kopplad till en högre risk för Alzheimers sjukdom. Varianten orsakar inte sjukdomen i sig, men fyndet har fått stor betydelse för forskningen om biologiska riskfaktorer och sjukdomsutveckling.

1993 - ALS

SOD1-genen kopplas till ALS

Mutationer i SOD1-genen kopplades till ärftlig amyotrofisk lateralskleros (ALS). Det var den första tydliga genetiska kopplingen till sjukdomen och gav forskningen nya möjligheter att studera mekanismer, utveckla sjukdomsmodeller och söka riktade behandlingar.

SOD1-genen kopplas till ALS

Mutationer i SOD1-genen kopplades till ärftlig amyotrofisk lateralskleros (ALS). Det var den första tydliga genetiska kopplingen till sjukdomen och gav forskningen nya möjligheter att studera mekanismer, utveckla sjukdomsmodeller och söka riktade behandlingar.

1993 - Huntingtons sjukdom

Huntingtongenen upptäcks

Forskare identifierade den genförändring som orsakar Huntingtons sjukdom. Upptäckten gjorde genetisk testning möjlig och gav forskningen bättre modeller för att förstå sjukdomens mekanismer och utveckla behandlingar.

Huntingtongenen upptäcks

Forskare identifierade den genförändring som orsakar Huntingtons sjukdom. Upptäckten gjorde genetisk testning möjlig och gav forskningen bättre modeller för att förstå sjukdomens mekanismer och utveckla behandlingar.

1994 - Hjärnfonden

Hjärnfonden bildas

Stiftelsen Hjärnfonden bildades på initiativ av professor Lennart Widén. Organisationen fick i uppdrag att samla in pengar till svensk hjärnforskning och sprida kunskap om hjärnan och dess sjukdomar.

Hjärnfonden bildas

Stiftelsen Hjärnfonden bildades på initiativ av professor Lennart Widén. Organisationen fick i uppdrag att samla in pengar till svensk hjärnforskning och sprida kunskap om hjärnan och dess sjukdomar.

1995 - MS

MS-bromsmedicin godkänns

Interferon beta-1b blev den första sjukdomsmodifierande behandlingen vid skovvis multipel skleros (MS). Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände läkemedlet 1993 och det godkändes i EU 1995. Behandlingen kunde minska sjukdomsaktiviteten men gav också biverkningar.

MS-bromsmedicin godkänns

Interferon beta-1b blev den första sjukdomsmodifierande behandlingen vid skovvis multipel skleros (MS). Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände läkemedlet 1993 och det godkändes i EU 1995. Behandlingen kunde minska sjukdomsaktiviteten men gav också biverkningar.

1996 - Alzheimers sjukdom

Donepezil godkänns

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände donepezil för symtomlindring vid Alzheimers sjukdom. Läkemedlet hämmar enzymet kolinesteras och kan hos vissa personer tillfälligt förbättra eller stabilisera minne och andra kognitiva funktioner.

Donepezil godkänns

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände donepezil för symtomlindring vid Alzheimers sjukdom. Läkemedlet hämmar enzymet kolinesteras och kan hos vissa personer tillfälligt förbättra eller stabilisera minne och andra kognitiva funktioner.

1998 - Hjärnans funktion

Nya nervceller upptäcks

Peter Eriksson och kollegor visade att nya nervceller kan bildas i hippocampus även hos vuxna människor. Fyndet förändrade synen på den vuxna hjärnans förmåga till nybildning och öppnade nya frågor om lärande, minne och sjukdom.

Nya nervceller upptäcks

Peter Eriksson och kollegor visade att nya nervceller kan bildas i hippocampus även hos vuxna människor. Fyndet förändrade synen på den vuxna hjärnans förmåga till nybildning och öppnade nya frågor om lärande, minne och sjukdom.

Finansierat av Hjärnfonden

2000 - Hjärnans funktion

Arvid Carlsson får Nobelpriset

Arvid Carlsson fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter om signalöverföring i nervsystemet. Hans forskning om dopamin bidrog till förståelsen av bland annat Parkinsons sjukdom och lade grund för behandlingar som används än i dag.

Arvid Carlsson får Nobelpriset

Arvid Carlsson fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter om signalöverföring i nervsystemet. Hans forskning om dopamin bidrog till förståelsen av bland annat Parkinsons sjukdom och lade grund för behandlingar som används än i dag.

2001 - Alzheimers sjukdom

Arktiska mutationen upptäcks

Lars Lannfelt och kollegor beskrev den arktiska mutationen i APP-genen. Mutationen ökar bildningen av lösliga beta-amyloidstrukturer och gav ny kunskap som senare blev viktig i utvecklingen av antikroppsbehandling mot Alzheimers sjukdom.

Arktiska mutationen upptäcks

Lars Lannfelt och kollegor beskrev den arktiska mutationen i APP-genen. Mutationen ökar bildningen av lösliga beta-amyloidstrukturer och gav ny kunskap som senare blev viktig i utvecklingen av antikroppsbehandling mot Alzheimers sjukdom.

2002 - Alzheimers sjukdom

Memantin godkänns

Europeiska läkemedelsmyndigheten godkände memantin för behandling av måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Läkemedlet påverkar glutamatsystemet och kan lindra symtom, men botar inte den bakomliggande sjukdomen.

Memantin godkänns

Europeiska läkemedelsmyndigheten godkände memantin för behandling av måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Läkemedlet påverkar glutamatsystemet och kan lindra symtom, men botar inte den bakomliggande sjukdomen.

2003 - Hjärnans funktion

Människans genom kartläggs

Det internationella Human Genome Project slutförde kartläggningen av människans arvsmassa. Kartläggningen gav forskningen ett gemensamt underlag för att studera hur gener påverkar hälsa, sjukdom och möjligheten att utveckla behandlingar.

Människans genom kartläggs

Det internationella Human Genome Project slutförde kartläggningen av människans arvsmassa. Kartläggningen gav forskningen ett gemensamt underlag för att studera hur gener påverkar hälsa, sjukdom och möjligheten att utveckla behandlingar.

2004 - Alzheimers sjukdom

Amyloid avbildas med PiB-PET

Forskare i Sverige visade med positronemissionstomografi (PET) och spårämnet PiB hur beta-amyloid ansamlas i hjärnan hos levande personer med Alzheimers sjukdom. Metoden gjorde det möjligt att studera ett centralt sjukdomstecken utan att vänta till en undersökning efter döden.

Amyloid avbildas med PiB-PET

Forskare i Sverige visade med positronemissionstomografi (PET) och spårämnet PiB hur beta-amyloid ansamlas i hjärnan hos levande personer med Alzheimers sjukdom. Metoden gjorde det möjligt att studera ett centralt sjukdomstecken utan att vänta till en undersökning efter döden.

2005 - Hjärnans funktion

Optogenetiken utvecklas

Optogenetik gjorde det möjligt att styra utvalda nervceller med ljus efter att cellerna gjorts ljuskänsliga med genetiska verktyg. Metoden gav hjärnforskningen stor precision för att undersöka samband mellan cellaktivitet, nervkretsar och beteende.

Optogenetiken utvecklas

Optogenetik gjorde det möjligt att styra utvalda nervceller med ljus efter att cellerna gjorts ljuskänsliga med genetiska verktyg. Metoden gav hjärnforskningen stor precision för att undersöka samband mellan cellaktivitet, nervkretsar och beteende.

2006 - MS

Natalizumab godkänns mot MS

Natalizumab godkändes som en sjukdomsmodifierande behandling vid multipel skleros (MS). Antikroppen kan kraftigt minska inflammation och skov, men kräver noggrann riskbedömning eftersom behandlingen i sällsynta fall kan leda till en allvarlig hjärninfektion.

Natalizumab godkänns mot MS

Natalizumab godkändes som en sjukdomsmodifierande behandling vid multipel skleros (MS). Antikroppen kan kraftigt minska inflammation och skov, men kräver noggrann riskbedömning eftersom behandlingen i sällsynta fall kan leda till en allvarlig hjärninfektion.

2006 - Teknik och metodutveckling

iPS-celler skapas

Shinya Yamanaka och Kazutoshi Takahashi visade att mogna celler kunde omprogrammeras till pluripotenta stamceller, så kallade iPS-celler. Cellerna kan utvecklas till många celltyper och har blivit viktiga för att studera hjärnsjukdomar i laboratoriet.

iPS-celler skapas

Shinya Yamanaka och Kazutoshi Takahashi visade att mogna celler kunde omprogrammeras till pluripotenta stamceller, så kallade iPS-celler. Cellerna kan utvecklas till många celltyper och har blivit viktiga för att studera hjärnsjukdomar i laboratoriet.

2006 - Stroke

Trombektomi införs vid stroke

Trombektomi introducerades i svensk strokevård. Med en kateter kan läkaren mekaniskt avlägsna en stor blodpropp i hjärnans kärl. Metoden gav en ny möjlighet för patienter som inte kunde få eller inte hade tillräcklig effekt av trombolys.

Trombektomi införs vid stroke

Trombektomi introducerades i svensk strokevård. Med en kateter kan läkaren mekaniskt avlägsna en stor blodpropp i hjärnans kärl. Metoden gav en ny möjlighet för patienter som inte kunde få eller inte hade tillräcklig effekt av trombolys.

2008 - Schizofreni

Ärftlig risk för schizofreni

En stor genetisk studie visade att sällsynta förluster och fördubblingar av kromosomavsnitt är vanligare vid schizofreni. Resultatet stärkte kunskapen om sjukdomens ärftliga komponent och gav nya spår till biologiska mekanismer.

Ärftlig risk för schizofreni

En stor genetisk studie visade att sällsynta förluster och fördubblingar av kromosomavsnitt är vanligare vid schizofreni. Resultatet stärkte kunskapen om sjukdomens ärftliga komponent och gav nya spår till biologiska mekanismer.

2009 - Schizofreni

Schizofreni och bipolär länkas

En svensk befolkningsstudie visade att schizofreni och bipolär sjukdom delvis delar genetiska riskfaktorer. Fyndet ökade förståelsen för att diagnoserna kan ha gemensamma biologiska mekanismer trots att de yttrar sig på olika sätt.

Schizofreni och bipolär länkas

En svensk befolkningsstudie visade att schizofreni och bipolär sjukdom delvis delar genetiska riskfaktorer. Fyndet ökade förståelsen för att diagnoserna kan ha gemensamma biologiska mekanismer trots att de yttrar sig på olika sätt.

2010 - Alzheimers sjukdom

BioFINDER-studien startar

Den svenska BioFINDER-studien startade för att följa personer med och utan neurodegenerativa sjukdomar över tid, framför allt Alzheimers sjukdom. Genom bland annat positronemissionstomografi (PET), ryggvätskeprov och blodprov har studien bidragit till bättre biomarkörer och tidigare diagnostik.

BioFINDER-studien startar

Den svenska BioFINDER-studien startade för att följa personer med och utan neurodegenerativa sjukdomar över tid, framför allt Alzheimers sjukdom. Genom bland annat positronemissionstomografi (PET), ryggvätskeprov och blodprov har studien bidragit till bättre biomarkörer och tidigare diagnostik.

Finansierat av Hjärnfonden

2011 - Teknik och metodutveckling

Första PET-MR installeras

Sveriges första kombinerade PET-MR-utrustning installerades i Uppsala. Tekniken förenar positronemissionstomografins (PET) information om biologiska processer med magnetkamerans detaljrika bilder och använder mindre joniserande strålning än PET kombinerat med datortomografi (PET-CT).

Första PET-MR installeras

Sveriges första kombinerade PET-MR-utrustning installerades i Uppsala. Tekniken förenar positronemissionstomografins (PET) information om biologiska processer med magnetkamerans detaljrika bilder och använder mindre joniserande strålning än PET kombinerat med datortomografi (PET-CT).

2011 - MS

Rökning ökar MS-risk

En svensk studie visade att rökning och vissa varianter av HLA-gener tillsammans var kopplade till en högre risk för multipel skleros (MS). Fyndet tydliggjorde hur genetiska faktorer och levnadsvanor kan samspela i sjukdomsrisken.

Rökning ökar MS-risk

En svensk studie visade att rökning och vissa varianter av HLA-gener tillsammans var kopplade till en högre risk för multipel skleros (MS). Fyndet tydliggjorde hur genetiska faktorer och levnadsvanor kan samspela i sjukdomsrisken.

2011 - MS

Fingolimod godkänns mot MS

Fingolimod godkändes som den första tablettbehandlingen vid multipel skleros (MS) i EU. Läkemedlet påverkar hur immunceller rör sig i kroppen och kan minska skov, men behandlingen kräver uppföljning av effekt och möjliga biverkningar.

Fingolimod godkänns mot MS

Fingolimod godkändes som den första tablettbehandlingen vid multipel skleros (MS) i EU. Läkemedlet påverkar hur immunceller rör sig i kroppen och kan minska skov, men behandlingen kräver uppföljning av effekt och möjliga biverkningar.

2012 - MS

JC-virustest införs vid MS

Testning för antikroppar mot JC-virus började användas inför och under behandling av multipel skleros (MS) med natalizumab. Resultatet hjälper vården att bedöma risken för den sällsynta men allvarliga hjärninfektionen progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) och att anpassa behandlingen.

JC-virustest införs vid MS

Testning för antikroppar mot JC-virus började användas inför och under behandling av multipel skleros (MS) med natalizumab. Resultatet hjälper vården att bedöma risken för den sällsynta men allvarliga hjärninfektionen progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) och att anpassa behandlingen.

2012 - Teknik och metodutveckling

CRISPR-Cas9 utvecklas

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna utvecklade CRISPR-Cas9 som ett programmerbart verktyg för att ändra DNA. Metoden gjorde genredigering mer tillgänglig och precis och har fått stor betydelse för biologisk och medicinsk forskning.

CRISPR-Cas9 utvecklas

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna utvecklade CRISPR-Cas9 som ett programmerbart verktyg för att ändra DNA. Metoden gjorde genredigering mer tillgänglig och precis och har fått stor betydelse för biologisk och medicinsk forskning.

2012 - MS

Nya genrisker för MS kartläggs

En stor internationell studie bekräftade 20 kända riskområden i arvsmassan och identifierade 29 nya för multipel skleros (MS). Mönstret pekade särskilt mot immunsystemets betydelse och gav forskningen fler mål för att förstå sjukdomen.

Nya genrisker för MS kartläggs

En stor internationell studie bekräftade 20 kända riskområden i arvsmassan och identifierade 29 nya för multipel skleros (MS). Mönstret pekade särskilt mot immunsystemets betydelse och gav forskningen fler mål för att förstå sjukdomen.

Finansierat av Hjärnfonden

2013 - Hjärnans funktion

Genetiska riskfaktorer delas

En stor genstudie visade att fem psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser delvis delar genetiska riskfaktorer. Fyndet ökade förståelsen för biologiska överlapp mellan schizofreni, bipolär sjukdom, autism, ADHD och depression.

Genetiska riskfaktorer delas

En stor genstudie visade att fem psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser delvis delar genetiska riskfaktorer. Fyndet ökade förståelsen för biologiska överlapp mellan schizofreni, bipolär sjukdom, autism, ADHD och depression.

2013 - Hjärnans funktion

Human Brain Project startar

Human Brain Project samlade forskare från många länder för att utveckla kunskap, data och digitala verktyg om hjärnan. Projektet bidrog bland annat till hjärnatlaser, forskningsinfrastruktur och nya metoder för att modellera hjärnans funktion.

Human Brain Project startar

Human Brain Project samlade forskare från många länder för att utveckla kunskap, data och digitala verktyg om hjärnan. Projektet bidrog bland annat till hjärnatlaser, forskningsinfrastruktur och nya metoder för att modellera hjärnans funktion.

