Hjärnfonden
Ge en gåva
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Tove Smeds

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.

Idrottsutövare inom kontaktsporter som t ex ishockey, handboll, utförsåkning och fotboll, har en ökad risk att drabbas av slag mot huvudet och påföljande hjärnskakning. Även lättare skallskador kan få allvarliga konsekvenser.

I många fall är symtomen efter hjärnskakningen övergående, men allt fler idrottare lider av långvariga besvär som leder till att de har svårt att arbeta, gå i skola eller idrotta. Symtomen förvärras av aktivitet eller intryck och innebär bland annat huvudvärk, depression, ångest, illamående, svårighet att fokusera blicken en längre tid och problem med balansen.

– Det har varit oklart vad dessa symtom beror på och svårt för vården att hjälpa dessa personer. Vi ville undersöka detta närmare för att hitta vad som egentligen orsakar symtomen, säger Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus med specialintresse för idrottsrelaterade skallskador och en av forskarna bakom studien.

Idrottarnas hjärnor studerades med 7-Tesla

Totalt inkluderades 42 personer i studien. I den ena gruppen ingick 21 friska idrottare och i den andra 21 elitidrottare som alla drabbats av idrottsrelaterad hjärnskakning och som därefter i mer än sex månader upplevt symtom. Alla studiedeltagare genomgick olika tester där forskarna undersökte bland annat deras balansorgan.

Med hjälp av avancerad magnetkamera, så kallad 7-Teslakamera, studerades idrottarnas hjärnor för att förstå mer om vad som orsakade symtomen. Forskarna fann skador på balansorganet i innerörat hos 13 idrottare i gruppen med långvariga besvär. I gruppen friska idrottare hade 3 personer liknande skador.

Skadad nervcell

– Testresultaten visar att skadan sitter i vestibularisnerven, som är kopplad till båggångarna i ett hålrum inuti skallbenet och som ligger i direkt anslutning till snäckan i örat. Dessa skador leder till att de inåtgående nervimpulserna inte fungerar som de ska och att hjärnan därför inte får den viktiga information om kroppsrörelser och känselintryck som krävs för att upprätthålla en bra balans, säger Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

När man drabbas av hjärnskakning beror det ofta på att huvudet roterar för snabbt, till exempel vid tackling inom ishockey.

– Vi har inte undersökt idrottare med kortvariga problem efter slag mot huvudet, dem kan vi inte säga något om. Den här studien gäller idrottare med långdragna symtom efter hjärnskakning. Den rotation av huvudet som uppstår i samband med hjärnskakning leder till en dragning i vestabularisnerven, som sedan leder till besvären. Nu när vi har mer kunskap om vad problemen beror på är det lättare att hitta terapier för hur vi ska hjälpa dessa personer, säger Niklas Marklund.

Studien har delvis finansierats av Hjärnfonden genom  forskningsbidrag till Niklas Marklund

Läs mer om studien här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ishockeyspelare

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

“Det är vår dröm att han skall kunna gå igen”

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.

Hopp om nytt sätt att läka ryggmärgsskador

Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad och den som drabbas blir ofta av med vissa funktioner permanent. Nu har Christian Göritz och hans medarbetare vid Karolinska Institutet hittat ett sätt att främja funktionsåterhämtning hos ryggmärgsskadade möss.
Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av att en propp eller blödning i hjärnan.

Strokedagen

Idag är strokedagen och det vill vi uppmärksamma. Stroke är ett samlingsnamn på de symptom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel. Syrebristen uppkommer när en blodpropp har bildats i något av hjärnans blodkärl, hjärninfarkt. Stroke kan även uppstå när ett blodkärl brister inne i hjärnan eller på hjärnans yta, hjärnblödning.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta