Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren, Louise Candert

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 3 minuter

Vad är intellektuell funktionsnedsättning (IF)? – Lättläst

Att ha en intellektuell funktionsnedsättning betyder att det kan vara svårt att förstå saker. Man behöver ofta mer tid för att lära sig nytt. Det kan också vara svårare att klara sig själv hemma, i skolan och på jobbet. Med rätt stöd, tydliga rutiner och hjälpmedel kan vardagen bli enklare och man kan klara mer.

Läs standardversion

Sammanfattning

Intellektuell funktionsnedsättning kallas IF. Det betyder att du kan behöva mer tid och mer stöd för att förstå och klara nya saker. Du kan också behöva stöd i vardagen.

IF är ingen sjukdom. Det är något som finns hela livet. Med rätt hjälp och stöd kan du leva ett bra liv.

Du har rätt att få stöd från samhället.

Om intellektuell funktionsnedsättning (IF)

Intellektuell funktionsnedsättning kallas ofta IF.

Att ha IF betyder att du kan ha svårare att förstå vissa saker.
Du kan behöva mer tid för att lära dig nytt.

Hur mycket stöd du behöver är olika för olika personer. Vissa saker kan vara svåra. Vissa saker kanske du inte lär dig alls. Men du kan ändå ha ett bra liv med rätt hjälp och stöd.

Vad innebär IF?

IF är ingen sjukdom. Det är något som finns hela livet. IF påverkar hur hjärnan fungerar. Det kan göra det svårare att:

  • lära sig nya saker
  • förstå information
  • komma ihåg saker
  • planera och lösa problem
  • klara vardagliga uppgifter själv

Du är ändå som alla andra människor. Du kan känna glädje, kärlek, ilska och sorg.

Så kan vardagen påverkas

Med IF kan vardagen ibland bli svårare.

Du kan till exempel ha svårt med:

  • tid och tider
  • pengar och räkningar
  • läsning och räkning
  • att förstå information
  • nya eller oväntade situationer

Många klarar mycket själva, särskilt om de har rutiner och rätt stöd. Det kan vara lättare att förstå om du får tydliga förklaringar och får se och prova själv.

IF hos barn

De flesta får diagnosen IF när de är barn.

Barn med IF behöver ofta:

  • mer tid
  • mer hjälp
  • tydliga instruktioner

I skolan kan vissa barn gå i anpassad grundskola. Andra går i vanlig skola men får anpassad undervisning. Många barn med IF lär sig läsa och skriva.

Om vuxna tror att ett barn har IF kan små barn få hjälp via BVC. Skolbarn kan få hjälp via elevhälsan.

Det är bra att få hjälp tidigt.

Leva med IF

Du som är vuxen och har IF kan bo:

  • i egen bostad med stöd
  • eller i gruppbostad med personal

Många vuxna med IF:

  • arbetar
  • studerar
  • eller har daglig verksamhet

När du blir äldre kan du behöva mer hjälp. Det kan gälla till exempel:

  • hälsa
  • minne
  • ork
  • ensamhet

Diagnos

De flesta får diagnosen IF som barn. Men vissa får den först som vuxna.

Om du är vuxen och tror att du har IF kan du kontakta vårdcentralen.

En utredning görs för att se:

  • hur du tänker och förstår
  • hur du klarar vardagen
  • vilket stöd du behöver

Hjälp och stöd

Du har rätt till stöd från samhället.

Du kan till exempel få:

  • stöd i skolan
  • stöd hemma
  • stöd på fritiden

Som vuxen kan stöd vara:

  • boendestöd
  • daglig verksamhet
  • kontaktperson
  • gruppbostad eller servicebostad
  • personlig assistans

Mycket stöd ges enligt LSS. Det betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Kommunen kan berätta vilket stöd du kan få.

Habilitering

Habiliteringen finns i regionen där du bor.

Där kan du få hjälp att:

  • klara vardagen bättre
  • träna färdigheter
  • må bättre i livet

På habiliteringen arbetar olika yrkespersonersom kan ge stöd och råd.

Kom ihåg

Du är inte ensam om att ha IF.

Med rätt stöd kan du:

  • klara vardagen bättre
  • känna trygghet
  • ha ett bra liv

Du har rätt till hjälp. Du har rätt att bli lyssnad på.

Läs standardversion om IF

*Den här texten är bara till för att ge information. Den ska inte användas för att ställa diagnos eller ge behandling. Du kan läsa mer på 1177 Vårdguiden.

Om du har frågor om hälsa eller sjukdom ska du kontakta vården.

Mer om intellektuell funktionsnedsättning

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.

Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström & Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.

Läs mer
David Larsson Heidenblad samtalar med Fredrik Berling på en scen.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.

Läs mer
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta