Vad är demens?

Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall.

Vad är demens?

Demens är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Vid demens försämras vanligen förmågor som är kopplade till vårt tänkande och intellekt, s.k. kognitiva förmågor.

Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar. För att en person ska klassas som dement krävs en minnesstörning samt minst ytterligare en kognitiv störning, tex försämrat omdöme, svårigheter med språket eller praktiska göromål eller nedsatt förmåga att tänka abstrakt.

Vilka olika typer av demens finns det?

Man brukar tala om tre huvudgrupper; primärdegenerativa, vaskulära och sekundära sjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vaskulära demensformer är de näst vanligaste och förekommer i runt 20 procent av fallen. Andra relativt vanliga sjukdomar är frontotemporal demens och Lewykroppsdemens.

Lewykroppsdemens är ett tillstånd som har likheter med både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Cirka 10-15 procent av de olika demenssjukdomarna beräknas vara Lewykroppsdemens, samtidigt är det troligt att fler har sjukdomen utan att de har fått rätt diagnos.

Pannlobsdemens är relativt ovanlig, cirka en av tjugo i Sverige som har en demenssjukdom har pannlobsdemens.  Vid pannlobsdemens förtvinar nervcellerna i hjärnans främre delar, pannloben och i främre tinninglober. De handlingar och tankar som styrs därifrån fungerar därför inte som de ska. Kommunikationen mellan de nervceller som förbinder pannlobens olika delar med varandra och med andra delar av hjärnan bryts.

Diagnos och behandling av demens

Det är lättast att ställa diagnos i början av sjukdomsförloppet för då skiljer sig symtomen mellan de olika sjukdomarna mest. Läkaren tittar efter mönster på symtom och resultat av olika undersökningar för att komma fram till vilken sjukdom patienten har. Vilka var de tidigaste symtomen; problem med minnet eller en förändring av personligheten; kom symtomen smygande eller plötsligt och hur har symtomen utvecklats över tid?

Vad är vaskulär demens?

Vaskulär demens eller blodkärlsdemens är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom och förekommer i ungefär 20 procent av fallen. Vaskulär demens orsakas av att olika delar av hjärnan inte får tillräckligt med näring och syre.

Det kan finnas flera orsaker till att blodflödet till hjärnan blir sämre. Blodkärlen i hjärnan kan ha förkalkats genom att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid.

De trånga kärlen hindrar då blodet som transporterar syre att cirkulera tillräckligt bra, och bristen på syre skadar hjärnans nervceller. Andra anledningar till att hjärnan kan få för lite syre är blodproppar eller blödningar i hjärnan, alltså en stroke. Högt blodtryck som inte behandlas, rökning, diabetes eller hjärtsjukdom kan vara orsaker till både stroke och att blodflödet blir sämre.

Demens stadier

Stadieindelning vid demens enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Diagnostiserad demenssjukdom brukar delas upp i tre stadier:

  • Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede när personen kan klara vardagen utan stora insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
  • Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen när personen behöver tillsyn, stöd och hjälp för att klara vardagliga sysslor.
  • Svår demenssjukdom betecknar det skede när personen behöver ständig tillsyn och hjälp med det mesta.

Läs mer om frontallobsdemens här.

Stöd forskningen med en gåva

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Uppdaterad 2021-09-24

Demens – en stressjukdom?

En ny studie ledd av professor Miia Kivipelto visar på tydliga kopplingar mellan stress och hopplöshet redan i medelåldern och en dramatisk ökad risk att drabbas av demens.

De anhörigas sjukdom

Demens kallas ibland ”de anhörigas sjukdom”. Att se en make eller maka, ett syskon eller en vän, sakta men säkert tyna bort, medför en stor psykisk påfrestning för de flesta. Anhöriga till demenssjuka löper en ökad risk att drabbasav depression.

Stöd forskning om demens

Diagnoser

Engagera dig redan idag