2013 - Teknik och metodutveckling

Hjärnorganoider utvecklas

Forskare utvecklade tredimensionella modeller av mänsklig hjärnvävnad, så kallade hjärnorganoider. Modellerna kan efterlikna delar av hjärnans tidiga utveckling och används för att studera sjukdomsmekanismer och minska vissa behov av djurförsök.

Hjärnorganoider utvecklas

Forskare utvecklade tredimensionella modeller av mänsklig hjärnvävnad, så kallade hjärnorganoider. Modellerna kan efterlikna delar av hjärnans tidiga utveckling och används för att studera sjukdomsmekanismer och minska vissa behov av djurförsök.

2013 - Hjärnans funktion

Vuxnas neurogenes kartläggs

Jonas Friséns forskargrupp uppskattade hur många nya nervceller som bildas i vuxna människors hippocampus. Resultaten gav en mer detaljerad bild av vuxen neurogenes och dess möjliga betydelse för hjärnans funktion.

Vuxnas neurogenes kartläggs

Jonas Friséns forskargrupp uppskattade hur många nya nervceller som bildas i vuxna människors hippocampus. Resultaten gav en mer detaljerad bild av vuxen neurogenes och dess möjliga betydelse för hjärnans funktion.

Finansierat av Hjärnfonden

2015 - Hjärnans funktion

Hjärnans celltyper kartläggs

Sten Linnarssons forskargrupp kartlade celltyper i mushjärnans bark och hippocampus genom att analysera RNA i enskilda celler. Studien visade en tidigare okänd mångfald och gav forskningen en mer detaljerad karta över hjärnans celler.

Hjärnans celltyper kartläggs

Sten Linnarssons forskargrupp kartlade celltyper i mushjärnans bark och hippocampus genom att analysera RNA i enskilda celler. Studien visade en tidigare okänd mångfald och gav forskningen en mer detaljerad karta över hjärnans celler.

Finansierat av Hjärnfonden

2015 - Stroke

Trombektomi visar effekt

Fem stora internationella studier visade att trombektomi förbättrar utfallet vid akut ischemisk stroke. Behandlingen innebär att en blodpropp avlägsnas mekaniskt från ett större kärl i hjärnan och kan minska risken för bestående funktionsnedsättning.

Trombektomi visar effekt

Fem stora internationella studier visade att trombektomi förbättrar utfallet vid akut ischemisk stroke. Behandlingen innebär att en blodpropp avlägsnas mekaniskt från ett större kärl i hjärnan och kan minska risken för bestående funktionsnedsättning.

2015 - Alzheimers sjukdom

Referensmetod för alzheimer

En metod från Göteborgs universitet för att mäta exakta halter av beta-amyloid i ryggvätska godkändes som internationell referensmetod av Joint Committee for Traceability in Laboratory Medicine (JCTLM). Med referensmetoden kan de tester som används i vården kalibreras, så att resultaten blir jämförbara mellan laboratorier världen över. Det har betydelse både vid utredning av Alzheimers sjukdom och i läkemedelsstudier.

Referensmetod för alzheimer

En metod från Göteborgs universitet för att mäta exakta halter av beta-amyloid i ryggvätska godkändes som internationell referensmetod av Joint Committee for Traceability in Laboratory Medicine (JCTLM). Med referensmetoden kan de tester som används i vården kalibreras, så att resultaten blir jämförbara mellan laboratorier världen över. Det har betydelse både vid utredning av Alzheimers sjukdom och i läkemedelsstudier.

2016 - MS

Rituximab används mot MS

Svensk vård vid multipel skleros (MS) fick stor erfarenhet av rituximab, trots att läkemedlet inte var godkänt specifikt för MS. Behandlingen riktar sig mot B-celler och kan minska sjukdomsaktiviteten. Effekt och risker behöver bedömas för varje patient.

Rituximab används mot MS

Svensk vård vid multipel skleros (MS) fick stor erfarenhet av rituximab, trots att läkemedlet inte var godkänt specifikt för MS. Behandlingen riktar sig mot B-celler och kan minska sjukdomsaktiviteten. Effekt och risker behöver bedömas för varje patient.

2017 - Schizofreni

Ny ledtråd om schizofreni

Ett forskningssamarbete fann lägre nivåer av signalsubstansen GABA i ryggvätskan hos personer med schizofreni. Resultatet gav nya ledtrådar till sjukdomens mekanismer, men det behövs mer forskning innan fyndet kan användas som en klinisk biomarkör.

Ny ledtråd om schizofreni

Ett forskningssamarbete fann lägre nivåer av signalsubstansen GABA i ryggvätskan hos personer med schizofreni. Resultatet gav nya ledtrådar till sjukdomens mekanismer, men det behövs mer forskning innan fyndet kan användas som en klinisk biomarkör.

Finansierat av Hjärnfonden

2018 - Schizofreni

Celltyper bakom schizofreni

Forskare kopplade genetiska riskfaktorer för schizofreni till vissa typer av hjärnceller. Resultatet gav en mer precis bild av vilka celler som kan vara involverade och nya utgångspunkter för att undersöka sjukdomens mekanismer.

Celltyper bakom schizofreni

Forskare kopplade genetiska riskfaktorer för schizofreni till vissa typer av hjärnceller. Resultatet gav en mer precis bild av vilka celler som kan vara involverade och nya utgångspunkter för att undersöka sjukdomens mekanismer.

Finansierat av Hjärnfonden

2018 - Alzheimers sjukdom

Tau avbildas vid alzheimer

Positronemissionstomografi (PET) med spårämnet flortaucipir gjorde det möjligt att avbilda ansamlingar av tauprotein i hjärnan. Studien visade att metoden kunde skilja Alzheimers sjukdom från flera andra neurodegenerativa tillstånd och stärkte den biologiska diagnostiken.

Tau avbildas vid alzheimer

Positronemissionstomografi (PET) med spårämnet flortaucipir gjorde det möjligt att avbilda ansamlingar av tauprotein i hjärnan. Studien visade att metoden kunde skilja Alzheimers sjukdom från flera andra neurodegenerativa tillstånd och stärkte den biologiska diagnostiken.

Finansierat av Hjärnfonden

2019 - MS

Över 200 genrisker för MS

En omfattande genetisk kartläggning identifierade över 200 områden i arvsmassan som påverkar risken för multipel skleros (MS). Resultaten pekade mot både immunceller i kroppen och mikroglia i hjärnan och gav nya vägar för biologisk forskning.

Över 200 genrisker för MS

En omfattande genetisk kartläggning identifierade över 200 områden i arvsmassan som påverkar risken för multipel skleros (MS). Resultaten pekade mot både immunceller i kroppen och mikroglia i hjärnan och gav nya vägar för biologisk forskning.

Finansierat av Hjärnfonden

2020 - Alzheimers sjukdom

Alzheimer syns i blodprov

Forskare visade att p-tau181 i blod kunde skilja Alzheimers sjukdom från flera andra neurodegenerativa tillstånd och följa sjukdomsutvecklingen. Arbetet blev ett viktigt steg mot enklare och mer tillgängliga blodbaserade biomarkörer.

Alzheimer syns i blodprov

Forskare visade att p-tau181 i blod kunde skilja Alzheimers sjukdom från flera andra neurodegenerativa tillstånd och följa sjukdomsutvecklingen. Arbetet blev ett viktigt steg mot enklare och mer tillgängliga blodbaserade biomarkörer.

Finansierat av Hjärnfonden

2020 - Autism

Serotonin kopplas till autism

En studie med positronemissionstomografi (PET) fann lägre tillgänglighet av serotonintransportören hos vuxna med autism än hos kontrollgruppen. Fyndet gav stöd för att serotoninsystemet kan vara involverat, men visar inte ensamt hur systemet orsakar eller påverkar autism.

Serotonin kopplas till autism

En studie med positronemissionstomografi (PET) fann lägre tillgänglighet av serotonintransportören hos vuxna med autism än hos kontrollgruppen. Fyndet gav stöd för att serotoninsystemet kan vara involverat, men visar inte ensamt hur systemet orsakar eller påverkar autism.

Finansierat av Hjärnfonden

2020 - Teknik och metodutveckling

CRISPR-Cas9 får Nobelpriset

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna fick Nobelpriset i kemi för utvecklingen av CRISPR-Cas9. Genverktyget gör det möjligt att förändra DNA med stor precision och har fått stor betydelse för biologisk och medicinsk forskning.

CRISPR-Cas9 får Nobelpriset

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna fick Nobelpriset i kemi för utvecklingen av CRISPR-Cas9. Genverktyget gör det möjligt att förändra DNA med stor precision och har fått stor betydelse för biologisk och medicinsk forskning.

2021 - MS

Virus kopplas till MS

En studie fann att Epstein-Barr-virus och humant herpesvirus 6A var förknippade med en högre risk för multipel skleros (MS). Resultatet stärkte kunskapen om att virusinfektioner kan samspela med andra riskfaktorer i sjukdomsutvecklingen.

Virus kopplas till MS

En studie fann att Epstein-Barr-virus och humant herpesvirus 6A var förknippade med en högre risk för multipel skleros (MS). Resultatet stärkte kunskapen om att virusinfektioner kan samspela med andra riskfaktorer i sjukdomsutvecklingen.

Finansierat av Hjärnfonden

2023 - Parkinsons sjukdom

Stamcellsförsök mot Parkinson

Den första patienten i en svensk klinisk studie fick dopaminproducerande celler transplanterade i hjärnan mot Parkinsons sjukdom. Försöket undersöker i första hand behandlingens säkerhet och om cellerna kan överleva och fungera.

Stamcellsförsök mot Parkinson

Den första patienten i en svensk klinisk studie fick dopaminproducerande celler transplanterade i hjärnan mot Parkinsons sjukdom. Försöket undersöker i första hand behandlingens säkerhet och om cellerna kan överleva och fungera.

Finansierat av Hjärnfonden

2023 - Alzheimers sjukdom

Lecanemab godkänns i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände lecanemab, ett av de första läkemedlen som angriper en bakomliggande sjukdomsmekanism vid Alzheimers sjukdom. Antikroppen riktar sig mot beta-amyloid och är avsedd för personer i ett tidigt skede av sjukdomen.

Lecanemab godkänns i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände lecanemab, ett av de första läkemedlen som angriper en bakomliggande sjukdomsmekanism vid Alzheimers sjukdom. Antikroppen riktar sig mot beta-amyloid och är avsedd för personer i ett tidigt skede av sjukdomen.

2024 - ALS

Genterapi bromsar ALS

En person med en sjukdomsorsakande SOD1-mutation fick en riktad genetisk behandling mot amyotrofisk lateralskleros (ALS). Uppföljningen visade tydlig biologisk effekt och en långsammare symtomutveckling hos patienten. Resultatet är lovande men gäller ett enskilt fall.

Genterapi bromsar ALS

En person med en sjukdomsorsakande SOD1-mutation fick en riktad genetisk behandling mot amyotrofisk lateralskleros (ALS). Uppföljningen visade tydlig biologisk effekt och en långsammare symtomutveckling hos patienten. Resultatet är lovande men gäller ett enskilt fall.

Finansierat av Hjärnfonden

2025 - Alzheimers sjukdom

Lecanemab godkänns i EU

EU-kommissionen godkände Leqembi (lecanemab) för behandling av vissa vuxna med tidig Alzheimers sjukdom. Läkemedlet riktar sig mot beta-amyloid och är den första behandlingen i EU som angriper en bakomliggande sjukdomsmekanism.

Lecanemab godkänns i EU

EU-kommissionen godkände Leqembi (lecanemab) för behandling av vissa vuxna med tidig Alzheimers sjukdom. Läkemedlet riktar sig mot beta-amyloid och är den första behandlingen i EU som angriper en bakomliggande sjukdomsmekanism.

Viktiga framsteg inom hjärnforskning