Hjärnfonden
Ge en gåva
Ishockeyspelare

Idrottare som får upprepade hjärnskakningar kan få långvariga problem, med sämre minne, hjärntrötthet och depression.

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.

Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet
Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet, forskar om hjärnskador.

Traumatisk hjärnskada, eller skallskada, är en viktig orsak till för tidig död, kvarstående handikapp och funktionsnedsättning hos yngre personer i västvärlden

Niklas Marklund är professor i neurokirurgi vid Lunds universitet och traumatisk hjärnskada är hans primära forskningsfält. Han kombinerar klinisk och experimentell forskning, med neurokirurgisk verksamhet.

-Min forskargrupp använder experimentella och kliniska tekniker att studera traumatisk hjärnskada, från de allra svåraste skadorna till de mer milda skadorna som kan ses exempelvis efter hjärnskakning inom idrotten. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada och ett viktigt mål för min forskning är att förbättra den, säger Niklas Marklund.

Det är vanligt att patienter får kvarstående besvär, som minnesproblem, hjärntrötthet, depression och försämrad livskvalitet lång tid efter skadan.

Trötthet och minnesproblem efter hjärnskakning

-När man slår i huvudet så händer många saker i hjärnan. Ofta skadas nervcellernas långa utskott, axoner men hjärnans små blodkärl skadas också. Vi tror att skadorna på axon och blodkärl, och den inflammation som uppstår i samband med hjärnskadan, tillsammans bidrar till att skadliga processer kvarstår i hjärnan under lång tid.

Även personer som får lättare hjärnskador, dvs. det syns ingen blödning på rutinmässig datortomografi, har ofta besvär med trötthet, problem med minnet och balanssvårigheter lång tid efter skadan.

En grupp som drabbas är idrottare som får upprepade hjärnskakningar, framför allt de som ägnar sig åt kontaktsporter som ishockey, boxning och fotboll. De kan ha kvar besvär i många månader, ibland år och kan tvingas sluta sin idrottskarriär och får ofta svårt i arbetslivet.

Många idrottare har problem

-Jag får mejl minst en gång i veckan från idrottare över hela landet som har många bekymmer. De upplever att de inte får så mycket hjälp i primärvården, det finns ingen specifik behandling att ge.

Med hjälp av stödet från Hjärnfonden kommer Niklas Marklund att genomföra kliniska studier på personer som fått en svårare hjärnskada men också på idrottare som har fått flera hjärnskakningar.

-Vi har 25 idrottare och 25 kontrollpersoner, det rör sig om unga individer som ofta haft flera hjärnskakningar dvs en ganska lätt smäll mot hjärnan men de har drabbats av långdragna besvär i mer än 6 månader efter den sista hjärnskakningen. Det är svår huvudvärk, yrsel, minnesproblem, de mår helt enkelt väldigt dåligt men den vanliga röntgen är helt normal.  De kan inte jobba, de kan inte studera, säger Niklas Marklund.

De kommer att undersökas med den för Lunds universitet unika 7 tesla MR-kameran, där avancerad teknik med starkare magnetfält möjliggör kartläggning och utbredning av skador på hjärnans vita substans, dvs de nervtrådar som sammanbinder nervcellerna. De kommer också att undersökas med PET-teknik för att studera inlagringen av tau, ett av de proteiner som är sammankopplat med Alzheimers sjukdom.

Risk för demenssjukdomar

Både patienter som drabbats av ett svårt hjärntrauma och de med upprepade hjärnskakningar, har en ökad risk att utveckla demenssjukdomar längre fram i livet. Niklas Marklund tror att inlagring av tau kan ske successivt och förvärras över tid och vara en bidragande orsak till demensutvecklingen.

Personerna kommer också att genomgå detaljerade neuropsykologiska tester och forskarna kommer att samla in blod och ryggvätska för att mäta förekomsten av olika molekyler bland annat demensproteinerna beta-amyloid och tau och en faktor som heter Neurofilament-light (förkortas NF-L).  Den bildas när axoner skadas.

-Vi har redan spännande resultat från patienter med svårare hjärnskador. Långt efter skadan, efter mer än 6 månader, kan vi fortfarande se höga nivåer av NF-L i både ryggvätska och blod och det indikerar att det är en pågående skadeprocess. Vi har än så länge studerat för få idrottare för att säga om samma sak gäller för dem.

Hur orolig ska man vara vad gäller barn och ungdomar som ägnar sig åt kontaktsporter som ishockey eller fotboll?

-Det är viktigt med balans. Att röra på sig och idrotta är det bästa som finns för hälsan, det gäller barn, ungdomar och vuxna. Den stora faran är upprepade hjärnskakningar. Enstaka hjärnskakningar klarar vi alla av. Blir det många smällar som upprepas många gånger från unga år tills du är 40 under en lång idrottskarriär, det mår hjärnan inte bra av.

Niklas Marklunds forskargrupp gör också experimentella studier på försöksdjur för att testa nya behandlingar. Bland annat undersöker man om ett läkemedel som motverkar en central aktör i inflammationen, interleukin-1β kan hindra eller dämpa inflammationen i hjärnan. Det här läkemedlet används redan vid autoimmuna tillstånd på patienter.

-Vi samarbetar med flera forskargrupper i Europa och håller på att sammanställa resultaten. Eftersom det här läkemedlet redan används på människa kan vägen till klinik vara kort om vi kan visa att det är väldigt effektivt i djurmodeller.

Niklas Marklund har fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden 2020. Här kan du se vilka fler som fått bidrag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

“Det är vår dröm att han skall kunna gå igen”

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.

Hopp om nytt sätt att läka ryggmärgsskador

Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad och den som drabbas blir ofta av med vissa funktioner permanent. Nu har Christian Göritz och hans medarbetare vid Karolinska Institutet hittat ett sätt att främja funktionsåterhämtning hos ryggmärgsskadade möss.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta