Hjärnfonden
Ge en gåva

Bättre behandling för traumatisk hjärnskada

Anders Hånell vid Karolinska Institutet vill ta fram en behandling som kan motverka de negativa aspekterna av den inflammation som ofta uppkommer i samband med en traumatisk hjärnskada. Både 2015 och 2016 har han fått Hjärnfondens stipendium för sin forskning.

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Vill du ge en gåva till forskningen om hjärnskada?

”Hjärnan är inte bara det mest komplicerade och fascinerade organet i människokroppen, det är också ett vetenskapligt område med en mängd intressanta frågeställningar”

Anders HånellAnders Hånell, Hjärnfondens stipendiat 2015 och 2016
Ålder:
36
Född:
Sundsvall
Universitet:
Karolinska Institutet
Forskningsområde:
Traumatisk hjärnskada

Anders Hånell har fått Hjärnfondens stipendium både 2015 och 2016. Här berättar han vad stipendiet betyder för honom och om sin forskning inom hjärnskada. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

– Forskningen syftar till att ge en bättre förståelse av den inflammation som orsakas av traumatiska hjärnskador. Inflammationen tros ha både positiva och negativa komponenter som dessutom troligen skiljer sig mellan den akuta och den kroniska fasen av hjärnskadan.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

– En behandling som kan motverka de negativa aspekterna av inflammation efter traumatisk hjärnskada utan att förlora de läkande, positiva processerna.

Vad betyder din forskning?

– På sikt kan forskningen bidra till bättre behandlingar för patienter som drabbas av traumatiska hjärnskador.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Hjärnan är inte bara det mest komplicerade och fascinerade organet i människokroppen, det är också ett vetenskapligt område med en mängd intressanta frågeställningar. Kliniskt är hjärnan också platsen för en rad betydelsefulla sjukdomar.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

– Att ha blivit utvald i konkurrens med ett flertal andra forskare är naturligtvis en stor merit. Att ha sin försörjning tryggad för en längre period ger också möjlighet att lägga mer fokus på forskning istället för att söka anslag.

Relaterat

Ishockeyspelare

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.

“Det är vår dröm att han skall kunna gå igen”

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.

Alexander Viktorin vill förbättra vården vid bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som drabbar 1-3 procent av befolkningen. Den behandlas framför allt med läkemedel men eftersom sjukdomen innefattar tillstånd av mani och depression behövs ofta flera olika läkemedel. Hjärnfondens postdoktorala stipendiat Alexander Viktorin från Karolinska Institutet kommer att undersöka effekten av enskilda och kombinerade läkemedel på sjukdomen.

Ögonrörelserna lever längst vid ALS

Varför är nervcellerna som styr våra ögonrörelser förskonade vid den dödliga sjukdomen ALS? Det ska forskaren Nigel Kee vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärnfondens ta reda på. Om vi kan förstå vilka egenskaper som leder till att vissa nervceller lever längre skulle det kunna leda till en ny behandling som bromsar sjukdomen.

Hjärnan i magen

Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta