Hjärnfonden
Ge en gåva

Hopp om nytt sätt att läka ryggmärgsskador

Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad och den som drabbas blir ofta av med vissa funktioner permanent. Nu har Christian Göritz och hans medarbetare vid Karolinska Institutet hittat ett sätt att främja funktionsåterhämtning hos ryggmärgsskadade möss.

I många organ kan skadad vävnad repareras genom att det bildas nya celler av samma typ som de som gått förlorade. Men vid skador i det centrala nervsystemet bildas i stället en speciell typ av ärrvävnad, som blockerar den återbildande förmågan. Skador på hjärna och ryggmärg leder därför ofta till permanent bortfall av funktionella förmågor.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Ärrvävnad hindrar återväxten av nervfibrer

Man har länge ansett att ärrvävnaden blockerar nervfibrernas återväxt och att det är en förklaring till att funktionen inte återställs. Men ärrvävnaden är komplex och består av olika celltyper och molekyler och det har varit oklart exakt varför nervtrådarna inte klarar av att växa tillbaka efter skada. Genom studier på ryggmärgsskadade möss har forskare nu identifierat en viktig mekanism som förklarar vad som gör att nervtrådarna inte kan växa genom ärrvävnaden.

– Fyndet ger en viktig förklaring till varför den funktionella återhämtningen är så begränsad efter skador i det centrala nervsystemet, säger Christian Göritz, docent på Karolinska Institutet och en av de forskare som får forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Identiferade viktig celltyp

Förklaringen till att skador inte läker särskilt bra i hjärna och ryggmärg fann forskarna hos en viss sorts celler som ligger tätt intill blodkärlen. När forskarna hämmade ärrbildningen som drivs av just dessa celler klarade vissa nervfibrer att växa genom skadan och återfå kontakt med andra nervceller. Detta ledde till förbättrad funktionell återhämtning hos de ryggmärgsskadade mössen.

– Vidare studier behövs nu för att undersöka om den här kunskapen kan användas för att gynna återhämtningen hos människor med skador i centrala nervsystemet, säger Christian Göritz.

Källa: Pressmeddelande från Karolinska Institutet

Relaterat

Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.
Ishockeyspelare

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

“Det är vår dröm att han skall kunna gå igen”

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta