Hjärnfonden
Ge en gåva

Vad är dyskalkyli?

Dyskalkyli innebär att man har svårt att räkna och förstå siffror och hur de förhåller sig till varandra. Dyskalkyli har inte med begåvning eller intelligens att göra.

Dyskalkyli innebär att man har svårt att räkna och förstå siffror och hur de förhåller sig till varandra.1 Dyskalkyli har inte med begåvning eller intelligens att göra utan räknesvårigheterna kan ha neurologiska eller medfödda orsaker och innebär en funktionsnedsättning.2 Det finns stöd att få från skola och arbetsplats samt en rad olika hjälpmedel1 som kan underlätta i olika situationer.

Om dyskalkyli

Att ha dyskalkyli och att ha svårt för matematik är inte samma sak.3 Matematiksvårigheter kan delas upp i följande två huvudkategorier:

  • Specifika räknesvårigheter, dyskalkyli – innebär att problemet finns inom den grundläggande räkneläran, det vill säga att hantera tal och antalsuppfattning.
  • Generella matematiksvårigheter – är betydligt vanligare än dyskalkyli.4 Matte är det ämne som flest elever i grundskolan tycker är svårt.1

I den här texten fokuserar vi på de specifika räknesvårigheterna, dyskalkylin.4

Dyskalkyli innebär att man har svårt att räkna, förstå siffror och att förstå hur de förhåller sig till varandra. Det kan till exempel vara svårt att veta vilket av två tal som är högst. Det är mycket svårt att räkna, det tar tid och det blir ofta fel. Om man går i skolan är det svårt på mattelektionerna och även andra ämnen kan påverkas. Det kan till exempel vara svårt med årtal och tidslinjer i historian, att göra beräkningar i kemin eller att läsa kartan på orienteringen på idrottslektionen.1

Utanför skolan kan dyskalkylin visa sig i vardagsmatematiken. Då kan det exempelvis handla om att ha svårt att planera och organisera, hantera pengar och ekonomi, tolka en tidtabell, följa ett recept1,2 eller utläsa timmar och minuter i ett klockslag1.

Ungefär var tjugofemte person1 eller 3–6 procent av befolkningen beräknas ha dyskalkyli2. Dyskalkyli har inte med begåvning eller intelligens att göra utan räknesvårigheterna kan ha neurologiska eller medfödda orsaker och innebär en funktionsnedsättning.2

Om det finns svårigheter i att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i olika situationer, måste en kartläggning göras för att kunna analysera orsaker till svårigheterna.4

Det är inte ovanligt att ha flera funktionsnedsättningar samtidigt som dyskalkyli, dyslexi och ADHD.2

 Läs mer om dyslexi här  >> (länk till texten om dyslexi)

 Så märks dyskalkyli

Vid dyskalkyli kan man ha problem med två eller flera av nedan påståenden: 1

  • Svårt att snabbt förstå, komma ihåg och att tolka siffror.
  • Svårt att använda de fyra olika räknesätten.
  • Svårt att uppfatta antal och/eller mängd.
  • Räknar långsamt, behöver räkna på fingrarna eller med hjälp av att rita streck.
  • Svårt att lära sig klockan.
  • Svårt att veta hur lång tid saker tar.
  • Svårt att skilja mellan höger och vänster.
  • Svårt att hantera ekonomi och pengar, att läsa tabeller och kartor.

Dyskalkyli kan se olika ut från person till person och kan variera avsevärt i svårighetsgrad. Gemensamt är att man har tydliga problem med själva räknandet.2

Ställa diagnos

Utredning av dyskalkyli görs oftast av logoped eller en psykolog. Man får berätta om sina svårigheter och får göra olika tester. 1

Vid utredningen brukar följande förmågor bedömas: 1

  • om man snabbt kan förstå siffror och deras värde
  • om man kan förstå talsystemet och relationer mellan tal
  • om man kan förstå hur klockan fungerar
  • om man kan uppfatta tal och mängd
  • om man kan räkna, göra uppställningar och lösa matematiska problem.

