Att göra en minnesutredning

En kognitiv funktionsnedsättning kan bero på olika sjukdomstillstånd, psykiska besvär eller diagnoser. Stark stress, oro, dålig sömn eller nedstämdhet påverkar till exempel minnesförmågan och kan ge demensliknande symtom.

Men om besvären håller i sig bör du söka vård. Det är viktigt att få en adekvat medicinsk utredning för att bedöma om det rör sig om en demenssjukdom eller om de kognitiva problemen beror på något annat, till exempel olika bristtillstånd, felaktigt använda läkemedel eller andra sjukdomar och diagnoser.

För att ta reda på vad besvären beror på och vilka insatser som kan vara aktuella kan primärvården göra en så kallad ”basal demensutredning”. Vid en sådan utredning undersöks du på olika sätt för att ta reda på om du har en demenssjukdom eller om dina besvär beror på något annat. Om du har en demenssjukdom undersöker läkaren vilken sorts demenssjukdom du har. Undersökningen syftar också till att fastställa om det finns behov av en utvidgad utredning. Ibland sköts utredningen i sin helhet av primärvården men den kan också ske i samarbete med en specialistmottagning.

Den basala utredningen omfattar flera olika undersökningar och tester. Vanligtvis inleds den med ett möte med en läkare eller sjuksköterska, antingen på en mottagning eller, i vissa fall, i ditt eget hem. Resultatet från utredningen baseras på en helhetsbedömning som tar hänsyn till intervjuer med dig och dina anhöriga, ditt fysiska och psykiska tillstånd samt resultaten från de kognitiva testerna och utvärderingen av din funktions- och aktivitetsförmåga.

Vilka delar som ingår i den basala utredningen kan variera mellan olika regioner och vårdcentraler, men också från fall till fall. Enligt Socialstyrelsen grundar sig diagnosen på:

• Intervjuer om det allmänna hälsotillståndet
Du och dina anhöriga får frågor om tidigare sjukdomar, medicinering, aktuella symtom och sjukdomar, samt funktions- och aktivitetsförmåga. Ibland kan ett enskilt samtal med närstående vara värdefullt.

• Undersökningar av det fysiska och psykiska tillståndet

Här ingår bland annat en kroppsundersökning som inkluderar hjärta, lungor och blodtryck samt undersökning av de neurologiska funktionerna. Det ingår även en kortare bedömning av hur du mår psykiskt. En person som är deprimerad kan exempelvis ha svårt med minne och tankeförmåga och ibland påminner sjukdomen om demens.

Blodprov tas för att mäta till exempel blodvärdet, inflammationsparametrar, blodsockervärdet, kalciumnivån, sköldkörtelfunktionen och halten av vitamin B12. Ibland behöver du lämna ännu fler blodprover. Förhöjda nivåer av kalcium eller homocystein kan ge demensliknande symptom. Det gäller även störd sköldkörtelfunktion, borrelia och hiv.

• Tester av den kognitiva förmågan

Tester av till exempel förmågan att minnas, tankeförmåga och förmåga att tolka omgivningen.

MMSE, även kallat MMT mäter kognitiva funktioner. Det består av frågor som bland annat undersöker minne, språk, rums- och tidsuppfattning, uppmärksamhet, visuospatial förmåga (som avser syn- och rumstolkningsförmåga). Du får svara på frågor och rita av figurer. Testet tar ca tio minuter att göra.

Ett annat test som används är RUDAS, och rekommenderas när personen har ett annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund eller låg utbildningsnivå.

Klocktest, är ett komplement till MMSE och ger ytterligare en diagnostisk uppskattning av olika kognitiva funktioner. Testet tar cirka 5 minuter att göra och går ut på att rita en klocka med ett angivet klockslag. i abstraktion och planering.

• Strukturerad utredning av funktions- och aktivitetsförmåga.

Arbetsterapeut, ibland annan yrkeskategori, undersöker din förmåga att klara av olika vardagliga aktiviteter. Det kan handla om din förmåga att klara av olika vardagliga aktiviteter såsom att laga en enkel måltid, kunna klä dig, hantera dator, mobil och annan vardagsteknik.

• Strukturell hjärnavbildning 

Datortomografi eller magnetresonanstomografi för att utesluta andra möjliga orsaker till symtom, som till exempel hjärntumör. Hjärnavbildning kan också ge viktig information för att kunna ställa rätt typ av demensdiagnos.

Ibland behövs en utvidgad demensutredning för att fastställa diagnos i de fall när en basal demensutredning inte varit tillräcklig eller då det finns andra komplicerande omständigheter.

Det är också vanligt att yngre personer (under 65 år) med misstänkt demenssjukdom remitteras direkt till specialistklinik för en utvidgad demensutredning.

Vilka delar som hälso- och sjukvården väljer för den utvidgade utredningen beror dels på vad som framkommit i den basala utredningen och dels på vad hälso- och sjukvården bedömer som nödvändigt i det enskilda fallet.

Neuropsykologiska test som täcker flera kognitiva förmågor för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet, exekutiv och spatial förmåga (hur man upplever sin omvärld)

Avbildning av hjärnan är ett viktigt diagnosverktyg vid demenssjukdomar. Det kan innefatta;

• Strukturell avbildning av hjärnan

Magnetresonanstomografi. MR görs för att undersöka om det finns förändringar i hjärnans struktur som kan förklara symptomen. MR har betydligt högre upplösning än datortomografin och ger därför mer detaljerad information.

• FDG-PET-undersökning

Fluorodeoxyglukos- positronemissionstomografi, (FDG-PET), görs för att mäta regional glukosmetabolism (ämnesomsättningen i hjärnan). Om hjärnan är skadad minskar aktiviteterna i olika område i hjärnan beroende på typen av demenssjukdom.

• SPECT undersökning

Single photon emission computed tomography (SPECT) för att mäta hjärnans blodflöde respektive omsättning av spårsubstanser.

Ryggvätskeprov kan tas för att analysera beta-amyloid och tau som är två viktiga markörer för Alzheimers sjukdom.

1. 1177 Demensutredning – 1177
2. Kunskapsguiden Demensutredning – Kunskapsguiden
3. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning (socialstyrelsen.se)