Förlossning är enda boten mot havandeskapsförgiftning. Lina Bergman är en av Hjärnfondens stipendiater och hon vill hitta mödrar som ligger i riskzonen för att få komplikationer.

Lina Bergman-förlossningsläkaren som fastnade för hjärnan

Havandeskapsförgiftning är den vanligaste orsaken till mödradödlighet och hjärnkomplikationer ligger bakom flest dödsfall. Lina Bergman, en av Hjärnfondens stipendiater vill hitta markörer som visar vilka kvinnor som har hög risk för att drabbas av hjärnpåverkan och vill förstå vilka sjukdomsmekanismer som ligger bakom så att de kan behandlas i tid. #postkodffekten

Namn: Lina Bergman
Universitet: Uppsala Universitet, Göteborgs Universitet och Stellenbosch Universitet
Hemort: Falun
Forskningsområde: Hjärnkomplikationer till havandeskapsförgiftning (preeklampsi)

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Preeklampsi är en graviditetsspecifik sjukdom som kan påverka samtliga organ hos mamman och är en av de vanligaste orsakerna till mödradödlighet. En av de farligaste komplikationerna som ligger bakom flest dödsfall är hjärnödem (ökad mängd vätska i hjärnvävnaden) och kramper (eklampsi). Enda boten är förlossning men man kan även skydda mot kramper samt behandla kramper med magnesiumsulfat.

Lina Bergman, förlossningsläkare som forskar om hjärnkomplikationer vid havandeskapsförgiftning.
Lina Bergman forskar om hjärnkomplikationer vid havandeskapsförgiftning. Hon är en av de forskare som fått ett stipendium från Hjärnfonden. #postkodeffekten

Det går idag inte att förutsäga vilka som kommer att drabbas av hjärnkomplikationer.  Det finns även en stor kunskapslucka vad gäller de bakomliggande orsakerna där vi tror att genomsläppligheten från hjärnans blodkärl och regleringen av blodflödet i hjärnan kan spela stor roll.

Jag vill undersöka möjligheten att förutsäga komplikationer så att vi i tid kan behandla och förlösa kvinnor som löper hög risk.  Dessutom vill jag  lära mig mer om de bakomliggande orsakerna genom att undersöka hjärnan med MR och blodflödesundersökning med ultraljud hos kvinnor som drabbats av eklampsi.

I västvärlden är dessa komplikationer ovanliga och 99% av dödsfallen sker i utvecklingsländer. Därför är mitt huvudprojekt förlagt till Kapstaden där vi har skapat en biobank för preeklampsi med fokus på hjärnkomplikationer.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa kvinnor som är drabbade av preeklampsi?

Biomarkörer i blod kan förhoppningsvis visa sig förutsäga hjärnkomplikationer. Det skulle hjälpa oss att identifiera vilka kvinnor som löper hög risk och därigenom behandla rätt kvinnor.  Vi kan även undvika att missa kvinnor som riskerar att dö till följd av eklampsi. Genom att förstå bakomliggande orsaker kan även nya mekanismer för behandling som skyddar hjärnan identifieras.  På så sätt kan vi förhoppningsvis i framtiden förhindra att komplikationer uppstår.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Preeklampsi är en sjukdom som kan variera väldigt mycket mellan individer där en mindre del får svåra komplikationer. Utmaningen de kommande åren för alla som forskar inom preeklampsi är att identifiera olika grupper bland de som fått diagnosen.  Då kan det gå att veta vilka som har högre risk för allvarlig sjukdom så att rätt resurser kan sättas in på ett tidigt stadium.

En utmaning är även att öka medvetenheten och engagemanget för preeklampsi som en viktig sjukdom världen över där vi potentiellt skulle kunna rädda många nyblivna mammors liv om vi kunde få resurser att lära oss mer om dessa allvarliga komplikationer.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag är förlossningsläkare men fastnade direkt för hjärnan när jag började forska inom preeklampsi då jag snabbt insåg att detta är den mest komplexa och allvarliga komplikationen men som det forskats så  otroligt lite om.

Hjärnan är ett avancerat organ som ständigt utmanar och ju mer jag lär mig om dess funktion och struktur desto mer finns det att lära. Att drabbas av en hjärnsjukdom ger så stora konsekvenser både för individen och samhället och att kunna förbättra prognosen efter preeklampsi och hjärnpåverkan skulle göra en enorm skillnad för dessa kvinnor som fortfarande är unga och förstås även deras familjer.

Vad är din drivkraft som forskare?

Nyfikenheten att lära mig mer och önskan om att kunna förbättra förutsättningarna för kvinnor världen över.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.