Hjärnfonden
Ge en gåva

Vad är en hjärnskada?

En hjärnskada kan vara medfödd eller förvärvad. Den vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada är stroke, där en blödning eller propp orsakar syrebrist i hjärnan.

Hjärnskada

De allra flesta (80 procent) hjärnskador är lindriga1 och merparten läker ut av sig själva2, men en liten del av de lindriga hjärnskadorna samt vid svårare hjärnskador kan symtomen bli långvariga eller bestående 2-3.

Hjärnskador kan se väldigt olika ut beroende av när i livet man drabbas och var i hjärnan skadan sitter. Hur man påverkas är individuellt eftersom varje hjärnskada är unik.4 Utöver sjukvård och medicinsk behandling kan man få god hjälp av rehabilitering och att hitta strategier.

Om hjärnskador

Hjärnskador kan vara medfödda eller förvärvade.

  • Medfödda hjärnskador kan uppstå till följd av förlossningspåverkan, en mycket för tidig födsel eller genetiska sjukdomar.7
  • Förvärvade hjärnskador är hjärnskador som inte är medfödda eller har uppstått under de första två levnadsåren, utan tillkommit senare i livet. 4,6

Den här texten kommer handla om de förvärvade hjärnskadorna.

Varje år drabbas cirka 70 000 svenskar av en förvärvad hjärnskada. De allra flesta får lindriga skador, men om kring 20 procent får måttliga till svåra hjärnskador. En hjärnskada innebär ofta en plötslig förändring av livet, både för personen som drabbats och för de närstående.5

Hjärnskador kan bero på olika saker. Hos barn och ungdomar beror förvärvade hjärnskador i de flesta fall på yttre våld mot huvudet. Det behöver inte vara våld i form av misshandel, utan kan även handla om exempelvis en trafik- eller idrottsolycka. Resultatet är oftast lätta hjärnskador eller hjärnskakningar. De klingar vanligtvis av självmant eller kvarstår som längst några månader.

Upprepade hjärnskakningar kan ge långvariga symtom.7 Det finns även fall då hjärnskadan blir bestående. I Sverige drabbas cirka 600 barn och unga varje år av en förvärvad hjärnskada som sedan kvarstår.7

Hos vuxna uppstår hjärnskador ofta i samband med någon av följande situationer:

  • yttre våld mot huvudet (traumatisk hjärnskada) 5
  • blödning eller infarkt (stroke) 5
  • syrebrist eller hjärtstillestånd (anoxisk hjärnskada) 5
  • hjärntumör5
  • infektion i hjärna eller hjärnhinnor (eccefalit/meningit) 5
  • som följd av drog- och alkoholmissbruk
  • sockerbrist vid insulinkoma.4

De vanligaste orsakerna till en förvärvad hjärnskada är stroke och traumatisk hjärnskada4. Traumatiska hjärnskador är i sin tur den vanligaste orsaken till dödsfall och handikapp bland unga människor.

Hjärnskada-symtom

Hjärnskador delas in i lätt, medelsvår och svår hjärnskada. Indelningen används för att bedöma vakenhets- eller medvetandegrad hos den drabbade. Risken att få långvarig funktionsnedsättning ökar vid svår skada. Men även lättare hjärnskador kan ge långvariga besvär.3

Ungefär 80 procent av hjärnskadorna är lindriga1 och har generellt sätt god prognos. De flesta återhämtar sig inom några veckor eller inom tre månader. Cirka 10–20 procent av de som fått en lindrig hjärnskada får långvariga besvär med exempelvis huvudvärk, trötthet (fatigue) yrsel, kognitiva (tankemässiga) eller emotionella symtom.2

I det akuta skedet av skadan kan symtomen vara medvetslöshet och/eller minneslucka, kramper, förvirring, illamående och kräkningar och huvudvärk.8 De sekundära symtomen kan handla om nedsatt rörelseförmåga, att språkförståelse och/eller talförmågan är nedsatt (afasi) och nedsatt kognitiv förmåga. Vid svår hjärnskada är det vanligt att man har andningsproblem samt svårigheter att svälja och att äta.7

Vilka symtom man har beror på var i hjärnan skadan/skadorna sitter och i vilket skede av livet som skadan uppstått: 4

Om skadan sitter i vänster halva av storhjärnan kan följande påverkas: 4

  • kontroll av motorik och känsel på höger sida
  • förmåga att kunna se föremål i höger synfält
  • nedsatt språklig förmåga (förmågan att tala och förstå talat språk påverkas samt förmåga att skriva, läsa och räkna).

