Hjärnfonden
Ge en gåva

Ardem Patapoutian (tv) och David Julius får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Foto: KI

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021

I dag är det nobeldagen och nobelprisen delas ut. Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin belönas för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckterna kan bana vägen till att utveckla nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

Förmågan att uppfatta värme, kyla och beröring är avgörande för vår överlevnad och utgör en förutsättning för att uppleva och tolka världen omkring oss.
David Julius använde kapsaicin, ett ämne som finns i chilipeppar och som framkallar känslan av hetta, för att identifiera en sensor som kan registrera värme i hudens nervtrådar. Sensorn som David Julius upptäckte med hjälp av kapsaicin kallas TRPV1 och är en sk jonkanal som aktiveras av smärtsam värme. Flera liknande  jonkanaler har också identifierats och vi förstår nu hur olika temperaturer kan ge upphov till elektriska signaler i nervsystemet.

Ardem Patapoutian har använt sig av en metod för att förstå hur celler reagerar på mekaniskt tryck, och upptäckte då en helt ny klass av sensorer. Dessa finns både i hudens nervändar och i inre organ. Sensorn som han först identifierade tillhör en tidigare helt okänd  klass av tryckkänsliga jonkanaler och har fått namnet Piezo1. Ytterligare ett protein, Piezo2, upptäcktes genom dess nära släktskap till Piezo1.

Ardem Patapoutians forskargrupp visade sedan att Piezo2 behövs för kroppens förmåga att känna av beröring på huden. Piezo2 har också en avgörande roll för att registrera musklernas anspänning vilket gör att nervsystemet känner av kroppens olika delar och deras position i rummet, ett sinne kallat proprioception.

David Julius och Ardem Patapoutians upptäckter innebär att vi nu förstår hur förnimmelse av värme, hetta, kyla och olika mekaniska stimuli kan omvandlas till nervsignaler som gör att vi kan uppfatta och anpassa oss till vår omvärld.

Upptäckterna har betydelse för en rad fysiologiska processer och sjukdomstillstånd och kan bana vägen för nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

 

Relaterat

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar
Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta