Hitta på sidan
Sammanfattning
Add är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är en form av adhd utan överaktivitet.
Det betyder att du främst har svårt med:
- uppmärksamhet
- koncentration
- planering
- att komma i gång
Du är oftast inte överaktiv eller impulsiv. Det finns stöd och behandling som kan hjälpa dig i vardagen.
Om add
Add är en form av adhd.
Skillnaden är att du inte är överaktiv eller impulsiv på samma sätt.
Om du har add kan du:
- ha svårt att hålla fokus
- lätt bli distraherad
- ha svårt att planera
- ha svårt att avsluta uppgifter
Add är ingen sjukdom. Det handlar om hur din hjärna fungerar.
Svårigheterna är ofta mindre synliga för andra. Därför kan det ta lång tid innan du får en diagnos. Många får diagnosen först i vuxen ålder.
Så kan add märkas
Add påverkar främst din koncentration och din förmåga att organisera.
Du kan till exempel:
- ha svårt att hålla fokus länge
- ha svårt att följa instruktioner
- glömma möten eller saker
- tappa bort nycklar eller mobil
- ha svårt att passa tider
- ha svårt att komma i gång
Du kan också:
- bli lätt distraherad
- känna dig mentalt trött
- ha svårt att uppskatta hur lång tid något tar
En del kan vara impulsiva, men det är mindre vanligt än vid adhd. Svårigheterna kan variera från person till person.
Barn med add:
- Har svårt att fokusera
- Dagdrömmer
- Är i ”sin egen värld”
Vanliga svårigheter i vardagen
Arbete och studier
Du kan ha svårt att:
- planera ditt arbete
- hålla deadlines
- organisera uppgifter
- hålla fokus under möten
Det kan påverka din arbetssituation.
Relationer och socialt liv
Du kan:
- tappa fokus i samtal
- glömma saker som är viktiga för andra
- känna dig missförstådd
Det kan leda till konflikter eller känsla av att stå utanför.
Ångest och självkänsla
Många med add känner:
- stress
- oro
- att de inte räcker till
- Du kanske oroar dig för att glömma något eller göra fel.
Trötthet
Trötthet är vanligt vid add.
Du kan:
- ha svårt att somna
- vakna ofta på natten
- känna dig utmattad efter en dag med mycket intryck
Det tar mycket energi att hela tiden försöka koncentrera sig.
Skillnader mellan kvinnor och män
Add kan märkas på olika sätt.
Hos kvinnor är svårigheterna ofta mer inåtvända. Därför får många kvinnor diagnosen sent.
Kvinnor kan:
- dölja sina svårigheter
- försöka vara extra noggranna eller perfektionistiska
- söka hjälp för ångest eller depression
Hos män kan svårigheterna vara mer synliga. De kan vara impulsiva och ha svårt att koncentrera sig. Därför upptäcks add ibland tidigare hos män.
Hur kan du själv underlätta vardagen?
Du kan prova olika strategier.
Till exempel:
- ha fasta rutiner
- använda kalender och påminnelser
- dela upp stora uppgifter i små steg
- arbeta i en lugn miljö
- röra på dig regelbundet
- göra en sak i taget
Små förändringar kan göra stor skillnad.
Diagnos och utredning
Om dina svårigheter gör att vardagen inte fungerar bra kan du söka hjälp.
Vart kan du vända dig?
- Barn 0–5 år: BVC
- Barn i skolålder: skolhälsovården
- Vuxna: vårdcentral
Barn kan remitteras till BUP. Vuxna utreds ofta inom psykiatrin.
En utredning kan innehålla:
- samtal om din vardag
- frågor om barndomen
- formulär
- tester av koncentration och minne
- en samlad bedömning
För att få diagnos behöver:
- svårigheterna ha börjat före 12 års ålder
- ha funnits under lång tid
- märkas i minst två miljöer, till exempel hemma och på jobbet
Det är en specialist som gör bedömningen.
Behandling
Om du får diagnos kan du få stöd.
Det kan till exempel vara:
- läkemedel som förbättrar koncentrationen
- samtalsbehandling
- strategier för planering och struktur
Kunskap är viktigt. När du förstår hur add påverkar dig blir det lättare att hitta lösningar.
Stöd i vardagen
Du kan få stöd från:
- arbetsgivare
- kommunen
- närstående
Det kan handla om:
- anpassningar på arbetet
- boendestöd
- stresshantering
Stöd från personer som förstår dig gör stor skillnad.
*Den här texten är bara till för att ge information.
Den ska inte användas för att ställa diagnos eller ge behandling.
Du kan läsa mer på 1177 Vårdguiden.
Om du har frågor om hälsa eller sjukdom ska du kontakta vården.