Om skadan sitter i höger halva av storhjärnan kan följande påverkas: 4

  • kontroll av motorik och känsel på vänster sida
  • förmåga att kunna se föremål i vänster synfält (det är också vanligt att ha svårt att uppfatta intryck från vänster sida)
  • förmåga att planera och organisera samt problem med rums- och tidsuppfattning
  • att förstå fullt ut vilka funktionsnedsättningar man faktiskt har.

Det som nämnts ovan gäller i stort sett alla som är högerhänta och de flesta vänsterhänta. Hos cirka 25 procent av alla vänsterhänta är språket helt eller delvis lokaliserat till höger hjärnhalva. Det innebär att symtomen av skadan då blir annorlunda och ofta mer komplexa.4
Om skadan sitter i främre delen av storhjärnan (den del av hjärnan som är mest komplex) kan följande  påverkas: 4

  • förmåga att ta initiativ, att komma i gång, att planera och organisera
  • tidigare hämningar kan försvinna, så den som varit noggrann kan exempelvis bli slarvig och kan ha svårt att bedöma om det egna beteendet är socialt acceptabelt
  • förmågan att tänka abstrakt och att ändra tankemönster
  • om kranialnerverna skadats (nerver som utgår direkt från hjärnan och främst påverkar huvud och ansikte) kan man få dubbelseende eller nedsättning av syn, lukt och hörselförmåga.

Om skadan sitter i lillhjärnan kan följande påverkas: 4

  • förmågan att samordna rörelser blir nedsatt, rörelserna blir skakiga och balansen försämrad – det kallas ataxi
  • talet kan bli ”hackigt” (ataktisk talrubbning).

Det är även vanligt med känslomässig påverkan. Både nedstämdhet och upprymdhet förekommer. Man kan få problem att behärska sina känslor, blir lättrörd och gråta utan anledning.4

Många lider av hjärntrötthet. För en del blir dessa problem kvarstående. Man vet inte säkert men uppskattar att 25 procent av dem som drabbats av en traumatisk hjärnskada har kvarstående problem med någon form av hjärntrötthet.9 Vid hjärntrötthet kan inte hjärnan ta in information som tidigare. Den blir mindre effektiv och behöver återhämtning.6

Hjärntröttheten kan yttra sig genom att man tappar mental energi snabbt vid tankearbete, att återhämtning av mental energi tar lång tid, att man snabbt tappar koncentrationsförmåga, har sämre minne, har svårt att ”hålla flera bollar i luften”, känner sig trögtänkt och blir lätt distraherad. Man får lätt huvudvärk om man har ”gjort förmycket”. Hjärntröttheten varierar ofta under dagen. Det är vanligt att man är bättre på förmiddagen och att sedan kan känna sig sämre senare under dagen. Det är viktigt att hitta tid för återhämtning.9

Hjärnskada- diagnos och behandling

Diagnosen baseras på symtomen, de kliniska fynden i den akuta fasen samt på vad man ser på datortomografiundersökning av hjärnan. Baserat på den här informationen kan man även klassificera hjärnskadan i lindrig, medelsvår eller svår hjärnskada.1,8,10

Den  primära skadan i hjärnan kan inte repareras, men med adekvat och snabb vård kan den sekundära skadan minimeras.11

Behandling i det akuta skedet handlar om att säkerställa andning och cirkulation, att kirurgiskt stoppa och utrymma en blödning eller att med mediciner lösa upp en blodpropp. Vid svåra traumatiska skador kan operation vara livräddande och högspecialiserad neurointensivvård har visats förbättra överlevnad och prognos.

Vid stroke orsakad av blodpropp* kan snabb behandling med propplösande läkemedel ha god effekt. I det första skedet vill man alltså begränsa hjärnskadan och se till att skadan inte blir värre.

Medicinska insatser kan dock behövas under lång tid efter en hjärnskada. Efter det akuta skedet går den medicinska behandlingen ut på att i förebyggande syfte undvika ett återinsjuknande eller förhindra och lindra olika följder av hjärnskadan, som exempelvis krampanfall.

Rehabilitering är en viktig del av behandlingen. En tidig aktiv rehabilitering understödjer den spontana förbättringen som sker av sig själv. Träningen är inriktad på att förbättra olika funktioner som till exempel tal och språk, minne, uppmärksamhet eller rörlighet.

