Hjärnfonden

Tryggt att ge

  • 90-konto
  • Trygg signering med BankID
  • Månadsgåva via autogiro
  • 30+ år av hjärnforskning

Bli månadsgivare

Som månadsgivare är du med och bidrar till fler livsviktiga forskningsgenombrott, så att fler kan leva längre och med bättre livskvalitet.

Hur mycket vill du ge?

Pengarna dras automatiskt den 28:e varje månad. Du kan när som helst avsluta.
Om du ger minst 200 kr / mån kan du ha rätt till skattereduktionDin gåva kan ge rätt till skattereduktion på 25 % av beloppet. Max 3 000 kr per år (motsvarar totalt 12 000 kr). Endast gåvor på minst 200 kr per tillfälle räknas, och du måste skänka minst 2 000 kr totalt under året.
Gåvan måste vara en penninggåva till godkänd organisation, och mottagaren måste ha dina personuppgifter.
Skattereduktionen redovisas automatiskt i din deklaration nästa år. Endast du som inbetalare har avdragsrätt.

Vanliga frågor och svar

Så fördelades gåvorna 2025

Så fördelades gåvorna 2025

  • Forskning och information 85.9%
  • Insamlingskostnader 12.3%
  • Administration 1.8%

Forskning som förändrar liv

Tack vare gåvor kan forskare ta nästa steg mot kunskap, diagnoser och behandlingar som gör skillnad i människors liv.

Porträtt av Thomas Mattsson.

Thomas fick nya dopaminceller transplanterade i hjärnan

Två år efter den unika Parkinsonbehandlingen kan Thomas röra sig friare och minska sin medicinering. Studien i Lund visar hur långsiktigt finansierad hjärnforskning kan flytta en idé från labbet till en möjlig väg för framtidens behandlingar.

Niklas står med sin dotter i sin famn och blickar ut.

Niklas ALS bromsades av ny behandling

Niklas bär på en ärftlig ALS-form som tidigare tagit både hans pappa och farfar. Genom forskning fick han tillgång till tofersen – ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet vid SOD1-ALS. Det visar varför fortsatt forskning behövs: varje framsteg kan förändra vad som är möjligt.

Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium.

Alzheimerläkemedel bromsar sjukdomens förlopp

Leqembi är ett av de första godkända läkemedlen i Europa som kan bromsa den underliggande sjukdomsprocessen vid tidig Alzheimers sjukdom. Forskning som Hjärnfonden har finansierat ligger bakom framsteget – ett konkret exempel på hur gåvor kan bidra till nästa steg i hjärnforskningen.

Porträtt av Thomas Mattsson.

Thomas fick nya dopaminceller transplanterade i hjärnan

Två år efter den unika Parkinsonbehandlingen kan Thomas röra sig friare och minska sin medicinering. Studien i Lund visar hur långsiktigt finansierad hjärnforskning kan flytta en idé från labbet till en möjlig väg för framtidens behandlingar.

Niklas står med sin dotter i sin famn och blickar ut.

Niklas ALS bromsades av ny behandling

Niklas bär på en ärftlig ALS-form som tidigare tagit både hans pappa och farfar. Genom forskning fick han tillgång till tofersen – ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet vid SOD1-ALS. Det visar varför fortsatt forskning behövs: varje framsteg kan förändra vad som är möjligt.

Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium.

Alzheimerläkemedel bromsar sjukdomens förlopp

Leqembi är ett av de första godkända läkemedlen i Europa som kan bromsa den underliggande sjukdomsprocessen vid tidig Alzheimers sjukdom. Forskning som Hjärnfonden har finansierat ligger bakom framsteget – ett konkret exempel på hur gåvor kan bidra till nästa steg i hjärnforskningen.

Forskningen flyttar fram gränsen

Blodprov, AI-diagnostik, stamceller och individanpassad behandling visar hur snabbt hjärnforskningen rör sig framåt. Din gåva hjälper forskarna att ta nästa steg.

En läkare som pekar på skiktröntgenbilder av en persons hjärna.

Genetisk data

Rätt behandling, tidigare

Genetisk data kan hjälpa vården att se vilka patienter som har störst nytta av en viss behandling. Då kan fler få rätt insats tidigare och vården anpassas mer efter individen.

Stamceller

Nya celler kan ersätta skadade

Vid Parkinsons sjukdom testas transplantationer av dopaminproducerande nervceller. Forskningen visar hur cellbehandling kan bli en väg till att återställa förlorad funktion.

Närbild på forskare som pipetterar.

Blodprov

Ett blodprov kan ge fler svar

Med biomarkörer och AI utvecklar forskare metoder för att upptäcka flera hjärnsjukdomar i samma blodprov. Det kan göra diagnostiken tidigare, enklare och mer träffsäker.

AI

AI kan göra diagnosen mer träffsäker

Med PET-kamera och AI kan forskare hitta mönster som skiljer Parkinsons sjukdom från liknande tillstånd. Det kan ge säkrare diagnoser och mer relevant behandling.

Så gör din gåva skillnad

2 091

forskningsprojekt har möjliggjorts av gåvor sedan 1995

1,7mkr

kronor har fört svensk hjärnforskning framåt

30 år

av forskningsstöd som har fört hjärnforskningen framåt

Redan månadsgivare?

Tack för att du redan möjliggör att vi kan stärka forskning gällande hjärnan. Genom att höja ditt månadsbelopp ökar chanserna för att snabbare lösa hjärnans gåta.

Höj månadsgåva

Kontakta oss

Du är alltid välkommen att kontakta oss om du har frågor om Hjärnfonden eller vill veta hur du kan stötta forskningen om hjärnan.

Givarservice öppettider

Måndag–torsdag: 09.00–16.00; fredag: 09.00-12.00.
(Lunchstängt varje dag: 12.00–13.00)

Ring givarservice

020-523 523

Mejla givarservice

givarservice@hjarnfonden.se

Mejla
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta

Följ oss

InstagramFacebookLinkedinYouTube