Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 2 minuter

Hasse Walum, Hjärnfondens stipendiat 2015, forskar om autism

Hasse Walum har fått Hjärnfondens stipendium för 2015. Här berättar han vad stipendiet betyder för h0nom och om sin forskning inom autism. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Porträtt av Hasse Walum.

”För att kunna nå djuplodande kunskap om mänskligt beteende behöver vi studera hjärnan”

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Jag är intresserad av hur hormonet oxytocin påverkar socialt beteende. De senaste åren har en mängd vetenskapliga studier undersökt vilken effekt nässpraybehandlingar med oxytocin har på människor. Det är dock osäkert hur effektiv denna typ av behandling verkligen är. Jag undersöker ett alternativt sätt att studera hur oxytocin påverkar beteende. Det finns preparat som i djurförsök har visats påverka hur mycket oxytocin kroppen själv utsöndrar. Mitt forskningsprojekt går ut på att testa dessa preparat i rhesusapor, djur som är nära besläktade med oss människor.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?
Min förhoppning är att de preparat som vi studerar i apor kommer visa sig ha positiva effekter på socialt beteende, vara mer effektiva än nässpraybehandlingar med oxytocin, och ha få bieffekter.

Vad betyder din forskning?
Om det projekt jag beskriver visar sig vara framgångsrikt kan de undersökta preparaten i framtiden användas för att hjälpa människor med mentala åkommor karaktäriserade av problem med sociala interaktioner, så som autism.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av bättre förstå mänskligt beteende, och för att kunna nå djuplodande kunskap om beteende behöver vi studera hjärnan.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?
Hjärnfondens stipendium gör det möjligt för mig att stanna vid Emory University och undersöka ovan beskriva frågor under år 2015. Ett stipendium från en finansiär oberoende av universitetet ger mig frihet att låta forskningen jag bedriver utvecklas i den riktning som resultaten föreslår.

Vad är din drivkraft som forskare?
Forskning går ut på att ställa frågor och sedan finna svaret själv. Jag har svårt att tänka mig ett arbete som skulle kunna passa mig bättre.

Ge en gåva till stöd för forskning om autism

Relaterat

Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Johan Isaksson leg. psykolog, docent och adjungerad lektor vid Uppsala universitet.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.
Läs mer
Porträtt på forskaren Catharina Lavebratt.

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.
Läs mer
Porträtt av Zheng Chang.

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta