Hjärnfonden
Ge en gåva

Cykelhjälm kan skydda mot skallskador vid en olycka.

Hjärnfonden kräver cykelhjälm för alla

Trots att cyklandet ökar är det bara tre av tio vuxna som använder hjälm, enligt senaste statistik från NTF. Hjärnfonden vill att cykelhjälmslagen ska gälla för alla. En studie från Trauma Centrum Karolinska visar att cykelhjälm har en skyddande effekt och kan förhindra svåra hjärnskador.

Varje år måste drygt 19 000 personer uppsöka sjukvården i samband med cykelolyckor och drygt 3 530 skadas så svårt att de måste läggas in för fortsatt behandling. Vanligaste skadorna är blödningar följt av frakturer och sårskador men allvarligast är huvudskador som kan leda till bestående hjärnskador.

Risken för att drabbas av hjärn- och ansiktsskador ökar betydligt bland cyklister som kolliderar med andra fordon och inte använder hjälm, visar en mindre studie utförd vid Trauma Centrum Karolinska som studerat patienter som behandlats i samband med cykelolyckor.

Eric Thelin är läkare och postdoc vid Karolinska Institutet, han forskar om traumatiska hjärnskador. Enligt Eric är just traumatiska hjärnskador en mycket vanlig dödsorsak och överlevande drabbas oftast av livslånga handikapp. Även en mildare hjärnskada kan ge besvärliga konsekvenser och försämra livskvaliteten.

– Genom den mindre studien på cykelolyckor från Karolinska ser vi samma trend som i andra större utländska studier, det vill säga att cykelhjälm vid olycka skyddar mot olika typer av skall- och hjärnskador, säger Eric Thelin.

Återhämtningen efter en hjärnskada tar olika lång tid beroende på hur stor skadan är, var den sitter men också åldern har betydelse. Den yngre hjärnan har oftast en bättre förmåga att läka än vad den äldre hjärnan har, men yngre kan få svårt med inlärning, även efter milda hjärnskador.

Hjärnskakning eller allvarlig hjärnskada?

I samband med att man slår i huvudet skakas hjärnan om och slår mot skallbenet. En person som drabbas av våld mot huvudet och känner sig påverkad efter olyckan ska uppsöka vård eftersom det finns risk för blödningar som inte märks direkt utan kan bli värre med tiden. Genom skiktröntgen kan man upptäcka om det rör sig om en hjärnskakning eller en blödning och därmed en allvarligare hjärnskada. Vid en hjärnskakning ska det inte finnas några tecken till blödningar på hjärnan vid en skiktröntgen. Den som drabbas av en hjärnskakning t.ex. vid en cykelolycka kan en längre tid efteråt ha besvär med trötthet, sömnbesvär, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Det är viktigt att hjärnan får återhämta sig efter en hjärnskakning och därför bör man undvika TV-spel, långvarigt TV-tittande och annat som stimulerar och tröttar ut hjärnan under återhämtningsperioden. Det är viktigt att ha uppsikt över den som nyss drabbas av våld mot huvudet för om försämring sker kan det vara tecken på att en hjärnblödning har utvecklats vilket kan kräva operation eller annan vård på sjukhus.

Anders Hånell, Hjärnfondens stipendiat 2015, forskar om traumatisk hjärnskada.
Läs om hans forskning här.

Relaterat

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer

Tacklingen som förändrade hockeyproffsets liv

Brynässpelaren Daniel Pailles liv förändrades på en sekund. Den svåra smällen i Gavlerinken satte punkt för hans karriär.
Läs mer

Samhällets dolda kris: Hjärnans diagnoser kostar Sverige 295 miljarder per år

Fyra miljoner svenskar lever med en hjärndiagnos – till en samhällskostnad på närmare 300 miljarder kronor årligen. Ny rapport från Hjärnfonden och Lumell Associates belyser sjukdomsbörda, lidande och ekonomiska konsekvenser.
Läs mer
En bild elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Läs mer
Två elever studerar

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
Läs mer
En flicka sitter vid ett bord och skriver på ett papper.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta