Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren, Louise Candert

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 3 minuter

Vad är add? – Lättläst

Add är en form av adhd Den gör att man tänker och tar in information på ett annat sätt än personer utan diagnosen. Personer med add kan vara väldigt olika varandra.

Läs standardversioner om add

Sammanfattning

Add är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är en form av adhd utan överaktivitet.

Det betyder att du främst har svårt med:

  • uppmärksamhet
  • koncentration
  • planering
  • att komma i gång

Du är oftast inte överaktiv eller impulsiv. Det finns stöd och behandling som kan hjälpa dig i vardagen.

Om add

Add är en form av adhd.
Skillnaden är att du inte är överaktiv eller impulsiv på samma sätt.

Om du har add kan du:

  • ha svårt att hålla fokus
  • lätt bli distraherad
  • ha svårt att planera
  • ha svårt att avsluta uppgifter

Add är ingen sjukdom. Det handlar om hur din hjärna fungerar.

Svårigheterna är ofta mindre synliga för andra. Därför kan det ta lång tid innan du får en diagnos. Många får diagnosen först i vuxen ålder.

Så kan add märkas

Add påverkar främst din koncentration och din förmåga att organisera.

Du kan till exempel:

  • ha svårt att hålla fokus länge
  • ha svårt att följa instruktioner
  • glömma möten eller saker
  • tappa bort nycklar eller mobil
  • ha svårt att passa tider
  • ha svårt att komma i gång

Du kan också:

  • bli lätt distraherad
  • känna dig mentalt trött
  • ha svårt att uppskatta hur lång tid något tar

En del kan vara impulsiva, men det är mindre vanligt än vid adhd. Svårigheterna kan variera från person till person.

Barn med add:

  • Har svårt att fokusera
  • Dagdrömmer
  • Är i ”sin egen värld”

Vanliga svårigheter i vardagen

Arbete och studier

Du kan ha svårt att:

  • planera ditt arbete
  • hålla deadlines
  • organisera uppgifter
  • hålla fokus under möten

Det kan påverka din arbetssituation.

Relationer och socialt liv

Du kan:

  • tappa fokus i samtal
  • glömma saker som är viktiga för andra
  • känna dig missförstådd

Det kan leda till konflikter eller känsla av att stå utanför.

Ångest och självkänsla

Många med add känner:

  • stress
  • oro
  • att de inte räcker till
  • Du kanske oroar dig för att glömma något eller göra fel.

Trötthet

Trötthet är vanligt vid add.

Du kan:

  • ha svårt att somna
  • vakna ofta på natten
  • känna dig utmattad efter en dag med mycket intryck

Det tar mycket energi att hela tiden försöka koncentrera sig.

Skillnader mellan kvinnor och män

Add kan märkas på olika sätt.

Hos kvinnor är svårigheterna ofta mer inåtvända. Därför får många kvinnor diagnosen sent.

Kvinnor kan:

  • dölja sina svårigheter
  • försöka vara extra noggranna eller perfektionistiska
  • söka hjälp för ångest eller depression

Hos män kan svårigheterna vara mer synliga. De kan vara impulsiva och ha svårt att koncentrera sig. Därför upptäcks add ibland tidigare hos män.

Hur kan du själv underlätta vardagen?

Du kan prova olika strategier.

Till exempel:

  • ha fasta rutiner
  • använda kalender och påminnelser
  • dela upp stora uppgifter i små steg
  • arbeta i en lugn miljö
  • röra på dig regelbundet
  • göra en sak i taget

Små förändringar kan göra stor skillnad.

Diagnos och utredning

Om dina svårigheter gör att vardagen inte fungerar bra kan du söka hjälp.

Vart kan du vända dig?

  • Barn 0–5 år: BVC
  • Barn i skolålder: skolhälsovården
  • Vuxna: vårdcentral

Barn kan remitteras till BUP. Vuxna utreds ofta inom psykiatrin.

En utredning kan innehålla:

  • samtal om din vardag
  • frågor om barndomen
  • formulär
  • tester av koncentration och minne
  • en samlad bedömning

För att få diagnos behöver:

  • svårigheterna ha börjat före 12 års ålder
  • ha funnits under lång tid
  • märkas i minst två miljöer, till exempel hemma och på jobbet

Det är en specialist som gör bedömningen.

Behandling

Om du får diagnos kan du få stöd.

Det kan till exempel vara:

  • läkemedel som förbättrar koncentrationen
  • samtalsbehandling
  • strategier för planering och struktur

Kunskap är viktigt. När du förstår hur add påverkar dig blir det lättare att hitta lösningar.

Stöd i vardagen

Du kan få stöd från:

  • arbetsgivare
  • kommunen
  • närstående

Det kan handla om:

  • anpassningar på arbetet
  • boendestöd
  • stresshantering

Stöd från personer som förstår dig gör stor skillnad.

*Den här texten är bara till för att ge information.
Den ska inte användas för att ställa diagnos eller ge behandling.
Du kan läsa mer på 1177 Vårdguiden.
Om du har frågor om hälsa eller sjukdom ska du kontakta vården.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta