Att göra en minnesutredning

Var la jag husnycklarna? Vad är min inloggning till Mobilt BankID och vad gjorde jag i påskas? Det är frustrerande när minnet inte fungerar som det ska. Samtidigt är det svårt att avgöra vad som är ”normalt dåligt minne” och vad som kan bero på en sjukdom. För att ta reda på vad minnesproblemen beror på kan primärvården göra en minnesutredning.

En lindrig kognitiv störning (minnesstörning) kan bero på olika sjukdomstillstånd, bristsjukdomar eller psykosociala sjukdomar. Stark stress, oro, dålig sömn eller nedstämdhet påverkar till exempel minnesförmågan och kan ge demensliknande symtom.

Men om minnesproblemen håller i sig bör du söka vård. Det är viktigt att få en adekvat medicinsk utredning för att bedöma om det rör sig om en demenssjukdom eller om de kognitiva problemen beror på till exempel olika bristtillstånd, felaktigt använda läkemedel eller andra sjukdomar.

Hur går en utredning till?

För att ta reda på vad minnesproblemen beror på kan primärvården göra en så kallad ”basal demensutredning”, vilket främst är ett test för att utesluta att det inte finns några bristsjukdomar eller andra sjukdomstillstånd. För det kan visa sig att det handlar om lindriga kognitiva störningar som inte uppfyller kriterierna för demens, det vill säga att det inte finns funktionsnedsättning som påverkar vardagliga aktiviteter eller utförande av arbetsuppgifter hos yrkesverksamma personer. Den basala demensutredningen syftar också till att fastställa om det finns behov av en fortsatt utvidgad utredning. Ibland sköts utredningen i sin helhet av primärvården men den kan också ske i samarbete med sjukhusspecialist.

Basal demensutredning

Den basala demensutredningen består av fler olika undersökningar och provtagningar. Den grundar sig på en sammanvägd klinisk bedömning utifrån intervjuer med den drabbade och anhöriga, det fysiska och psykiska tillståndet, kognitiva tester och funktions- och aktivitetsförmåga.

Omfattningen av den basala demensutredning kan variera mellan olika landsting och vårdcentraler och från fall till fall. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer ska följande ingå i utredningen;

  • Frågor om det allmänna hälsotillståndet i form av intervjuer med den drabbade och anhörig om tidigare sjukdomar, medicinering, aktuella symtom och sjukdomar, funktions- och aktivitetsförmåga. Det kan handla om förmågan att klara av olika vardagliga aktiviteter såsom att laga en enkel måltid, kunna klä sig och sköta sin hygien, hantera dator, mobil och annan vardagsteknik. Ibland kan ett enskilt samtal med närstående vara värdefullt
  • Strukturell hjärnavbildning med datortomografi eller magnetresonanstomografi för att utesluta andra möjliga orsaker till symtom, som till exempel hjärntumörHjärnavbildning kan också ge viktig information för att kunna ställa rätt typ av demensdiagnos.
  • MMSE, även kallat MMT mäter kognitiva funktioner. Det består av frågor som bland annat undersöker minne, språk, plats, tidsuppfattning, uppmärksamhet, visuospatial förmåga (kunnande att ta till sig information via synen) och tankeförmåga. Du får svara på frågor och rita av figurer. Testet tar ca 15 minuter att göra.
  • Klocktest, är ett komplement till MMSE och ger ytterligare en diagnostisk uppskattning av olika kognitiva funktioner. Testet tar 2-3 minuter att göra och går ut på att rita en klocka med ett angivet klockslag. Klocktestet mäter bland annat konstruktionsförmåga, tidsuppfattning, uppmärksamhet och nedsättning i planering. Testet ger oftast utslag i början av sjukdomsförloppet, speciellt vid Alzheimers sjukdom.
  • Blodprovstagning tas för att mäta till exempel blodvärdet, inflammationsparametrar, sockervärdet i blodet, kalciumnivån i blodet, sköldkörtelfunktionen och halten av vitamin B12. Ibland behöver du lämna ännu fler blodprover. Förhöjda nivåer av kalcium eller homocystein kan ge demensliknande symptom. Det gäller även störd sköldkörtelfunktion, borrelia och hiv.

Utvidgad demensutredning

Ibland behövs en utvidgad demensutredning för att fastställa diagnos i de fall när en basal demensutredning inte varit tillräcklig eller då det finns andra komplicerande omständigheter. Det är också vanligt att yngre personer (under 65 år) med misstänkt demenssjukdom remitteras direkt till specialistklinik för en utvidgad demensutredning.

Vilka delar som hälso- och sjukvården väljer för den utvidgade utredningen beror dels på vad som framkommit i den basala utredningen och dels på vad hälso- och sjukvården bedömer som nödvändigt i det enskilda fallet.

I den utvidgade demensutredningen kan även delar som har ingått i den basala utredningen bli aktuella igen

Neuropsykologiska test som täcker flera kognitiva förmågor för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet, exekutiv och spatial förmåga (hur man upplever sin omvärld)

Avbildning av hjärnan är ett viktigt diagnosverktyg vid demenssjukdomar. Det kan innefatta;

  • Strukturell avbildning av hjärnan med magnetresonanstomografi. MR görs för att undersöka om det finns förändringar i hjärnans struktur som kan förklara symptomen. MR har betydligt högre upplösning än datortomografin och ger därför mer detaljerad information.
  • FDG-PET-undersökning (fluorodeoxyglukos- positronemissionstomografi) görs för att mäta regional glukosmetabolism (ämnesomsättningen i hjärnan). Om hjärnan är skadad minskar aktiviteterna i olika område i hjärnan beroende på typen av demenssjukdom..
  • SPECT (single photon emission computed tomography) för att mäta hjärnans blodflöde respektive omsättning av spårsubstanser.

Ryggvätskeprov tas för att analysera beta-amyloid, ett äggviteämne som vid förhöjda nivåer ansamlas i plack och tau, ett patalogiskt protein som vid för stora mängder kan kopplas till ett sämre episodiskt minne.

Väntetiderna för utredning kan variera mellan olika landsting. Enligt Socialstyrelsen ligger utredningstiderna i primärvården på 64 dagar. Väntetiderna till utredning inom specialistvården är på 28 dagar.

Relaterat

Kvinna som läser en bok.

Att läsa böcker och gå på teater kan minska risken för Alzheimers sjukdom

Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie från forskare vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Studien är ledd av professor Ingmar Skoog som får forskningsstöd från Hjärnfonden.

Hjärnforskningen hjälper många som är drabbade av hjärnans sjukdomar

Julgåvan som värmer i många år

Har du, precis som många andra, fått se ohälsa i hjärnan på nära håll? Sällan blir det så tydligt som i juletider och för dem som lever i skuggan av hjärnans sjukdomar kan det vara en påfrestande tid. Mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att få en hjärnsjukdom som Alzheimer, depression eller stroke. Ge en julgåva som värmer i många år och gör skillnad för både sjukdomsdrabbade och deras anhöriga. Se vår film om några av de vars liv drastiskt ändrats av en sjukdom i hjärnan.

Alzheimers sjukdom – vad händer i hjärnan?

Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och runtom i världen beräknas runt 50 miljoner människor vara drabbade. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 60–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 100 000 personer i Sverige idag. Ingen vet exakt vad sjukdomen orsakas av men vi vet att hjärnans nervceller dör och att den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minnet, inlärningen, tänkande, sociala interaktioner och också ofta ångest och oro. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider.

Om minnet

Både arv och miljö har betydelse för hur bra minne vi har. Fysisk aktivitet är viktigt och att ha en bra kondition under vuxenlivet ökar chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt. Även stimulans och utmaningar har en positiv effekt på minnesfunktionerna, men det handlar inte bara om att lösa veckans korsord utan att också utmana hjärnan och lösa nya uppgifter och ta in nya kunskaper. Sociala aktiviteter som umgänge med andra kan också vara en stimulans för hjärnan.

Forskarnas 10 enkla sätt att förebygga demens

En tredjedel av alla demenssjukdomar skulle kunna förebyggas genom att göra små förändringar i hur vi lever. Men börja gärna i tid. Att kunna eliminera några av de viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av till exempel Alzheimers sjukdom är enkelt och effektivt för människor i alla åldrar.

Så här håller du hjärnan frisk hela livet

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.