I samband med utredningen bedöms även den språkliga förmågan och läsförståelse. Man brukar även testa logiskt tänkande och arbetsminne (dvs hur många saker man kan hålla i huvudet samtidigt). 1

Behandling, stöd och hjälpmedel

Utifrån vad utredningen visar kan man sedan få olika typer av hjälp och stöd.1

Stöd och hjälp i skolan

I skolan finns stöd för barn som har inlärningssvårigheter. De har rätt att få hjälp att klara av skolarbetet oavsett som de har fått en diagnos eller inte. Lärare och specialpedagoger samarbetar med barnets föräldrar för att reda ut vilken typ av hjälp barnet behöver. 1 I stället för att lägga mycket energi på enkel räkning i kan man lägga sin kraft och tid på att lösa det verkliga problemet om man kan använda hjälpmedel som avlastar själva räknandet (se nedan). Matematik innebär mycket mer än att bara vara snabb på de fyra räknesätten.5

Ett barn med dyskalkyli kan exempelvis få hjälp på följande sätt: 1

  • hjälpmedel, som exempelvis miniräknare
  • lathundar, som exempelvis multiruta eller tabell för enhetsomvandling
  • enskild undervisning eller specialpedagogiskt stöd
  • längre provtid och tillåtelse att använda hjälpmedel vid proven
  • muntliga prov (i stället för skriftliga)
  • uppdelade prov.

Stöd och hjälp för vuxna med dyskalkyli

Matematik finns överallt omkring oss i samhället och i vardagen4 och att leva med dyskalkyli medför vissa svårigheter i vardagslivet. För en vuxen person kan det till exempel vara svårt att hantera vardagsekonomin och att planera sin tid eller att hitta rätt när man är ute och reser. Andra saker som kan vara svårt när man har dyskalkyli är att minnas i vilken ordning veckodagar eller månader kommer eller att uppskatta avstånd, vikt eller volym.1

Det går att till viss del träna på sådant som är svårt, men det finns även en rad hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Några exempel är appar i mobilen med påminnelser som exempelvis en kalender, GPS som hjälper till med vägbeskrivning, enhetsomvandlare och miniräknare med specialfunktioner.1

Det finns stöd och hjälp att få i skola och på arbetsplatser. Kontakta studenthälsan eller prata med din arbetsgivare om vilka möjligheter som finns.1

Forskning om dyskalkyli

Kunskapen om dyskalkyli är fortfarande låg.3 Det råder dessutom delade åsikter kring dyskalkyli – både kring vad det är och om det ens existerar. Men allt fler specialister och forskare ställer sig bakom teorin att vissa personer föds med nedsatt förmåga att uppfatta antal och mängd och att de därmed riskerar att utveckla dyskalkyli. Det finns även forskning som visar att dyskalkyli har en ärftlig komponent på samma sätt som dyslexi.5 Forskning pekar på att problematiken kan härledas till neurokognitiva processer i hjärnan.6

Synen på dyskalkyli när det gäller utredning och diagnoskriterier skiljer sig globalt. Det finns fortfarande mycket att lära om orsaker till dyskalkyli. Forskning pågår på bred front och fortfarande krävs mycket mer forskning innan man har ett säkert svar på vad dyskalkyli är och vad det beror på.5

Visste du att…

  • … den svenske läkaren och professorn S.E. Henschen redan under tidigt 1900-tal la fram tesen att räknesvårigheter kan ha neurologiska orsaker? 2
  • … det vid dyskalkyli kan vara lättare med högre matematik, som bygger mer på logik, än grundläggande matematik (dvs. den typ av matematik som bygger på att uppfatta antal och/eller mängd, att förstå hur tal förhåller sig till varandra och att snabbt tillgodogöra sig siffror)? 2
  • … det finns de som menar att dyskalkyli är lika vanligt som dyslexi? 5,6

Referenser:

  1. 1177/dyskalkyli
  2. Danderyds sjukhus
  3. SVT
  4. SPSM
  5. Dyslexiförbundet
  6. Linköpings universitet

Publicerad 2023-07-10

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Diagnoser

Här har vi samlat information om hjärnans diagnoser och sjukdomar.

shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta