Mathias Rask-Andersen, Hjärnfondens stipendiat 2014 och 2015, forskar om ätstörningar

Mathias Rask-Andersen har fått Hjärnfondens stipendium för 2015. Här berättar han vad stipendiet betyder för honom och om sin forskning inom ätstörningar. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Min forskning handlar om genetiska riskfaktorer och mekanismer som påverkar kroppens viktreglering. Dessa innefattar flera aspekter av människans fysiologi såsom centrala mekanismer som styr aptit, impulskontroll och homeostas. Hjärnan och resten av kroppen kommunicerar dock och samarbetar för att sträva efter en balans mellan energiförbrukning och energiförbrukning. Den ekonomiska utvecklingen under 1900-talet har genererat ett överflöd av billig kalori- och smakrik mat som marknadsförs aggressivt till befolkningen. Vår anpassningsförmåga till denna miljö är inte adekvat vilket har resulterat i en dramatisk ökning av övervikt och fetma, och förekomsten av relaterade metabola sjukdomar: diabetes, metabolt syndrom, hjärt-kärlsjukdom, samt förslitningsskador som artros. Ur ett genetiskt perspektiv ses vikt som ett ’komplext drag’ vilket innebär att vikt är under påverkan av ett stort antal vanligt förekommande genetiska variationer. Hittills har man identifierat runt ett femtiotal genetiska variationer som är associerade med vikt. Flera av dessa varianter tror också vara kopplade till centrala mekanismer för födointagsreglering.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

Vi är nu i en fas där vi behöver intensiv grundforskning för att utreda de molekylära effekterna av dessa genetiska variationer. När vi förstår dessa finns möjligheten att vi kan anpassa befintlig behandling eller utveckla ny behandling mer anpassad efter individens genetiska profil för att minska risken för skadlig övervikt och fetma. En ökad förståelse för centrala mekanismer som styr kroppens viktrelgering och födointag är också av betydelse för behandlingen av ätstörningar såsom Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa samt ätstörningar utan närmare specifikation (UNS), men även behandling av kakexi. I studier på hjärnans aktivitet hos patienter nyligen diagnosticerade med ätstörningar kan man också se hyperaktivitet i delar av hjärnan involverade i ’Top-down’ kontroll av beteenden, dvs. utföranden av beteende i linje med långsiktiga mål. Detta ligger i linje med modellen av ätstörningar med restriktiv beteenden där en sjuklig kontroll av födointagsimpulser är inblandad.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Hjärnfondens stipendie är enormt viktigt för mig av flera anledningar. Som postdoktorell forskare är det en fantastisk merit och ger mig möjlighet att utveckla min kompetens inför framtiden då jag hoppas kunna fortsätta inom den akademiska forskningen. Det förtroende som Hjärnfondens stipendie innebär är också av stor betydelse för mig.

Vad är din drivkraft som forskare?

Som forskare drivs jag av den potentialen som grundforskning har haft att göra nytta i modern tid. Så gott som alla betydelsefulla förbättringar inom hälsa och sjukvård är direkt eller indirekt sprunga ur evidensbaserad grundforskning. Vi är också i en väldigt spännande fas då tekniska landvinningar inom genetik har öppnat en mängd vägar framåt för att bättre förstå sjukdomar, beteende och komplexa drag. Jag kan inte tänka mig ett mer intressant och stimulerande arbete.