Beroende av hur hjärnskadan påverkar det dagliga livet kan man få hjälp att hitta strategier som underlättar vardagen. Om man har problem med hjärntrötthet kan en strategi kan vara att vila förebyggande, dvs att planera in vila och att inte vänta tills man är dödstrött. Om man väntar riskerar man att hamna i en trötthetsskuld som det tar mycket längre tid att återhämta sig från än om man löpande tar små pauser. Man kan till exempel ta en mikropaus varje timme.12

* Stroke kan innebära antigen en propp eller en blödning i hjärnan. 85 procent av alla strokefall är orsakade av proppar och resterande 15 av blödning.13

Så påverkas livet av en hjärnskada

Hur man påverkas av en hjärnskada är individuellt eftersom varje hjärnskada är unik och innebär individuella konsekvenser. Vanligt är det som man brukar kalla ”osynliga funktionsnedsättningar” som exempelvis hjärntrötthet, yrsel, svårighet med att tolka och sortera sinnesintryck, nedstämdhet och humörsvängningar.4 De kognitiva svårigheterna kan handla om besvär som minnes- och koncentrationssvårigheter, problem med att göra flera saker samtidigt eller att återuppta en aktivitet som man blivit avbruten i.

Denna typ av symtom kan vara svåra för omgivningen att lägga märke till eller att förstå – ibland även för den drabbade själv.4

Det kan underlätta för både dig och omgivningen om du är tydlig med var dina gränser går och hur det fungerar för just dig. Några tips: 12

  • Tala om när du inte orkar mer och behöver en paus.
  • Berätta att du har begränsat med mental ork och hur det visar sig.
  • Berätta vad som händer om du går över gränsen för vad du orkar med.
  • Förmedla förutsättningarna för din omgivning innan du tackar ja till att göra något, så att förväntningarna på din insats blir realistiska.
  • Förbered en formulering som beskriver din situation och hur din trötthet fungerar och påverkar dig.

Förändringarna efter en hjärnskada kan innebära att aktiviteter som förr var självklara nu kan vara svåra eller omöjliga att utföra. Många personer som har en hjärnskada uppger att de behöver leva sina liv i ett lugnare och långsammare tempo efter skadan.
Beroende på hjärnskadans omfattning kan det i vissa fall vara svårt att återgå till sitt arbete. Det är också vanligt att relationerna till andra förändras efter en hjärnskada. Därför är det viktigt att anhöriga får stöd och information.

Forskning om hjärnskada

Kunskapen kring hur hjärnan läker en skada och hur man på bästa sätt kan bidra till läkningen, är fortfarande begränsad.4 Men forskning pågår för att får att kunna förbättra läkning och hitta nya behandlingar.

Aktuella forskningsområden rör bland annat möjligheten till att med läkemedel minska skadeutbredningen och att försöka förbättra den spontana återhämtningen. Ett annat område bygger på transplantation av odlade stamceller, vilket dock visat begränsade resultat i djurmodeller.

På senare tid har man även upptäckt att de hormoner som frigörs efter en hjärnskada påverkar rörelseproblem som kan uppstå vid vissa hjärnskador. Det tycks alltså finnas ett komplext samspel mellan det centrala nervsystemet och det hormonella systemet. Dessa resultat tyder på att man skulle kunna använda hormonblockerande preparat för att motverka rörelseproblemen. Fortsatt forskning pågår inom detta område.14

Visste du att…

  • … i Sverige söker cirka 37 000 personer över 18 år vård för traumatiska hjärnskador varje år?12
  • … 75 procent av dem är män? 12
  • … riskfaktorer är alkohol- och drogmissbruk samt kriminalitet?
  • … preventiva åtgärder som bilbälten, krockkuddar och hjälmar minskar risken för hjärnskada? 12

Patientorganisation

För personer med förvärvad hjärnskada och deras anhöriga finns organisationen Hjärnkraft.

Referenser:

1) Socialstyrelsen
2) SBU
3) Läkartidningen
4)Region Uppsala
5)Habilitering och hälsa, Region Stockholm
6) SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten)
7) SPSM
8) Finska God Medicinsk Praxis
9)Internetmedicin
10) Karolinska Institutet
11) Läkartidningen
12) Region Västra Götaland
13) Viss
14) Lunds universitet

Publicerad 2014-12-15
Uppdaterad 2023-09-10

Stöd forskningen om hjärnskada

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Ishockeyspelare kan få problem efter många hjärnsakningar

Hjärnskada-ett problem för många idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada. Läs om Niklas Marklunds forskning om traumatisk hjärnskada här.

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.

Stöd forskning om hjärnskador

Diagnoser

Här har vi samlat information om hjärnans diagnoser och sjukdomar.

shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta