Vad är trigeminusneuralgi

Vid trigeminusneuralgi får man plötsliga anfall av smärta i ansiktet. Smärtan är mycket intensiv och ofta värre än någon annan smärta man upplevt tidigare och kallas därför ibland för ”självmordssjukan”.

Smärtan vid trigeminusneuralgi sitter i området där trigeminusnerven breder ut sig. Trigeminusnerven är den stora ansiktsnerven som förser ansiktet med känsel och som signalerar smärta vid skador. Den utgår från hjärnstammen (som ligger baktill under stora hjärnan) och delar upp sig i många grenar.

Tre huvudgrenar täcker var sin del av ansiktet. En stor nervgren går till ansiktets nedre del, ner mot hakan. En andra nervgren går till kinden och en tredje till ögat och pannan. Det är i dessa delar av ansiktet som smärtan uppstår.

Trigeminusneuralgi drabbar 15–30 fall per 100 000 invånare och år och är relativt ovanlig. Sjukdomen debuterar oftast efter 50 års ålder och är vanligare hos kvinnor än hos män. Trigeminusneuralgi är inte ärftligt.

Trigeminusneuralgi kan delas in i tre grupper, utifrån vad smärtan beror på: Klassisk, sekundär eller idiopatisk.

• Klassisk: Smärtan beror på att en kärlslynga* trycker på trigeminusnervens rot vid utträdet från hjärnstammen.
• Sekundär: Kan uppstå vid skada i hjärnstammen eller som symtom till följd av sjukdomar som exempelvis MS (multipel skleros) eller en tumör.
• Idiopatisk: Innebär att man inte vet vilken orsaken är.

* Kärlslynga = del av ett blodkärl (ofta en artär) som blivit slingrig och har böjt sig och bildat en loop eller svängning.

Typiskt för smärtan är att man har minst tre av fyra följande punkter:

• Återkommande smärtattacker i ena sidan av huvudet, som varar 1–2 sekunder.
• Smärtan är svår och intensiv.
• Smärtan kan vara skärande, huggande eller kännas som en elektrisk stöt.
• Smärtan kan utlösas av harmlös stimulering av den drabbad ansiktshalvan.

Attackerna är sekundkorta i början av sjukdomsförloppet men kan efter hand bli upp till minutlånga och återkomma flera gånger per dygn.

Man kan få flera anfall efter varandra. Man kan också ha perioder när man inte har några anfall alls. Smärtan kan vara så pass svår att man inte kan prata eller äta under attackperioderna.

Svåra smärtor i samband med födointag och vid tandborstning kan leda till att man undviker att äta och att man går ner i vikt eller undviker att borsta tänderna och får en dålig munhygien.

Fram till 1920-talet, då man började med kirurgisk behandling, var trigeminusneuralgi en dödlig sjukdom just för att patienterna hade så svårt att få i sig mat och dryck på grund av smärtorna.

Ofta misstolkas smärtan och man upplever att den kommer från bihålor eller tänder. Trigeminusneuralgi kan förväxlas med andra sjukdomstillstånd som bältros, skada på trigeminusnerven efter exempelvis tandkirurgi, migrän eller Hortons huvudvärk.⁵

Utlösande orsaker

Smärtattackerna kommer ofta i samband med att man:

• äter
• pratar
• tvättar sig i ansiktet
• borstar tänderna eller rakar sig
• utsätts för kyla eller värme
• skrattar
• rör på sig.

Det är vanligt att ha en triggerpunkt/zon någonstans i ansiktet – det kan vara på kinden, näsvingen eller läpparna – som vid beröring utlöser smärtan. Det kan räcka med lätt tryck, beröring eller vibration mot en sådan triggerpunkt/zon för att trigeminusgrenen ska utlösa en smärtattack.

Den egna beskrivningen av besvären i kombination med en kroppsundersökning av läkare brukar ofta räcka för att läkaren ska kunna ställa diagnosen. I vissa fall kan ytterligare undersökningar behöva göras. Då kan det handla om att lämna ryggvätskeprov eller att bli undersökt med magnetkamera eller röntgen.

Läkemedel

Trigeminusneuralgi behandlas i första hand med läkemedel för att dämpa retbarheten och smärtan från nerven. Man använder läkemedel inom gruppen antiepileptika, som också används mot epilepsi, med syfte förebygga eller lindra smärtan.

Isbehandling kan lugna smärtan. Man kan trycka en ispåse hårt mot det smärtande området. Även värmebehandling och avslappningsbehandlingar av olika slag kan lindra smärtan.

Man kan också undvika utlösande faktorer genom att exempelvis täcka ansiktet så mycket som möjligt om man ska gå ut i kyla, borsta tänderna i ljummet vatten och att tugga på den ”friska” sidan av ansiktet.

Forskning kring trigeminusneuralgi fokuserar på att undersöka hur vanligt trigeminusneuralgi är, att identifiera orsaker, förbättra diagnos och utveckla effektivare behandlingar.

Ett område som studerats i både USA och Tyskland är kopplingen mellan infektioner inuti käkbenet och trigeminusneuralgi.

… redan år 1665 kom en läkare vid namn Laurentius Bausch från Schweinfurt i kontakt med patienter som hade denna plågsamma ansiktssmärta?

… tillståndet kallas ”tic doloreux” på franska, då smärtan kan vara så svår att man rycker till när attacken kommer?

… smärtan förekommer oftast i högra ansiktshalvan?