Hjärnfonden
Ge en gåva

PTSD – posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, uppkommer efter exponering av ett allvarligt trauma och kännetecknas av stark ångest och en hög stressnivå. Det kan drabba personer som varit med om krig eller svåra förluster men även personal inom räddningstjänst och personer som hjälper till att behandla personer med dessa svårigheter.

Vad är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

PTSD är en förkortning av engelskans posttraumatic stress disorder och på svenska kallas tillståndet posttraumatiskt stressyndrom (diagnos ICD-10 enligt WHO). PTSD uppkommer som ett resultat av ett allvarligt trauma* som tex. dödshot, naturkatastrofer1, att vara på flykt, krig, långvarig mobbning2, rån, våld, sexuella övergrepp, missfall, fosterdöd och cancerbesked1. PTSD kan även drabba dem som, vanligen yrkesmässigt, lyssnar på återkommande berättelser om trauman. Sårbarheten för att utveckla PTSD efter trauma varierar mellan olika människor.1

*Trauma = skrämmande och svåra händelser1

När man har varit med om våldsamma, livshotande eller skämmande händelser, kan man må psykiskt dåligt och få besvär från kroppen.1 I de flesta fall försvinner de här besvären av sig själv1 men för ungefär 10 procent av alla som råkar ut för trauma 2 kan besvären stanna kvar och påverka livet och vardagen. Man kan då tycka att det känns jobbigt2 och undvika1 att göra sådant som påminner om händelsen eller uppleva att ingenting längre känns roligt.2 Besvären blir handikappande4 och man kan ha utvecklat PTSD.1

Det är ännu oklart vilka faktorer som bidrar till att PTSD utvecklas i vissa fall. Forskning pågår i ämnet och det finns olika teorier.

De mest framträdande symtomen på PTSD är:

  • överdriven vaksamhet1
  • undvikande beteende – ovilja/oförmåga att prata om traumat eller något som relaterar till det1
  • återupplevande av traumat, ofta som påträngande minnen, så kallade flash-backs, eller mardrömmar1
  • nedstämdhet/likgiltighet.1

När man lider av PTSD kan man bli känslomässigt avskärmad, få koncentrationssvårigheter, sömnproblem, ångest, depressioner, anhedoni (avsaknad av lust), isolera sig, bli osäker på sin förmåga, tänka att världen är farlig1, bli aggressiv med mera. Man söker ofta till primärvården men sällan för PTSD, utan i stället för problem som är resultatet av PTSD såsom sömnsvårigheter, huvudvärk, problem med mage och tarm, psykologisk hjälp för depression, ångest eller missbruk.

När det gäller barn och PTSD är symtombilden lite annorlunda. Barnen kan ibland upplevas som mindre berörda av ett trauma när det i själva verket tar sig annorlunda uttryck hos barn. Exempel är:

  • rädsla för att skiljas från förälder
  • de tappar förmågor som de tidigare har haft (som tex. toaträning)
  • sömnproblem, mardrömmar
  • tvångsmässig lek
  • nya fobier och ångest
  • agerar ut traumat i lek, sagor, ritningar
  • har smärtor utan orsak
  • irritabilitet.

Ofta uppstår besvären direkt efter händelsen, men det kan ibland dröja längre.1

Ställa diagnos PTSD

För att få diagnosen PTSD finns vissa kriterier.

Man ska dels ha haft symtom i mer än en månad efter händelsen och man ska ha symtom från varje av följande fyra grupper:1,4

  • påträngande minnen (minnen som man inte blir fri ifrån, som påträngande minnesbilder, mardrömmar och kraftiga reaktioner från kroppen som hjärtklappning, svårt att andas och stelhet och spändhet).
  • undvikande beteende (man undviker allt som påminner om den traumatiska händelsen och vill inte prata om den vilket kan resultera i att man isolerar sig från andra människor).
  • negativa tankar och känslor (negativa förändringar i sinnesstämning som exempelvis nedstämdhet, depression, självanklagelser eller minnesförlust).
  • överspändhet (lättskrämd, rädsla, irritabilitet, koncentrationssvårigheter eller självskadebeteende).

Bedömningen av om besvären beror på PTSD eller andra psykiska besvär kan göras av en läkare, psykolog eller eventuellt annan vårdpersonal. I bedömningen används ofta olika frågeformulär som man får fylla i.1

Behandling av PTSD

De flesta återhämtar sig spontant från svåra händelser men tillståndet kan också bli kroniskt. Forskning visar att olika former av samtalsbehandling eller psykoterapier hjälper bäst vid PTSD. Ibland kan den psykiska behandlingen behöva kombineras med läkemedel. En del regioner erbjuder korta utbildningar om PTS där man får lära sig vad som händer i kroppen och hjärnan när man är med om ett trauma och om vilka behandlingar som finns.1

Psykologisk behandling

Syftet med denna behandling är att minska rädsla och skräck kopplade till minnen. De jobbiga minnena försvinner när man slutar undvika det som känns obehagligt.
Några av de terapiformer som används är:1

  • Traumafokuserad kognitiv beteende terapi är en speciell form av kognitiv beteende terapi, KBT som förkortas TF-KBT. Terapin går ut på att man får hjälp och stöd att närma sig de traumatiska minnena.1
  • EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing eller ögonrörelseterapi) går ut på att med hjälp av ögonrörelser hjälpa hjärnan att bearbeta traumatiska minnen.1

Behandling med läkemedel

Läkemedelsbehandling vid PTSD är vanligtvis samma typ av läkemedel som vid depression.1

Kamratstöd

Stöd för framför allt yrkesgrupper som utsätts för traumatiska situationer oftare som polis, räddningspersonal etc. Det är viktigt att även närstående till den som drabbats får stöd.

Forskning om PTSD

Det är till stor del ännu okänt vilka faktorer som bidrar till att PTSD utvecklas.5 Forskning pågår både för att kartlägga varför man i vissa fall utvecklar PTSD och vad som händer i exempelvis det centrala nervsystemet vid PTSD samt för att hitta bättre behandlingar.

Man har bland annat intresserat sig för samspelet mellan ärftliga faktorer och miljö. Ett spår är att vissa individer har en medfödd sårbarhet för detta eller att de tidigt i livet har exponerats för trauma.5

En hypotes kring vad som händer i nervsystemet är att det uppstår en obalans mellan nivåerna av vissa signalsubstanser och receptorer för dessa substanser, som exempelvis noradrenalin och kortison. En annan hypotes bygger på att balansen mellan funktionerna i höger och vänster hjärnhalva.5 Genom att förstå hur PTSD utvecklas uppstår möjligheter att forska vidare på nya behandlingar.

Det finns även hållpunkter i forskningen kring att man kan förebygga och minska risken för PTSD hos personers som råkat ut för ett trauma genom olika typer av KBT med traumafokus inom en månad efter den traumatiska händelsen. Det finns dock en del osäkerhet i dessa forskningsresultat.3

Nyligen gjordes en omfattande utvärdering av internetbaserad traumafokuserad KBT på Karolinska Institutet i Stockholm som visade på goda resultat.3

Visste du att

  • Män och kvinnor reagerar hormonellt olika på PTSD. Hormonnivåerna skiljer sig dessutom åt beroende på typen av trauma.1
  • Det är ofta en stor samsjuklighet mellan PTSD och andra psykiatriska diagnoser tex. depression och olika ångesttillstånd men även missbruk.1
  • Traumats svårighetsgrad, individens upplevelse av en hög grad av hot, personlig sårbarhet, brist på stöd från omgivning och dysfunktionell hantering av traumat är exempel på faktorer som ökar risken för PTSD efter ett trauma.1

Referenser

  1. 1177
  2. Uppsala universitet
  3. KI
  4. Nationella vård- och insatsprogram
  5. SBU

Publicerad 2017-03-0
Uppdaterad 2022-12-27

Stöd forskning om PTSD

Diagnoser

Här har vi samlat information om hjärnans diagnoser och sjukdomar.

shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta